Bahus-Läns Beskrifning/Del III/Kapitel 04

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Om the i Sunnerwiken, dock i Elfsyssels Probsteri belägna Pastorater, utom Uddewald, Bäfwe och Kyr, såsom Annexer eller Red-Kyrckor, som de kallas i Swenska Kyrck-Ord C. 2. §. 7.
Chorographia Bahusiensis Thet är: Bahus-Läns Beskrifning
av Johan Oedman

Om the i Sunnerwiken
Om the i Norrwiken  →


[ 268 ]

2:do Om Wijkornas Probsteri

Dels i Sunnerwijken, dels i Norrwijken.

Thet Fierde Capitlet.
Om the i Sunnerwijken.

1. Foss Giäl.

Innan jag rätt kommer att beskrifwa thetta Pastorat, är nödigt til uplysning at först in genere eller i gemen wid handen gifwa ock berätta hwad then Namnkunnige ock widtberömde Doct. Oluff Rudbeck skrifwer om Fossis,[1] at the i gamla Tijder bodt ock ännu bo i thenna dag på ömsa Sijdor om Giöta Elf, alt up til Dalsland, hwaräst finnas förutan them, som D. [ 269 ]Rudbeck i Wästergötland nämner, jämwäl på Norska Sijdan uti Bahus-Län, först sielfwa Häradet wid Bahus Fosse-Härad kallad sedan Fossella kyrcka ock Pastorat ock änteligen thetta Foss Giäl med flere andra Ställen, som jag intet behöfwer at upräkna, emedan Herr D. Rudbeck them antecknat hafwer. Men ett är förgätit, som är thet aldraförnämsta ock thessa Fossis mästa Lius gifwer, at Lagsagun härsammastädes behåller Namnet ännu i dag ock kallas Fosse-Lagsagu, ock Lagmans-Tinget, som fordom höltz årligen med halfwa delen först af Bahus-Län, nemligen södra ock norre Wijken, som egenteligen heter Foss-Lag-Ting:[2] Sen tingtade Lagmannen med then andra halfwa Lagsagun uti Bahus-Tracten, utan twifwel på Wedbacka Gästgifware-gård, som nu mäst kallas Färie-Staden in under Bahus-Slott, hållandes jag så före, at hela Lagsagun, nemligen så wäl then delen, som ligger emellan Göta-Elf, Bahus ock Uddewald, innehållandes en del af Hisingen, Fräkne, Tiörn ock Oroust, som ock then norr om Uddewald belägne delen Söder eller Sunnerwijken ock Norrwijken, hafwa i gamla Tijder warit kallade Foss Lagsagu alla tilhopa, emedan bägge delarne hafwa altid hafft en Lagman, fast än han war pliktig för Almogens Beqwämlighet skuld at tingta en gång om året på 2:ne Ställen, til följe af Norrwijkens Lag loco citato. Hwilket til at tro föranlåtes jag theraf, at the mäste orterna, som af Foss ock Eifra Foss hafwa sina Namn, finnas i then Tracten från Bahus til Uddewald, ock så nämde warda af bägge Fossarne (Eifra ock nedra Foss at Eidi) uti hwilkas Neigd the bo, men är sedan så [ 270 ]småningom ut u wanan at kallas Fosse eller Foss sedan Bahus-Slott är bygt ock Bahus-Län ther effter sedan kalladt. Men Wijken ther emot, såsom längre borta från Slottet beläget, har alt hijt in til behållit sitt urgamla Namn, dock allenast hwad Lagsagun angår, ock wordet kalladt Foss-Lagsagu.

Nu kommer jag här på att egenteligen berätta hwad jag wet, hördt ock läsit om thetta Foss Pastorat, kunnandes i Sanning säga, at, ibland alla Pastorater uti Sunnerwijken, är wisserligen thetta thet bästa ock wackraste, dels i anseende til thess härliga Situation ock Belägenhet på en högd med Lundar ock skiöna Trägårdar här ock ther särdeles wid sielfwa Prästegården ock Bäckewalla, ther Comministern sal. Herr Anders Alander, en i Lijfstijden hederlig Prästman ock then äldste, om icke i hela Stifftet, dock här i Bahus-Län, ther bodt icke långt från Landswägen: dels i Betracktan af thet härliga Laxe-Fisket, Sågar ock Qwarnar, som höra mäst Uddewaldsboerna til, ock thessutan Saltkiällan, ther Engelske ock Hollänske Skepp lägga til ock taga in Brädes-Last, Juffer, Spijror ock Biälckar: dels i synnerhet för the höge wälmågende Härskaper ther äro på Thorby ock Bråland, som på alt Sätt hedra ock fägna sin Präst, särdeles när han them är til Nöije ock wälbehag, hwar af nu warande Pastor Herr Lars Eckersten, som är så lyckelig ock medelst sitt wackra upförande förwärfwat sig allas ynnest ock kärlek, har sig at hierteligen hugna ock glädia gifwe Gud än många år til Guds Äro ock hela Församlingens upbyggelse ock Salighet!

Thetta Giäl är belägit i Tunge-Härad, som utan twifwel fådt sitt Namn af then udden i Foss Sockn, som i södwäst skiuter ut åt Salt-Siöen [ 271 ]mellan bägge Fiolarna Saltkiäls Färle ock fiolen ock kallas Tungenäs, emedan then nästan lijknar en Tunga, men ther emot förer i sitt Sigill en häst, utan twifwel therföre, at gode hästar ther påläggas medelst god Betesmarck ock finnas til Salu, eller at the i the höga Backar ridit häste-Ske ock wijst sig hafwa bästa hästar.

Chorographia Bahusiensis sida 271.png

Sielfwa Häradet består af thetta ena Giäl, som fordom warit större til Hemmantalen, än thet nu är ock består allenast nu förtijden af 149 1/4 Hemman i Stället för 158 Hemman, hälst 8 eller 9 hela Hemman i Farle-Gräntz sen blefwo, medelst Kyrckoherdens Herr Owe Tegners bearbetande, lagde til Bro Pastorat, medelst then höga Nåd han stod i hos sal. Gen. Fält-Marskalcken Gref Aschenberg, hwilket skedde i sal. Kyrckoherden Claes Nilssons Tijd 1682.

Fordomdags har thetta Giäl, bestående nu för tijden af 3:ne Socknar Foss, Swarteborg ock Håby, warit fördelt i 2:ne Pastorater, så at Foss Moderkyrckan ock Håby Annex warit ett Giäl ock Swarteborg Moderkyrckan med thess Annex Tosse thet andra, hafwandes altså hwarthera hafft sin Pastor: Men på hwad Tijd thesse 2:ne Pastoraten äro reducerade til ett, antingen i Påfwedömmet eller effter Lutheri Reformation, ther om kan man ingen underrättelse få. I medlertijd betalar Swarteborgs kyrcka alla onera, lijksom en annan Moderkyrcka, hwilcket af [ 272 ]Räkenskaps-Böckerna ses kan, sen Tosse Stenkyrcka, Annexan under Swarteborg wardt raserad ock ödelagd, så at allenast några få Rudera effter henne synas, lijkwäl behåller Socknen sitt Namn effter kyrckan ock nämnes än i dag uti Jordeboken, Swarteborgs och Tosse-Socknar, samt thet 1/4 dels Prästebols-Hemman, som ligger tätt wid Rummet, ther kyrckan stådt, lijtet mer än 1/4 dings wäg från Swarteborg Söder ut wid Lieut:s Bostället Bräcke, kallas Tosse-Marck.

Man will ock hålla före, at Swarteborgs Giäl något längre tilbaka hafft then 3:dje kyrckan benämd Aspång, effter hwilken Aspångs-Gårdar än skola fådt sitt Namn, hafwandes Giästgifwaren Claes Swarteborg, på min förfrågan här om, mig berättat, thet han sedt gambla Skriffter om Aspångs kyrcka; Men som jag them intet kan få ock Herr Kyrckoherden Eckersten, som mig mycket uplyst, här i kan intet ge mig Besked eller wijsa något Spor, hwar kyrckan stådt, nödgas man låta henne ligga i sin Mull ock blifwa aldeles begrafwen i thet långa Tysthetz Mörcker.

Här effter blef tå Foss Moderkyrckan allena, som så kallas på Norska ock swarar emot thetta swänska ordet Forss eller Ström, i anseende til then starckt strömmande Älfwen Örekijl, som then fordom kallades, men nu Qwistrums Älf, ther i Sågorna med Miöl-Qwarnarne stå til en stor Myckenhet, ända ned til Qwistrum åt Saltkiällan. Eller kan hända at thetta Foss Giäl har fådt sitt Namn af thet swänska ordet Foss % stålt, dierf ock frijtalig, emedan the i Foss fordom boende på thessa härliga Lägenheter blefwit ganska rijke ock mäktige ock altså Fosse ock store på sig, ty Guth macht Muth, säger Tysken.

[ 273 ]Thenna Foss kyrcka, som under Ofreds-åren war mycket förfallen, på gammalt Catholiskt Sätt bygd, är nu under Herr Pastor Eckerstens berömwärda Flijt ock Sorgfällighet så wäl som Swarteborgs ock Håby kyrckor ombygde ock satte i godt Stånd. Moderkyrckan Foss är icke allenast förlängd, med Tegel-tak försedd, innan til hwälfd ock med nya Stolar samt Läktare inredd, utan ock i Öster bak om Altaret förökter med en ansenlig Sacristia, ther i alla ornamenter af kyrckans Skrud samt alla 3 kyrckornas Medel under 3 Lås i wäl förwarade beslagne Eke-kistor stå tillika med Regimentz Cassan för 2:ne Compagnier til en behagelig Tijd.

I thenna Foss kyrcka är Altare-Taflan härlig ock Altare-klädet galoneradt af sal. Öfwerste Liliehök ock thess Grefwinna förärdt, men Predike-Stolen, Funten ock Kyrcke-Skruden, af ringa wärde, icke eller finnes ther på några Åretal eller Märckwärdigheter, utan allenast på klockan, som nu hänger i en förlorad Klocke-Stapel, tils Tornet blir effter Förslag upbygdt, står A:o 1613 af Christen Christensson Lemvig.

Men i Choret ligger ut med Altaret en gammal Grafsten med en nästan oläselig Skrifft, then månge lärde Män sedt, men ej kunnat utreda, förn 1728, tå Doct. Eric Benzelius på visitationen, såsom wår gode Biskop, besåg then så wäl som jag ock förklarade samma Skrifft, hwilken är sålunda

HÆR: HWILIR: VNDER: BONA: THORES: SYMVNDARSON: ÆRLOGH: MANDZ I: WIKINDI: ER: ÆNDADES: ANNO:D:NI: MCCCX–OCTAVA: EPTIR: LAVARTZ: MESSON.

[ 274 ]Thet är:

Här under hwila Thores Sämunderssons Been, hwilken war en hederlig Man i Wijken, som dödde år 1310 på 8:de dagen effter Lars-Mässa.

Hwar af slutes, at han utan twifwel warit Kongens Befalningshawande eller Länshöfdinge i Wijkorna.

Thess utan finnes ock i Foss kyrcka på gången, så wäl som i Choret åtskilliga Grafwar, doc utan Lijkstenar, men murade, uti hwilka förnäma Lijk må warit begrafne, hälst Herr Pastor Eckersten berättat, at, wid en ock annan Grafs öpning, har händt, at icke allenast en starck ock liuflig aromatisk Lukt, såsom af balsamerade kroppar stigit up af Jorden, utan man har ock funnit undertijden Crucifixer gutne af Mässing, men warit fordom starckt försilfrade, hwar af Herr Kyrckoherden har ett i förwar, samt Stycken af konstigt utarbetade ock förgylte Mässings-Plåtar, jämwäl Stycken af starckt förgylte ock försilfrade Eke-kistor &c. Hwilket alt å daga lägger, at förnäma Lijk ha warit ther fordom jordade ock begrafne.

Tätt wid Foss kyrcka ha ock fordom stådt publique hus, theräst ock Foss Lag-Ting många år ock Tijder ther effter blef hållit, kunnandes man ännu se Tomterna, hwaräst husen stådt ock kallas Tings-Högarna, hwar under låg fordom then stora Kongs-Ängen (som nu brukas under Öfwerste-Lieut:s Bostället Bråland) hwilken gamble Män berättat hafwa egenteligen hördt til Lagstolen, then Lag-Mannen nyttiat för sina hästar.

Eljest finner jag af Norska Handlingar[3] huru som en Norsk Kong, wid Namn Östen [ 275 ]Haraldsson år 1157 i Feigd mot Kong Ingi, blef af thess Höfwitsman Simon Ralf dräpt wid Foss kyrcka på en Helge dag, tå han af the sina 1200 Man war förlåten ock stod sielf annan allena wid kyrckan, men fick likwäl Lof at, effter Begäran, först bewista Gudstiensten, hwarpå Simon Ralf lät hugga honom i kors, som han begärte emellan Hälarna ock begrafwa honom i Foss kyrka i Wijken mitt på Kyrcke-gålfwet, som dock ej är at se eller finna, ock säges han ha warit en helig Man; ty ther som han blef huggen ihiäl ock Blodet kom på Jorden, språng en källa up i Öster, som kallas Kors-källa, ock en annan under Bärget strax wid kyrckan i wäster, ther hans Lijk stod om Natten: Af then förra, som kallas Östens källa, ha siuka Folck fordom druckit ock blefwit friska, warandes än i dag wid Mackt, dock utan wantro ock widskepelse, ock är ther öfwermåttan godt watn, thet jag offta drucket, tå jag warit i Foss, både kalt ock warmt til Thée.

I thenne Socknen ligger icke allenast thet skiöna Säterij Thorby eller Thoresby sal. Grefwinnan Aschenbergs, som hade Öfwerste Liliehök ock dödde 1738 på sitt 96 år, hafwandes thess k. doter Fru Öfwerstinnan Meck thet nu fådt i Arf effter thess död: Thet är öfwermåttan wäl belägit ut med Gulmars fiolen ock Salte-Siöen mitt i en skiön Skoge-Lund med stora Trägårdar ock andra härligheter beprydt, dock af Trä wäl upbygdt; utan ock fins här thet skiöna Öfwerst-Lieutenantens Boställe, som kallas Bråland ock thet ther under liggande Capitains Bostället Falby, them nu förtijden Herr Öfwerst L. Baron Georg von Köhler har på sin Lön: Bägge hafwa warit, för [ 276 ]Reductionen i Kong Carl then XI:tes Tijd, Gouverneuren på Bahus Harald Stake tilhörige ock öfwermåttan wäl belägne; ty Bråland ligger up wid Sågorna i Örekijls eller Qwistrums Älf, hafwande 2:ne årligt gående stora Qwarnar både til eget Hus-Behof som ock mot Tull at mala för andra, som är en stor Förmån, jämte god Åker ock Äng: ock Falby är beläget i Skogen wid Salt-kiällan, hwaräst särdeles i tork-år fås öfwerflödig skiön Lax med Wad. Bägge äro i Herr Öfwerst-Lieut:s Tijd satte i ett godt Sånd wäl upbygde ock rödfärgade med Tegel-tak jämte Trägårdar ock härliga Lundar.

Thess utan hafwa Uddewaldsboerne, the rijkaste ock mäktigaste Köpmännen, som äro ägare af the Sågor til största delen här stående, utom Herr Major Lilienschiöld, boende på sitt Odals- ock Rusthålds-Hemman Hede i en ansenlig Herrebygning, giordt stor kostnad på wackra hus hela Älfwen ned til Salt-kiällan.

Utom Gästgifware-Gården Qwistrum, hwaräst effter sidsta Feigden 1719 äro upbygde, jämte then höga, långa ock kostbara Broen öfwer Älfwen, til hwars underhåld the resande alt sen måst ge Bro-penningar, härliga stora Tings-hus med Tegel-tak mitt emot sielfwa Giästgifware-husen, äro ock på Salt-kiällan ock Sanden, som så kallas alla the många hus hela Stranden ned igenom ut med Landswägen, ther Skeppen från Holl- ock England utom wåre egne lägga til ock taga in Brälast &c. äro (säger jag) ock wackra hus upbygde, så at hederligt Folck kan ther wäl giästa i.

Mera kan jag mig intet om Foss Sockn ärhindra hwarföre wil jag mig nu förfoga til Annexernas [ 277 ]Beskrifning ock aldraförst Håbys, som i gambla dagar kallas Håfby, kan ske therföre, at thet Kongeliga Håfwet i Swateborg hafft thenna lilla Byen anslagen till sin Fatabur ock Håf-Stat ock altså kallat then sedermera Håfby eller per crafin, abjecta litera f för thess lättare utmäle, Håby.

Thenna Socknen är ganska lijten, särdeles sen 9 hela Hemman i Färlge-Gräntzen blefwo lagde til Bro Pastorat som förr bemält är, så at hela Socknen består allenast af 26 hela Hemman, alla goda seminanter til Åker, Äng ock wackra Lundar wäl belägne mäst ut med Landswägen emellan Foss ock Swarteborg.

Thess kyrcka af Medellöshet war tilförne helt lijten, mörck ock förfallen, tils hon 1731, genom en öfwer hela Rijket i Nåder bewiljad Collect, blef af nu warande Herr Pastor Eckerstens trogna bearbetande, drifft ock sorgfällighet, så godt som af nyo effter nyaste Maneret helt nätt ock wacker af Sten med Tegel-tak på upmurad ock försedd med en ny Klocke-Stapel, rödfärgad ock zirlig uppå nästliggande Bärg, ther i hänger allenast en lijten klocka utan Påskrifft.

Icke eller märckwärdigt ute eller inne i kyrckan finnes, hwaräst både Altare-Taflan ock Predike-Stolen så wäl som sielfwa Kyrcko-Skruden äro helt gamble ock förfalne, warandes kyrckans Inkomster så ringa, at när Kyrckewärden betalt the årlige utgiffter särdeles til Wijn och Bröd samt wederböranders aflöningar, är lijtet eller offta intet öfwer at köpa före til kyrckans Behof, ty har hon ock måst långa wid stora Reparationer nu af Foss, nu af Swarteborg, hwarföre hon ännu något häfftar.

Thenna kyrckan Håby hade så när wid [ 278 ]Biskops-visitationen 1728 blefwit dömd til undergång, effter hon ligger ej mer än 1/4-dings wäg från Moderkyrckan ock tå för tijden lutade til ruin ock skulle antingen ödeläggas eller å nyo byggas; Men hela Församlingen i synnerhet sal. Capitain Ruda, som hade sal. Probsten Sethz k. doter til äkta ock bodde på sin Gård Harika ther i Socknen, stodo aldeles ther emot, effter the ther hade sina Förfäders Griffter, woro ther Christnade ock upfödde samt wille ther med them ock begrafwas.

Angående härnäst then 2:dra nu så kallade Annexan Swarteberg, belägen 1 Mijl Norr ut från Foss, så hette then fordom Raneborg, emedan i gambla dagar war ther ett Slott eller Kongs-gård, hwilken bodde en vice-Roy el. Ståthållare wid namn Knut Rane, efter hwilkens namn icke allenast thenna kyrckan blef kallad iförstone Raneborg, hälst thess Hufwud och Ansikte i Sten uthuggit är innemuradt öfwer kyrckedörren på Wästra Gaflen, effter the gamlas Sagor ock jag thet med mina egna ögon sedt, utan ock hela Bahus-Län kalladt Rane-Rijke; Men sedan samma Slott blef af Drotningen i Hudt i Tanums Sockn om Natte-Tijd oförmodeligen upbrändt, för thet Kong Rane hade giordt henne Orätt ock öfwerwåld, sade hon wid sitt afwijkande ther ifrån: Nu skal thet ej mer heta Raneborg, utan Swarteborg, hwilket thet alt sedan blefwit kalladt. Thenna Drotningens Namn med flera thess Dater särdeles emot Skottarna, har jag nog sökt af gambla Bref ock Pergamentz-dommar at upleta, men här tilz förgäfwes, utan twifwel har hon warit en af de Amazoniske Hieltinnor.

I sal. Probsten Seths Tijd Anno 1708, blef thenna förfalna gambla kyrckan, så godt som af nyo [ 279 ]upbygd effter nyaste Sättet med stora Fensteri på bägge Sijdor ock Tegel-tak, samt i Herr Kyrckoherden Eckerstens Tijd 19 år ther effter nemligen 1727 målader rätt wacker up i Hwalfwet eller Taket med allehanda Bibliska Historier ock Sinn-Bilder af Mäster Schiönfelt; Eljest är ock en skiön Altare-Tafla, men en gammal helt förfallen Predike-Stol utan ringaste zirat ock Prydnad icke eller något märckwärdigt.

Intet Torn är wid kyrckan ännu, som man länge tänckt upbygga, men blefwit förment i thessa oroliga och swåra nu (Gudi lof) förflutne åren, utan på kyrcke-gården i öster är upbygd en liten förlorad Klocke-Stapel, i hwilken hänger en medelmåtig stor klocka, then Christen Christensson i lilla Foss låtit stöpa 1618 i Köpenhambn af Hans Kemmer.

Inga Säterijer eller Herregårdar äro i thenna Socknen, utan allenast ett Capitains Boställe Skiärfwum, som nu förtijden bebos af Herr Capitainen Johan Baptista Pinello, om hwilkens berömwärda Frikostighet jag skrefwit wid Nafwerstad ock Mo, jämwäl ock Lieutenants-Bostället Wästersäter, hwilket innehafwes utaf Herr Rytte-Mästaren Hammar.

Intet märckwärdigt wet jag här mer, utan på Stenehed 1/2 Mijl Norr om Swarteborg, theräst Regimens-Möte hålles med Bahus-Läns Gröna Dragoner, så wäl som Mönstring mäst hwart 3:dje år, finnes en hop höga stora upreste Stenar, jämwäl många i rätt ordning upkastade Jordhögar, hwarom jag i 1:sta delen gifwit mitt omdömme. Så är ock en förträffelig skiön Kiälla i en djup dal wid Dingle 1/4-wäg från Swarteborg i Söder, hwars [ 280 ]Åder är så stor, som en Arm ock förthenskuld rinner så starckt, at hon aldrig fryser eller blir läns eller tom, thess watn är så klart ock wälsmakande, som jag thet på något Ställe känt.

Inga flera Pastores tilbaka har jag utur gambla Skrijfter ock Documenter, igenom Herr Kyrckoherdens Eckerstens goda tilhjelp, kunnat utleta, än thessa:

  1. Herr Ammund, hwad är han kommit til, wet man intet, dock har han lefwat wid Slutet af Slotts-Herrens på Bahus Claes Bildes Tijd nemligen 1540 til 51.
  2. Herr Christen, som warit Pastor i Slotts-Herrarnas Ottensson Totts ock Jöns Ulfwetands Tijd ifrån 1552 til 1566.
  3. Herr Nils uti alla 3 Peder, Hinrich ock Hannibal Gyllenstiernornas Tijd til år 1595.
  4. Herr Mogens eller Måns therifrån til 1620.
  5. Herr Jens Jensson från 1621 til 1646.
  6. Herr Peder Lauritzon från 1647 til 1658.
  7. Herr Christopher Ifwarsson från 1660 til 1668.
  8. Herr Claes Nilsson från 1669 til 1695.
  9. Herr Mag. ock Probsten Andreas Seth, som hade warit Hist. & Poëseos Lector Gym. i Giöteborg, kom til Pastoratet 1697, blef Probst effter sal. Probsten Pinck i Tanum 1709, lefde tils 1725, honom succederade d. 10:de Herr Lars Eckersten år 1726, som än lefwer med Församlingens Nöije ock Wälbehag.

Effter ingen af alla finnes några Skriffter, mer än effter sal. Probsten Seth, hwilken såsom en god Poët, giordt åtskilliga Bröllops-verser ock Grafskriffter jämwäl andra Slag på latinsk vers, bland hwilka i synnerhet fins hans Lusus poëticus in [ 281 ]Leonem, in alias Siluas temere irruentem & ab alio Leone strenuerepulsim, skrefwen öfwer General Lövendahls Infall år 1711.

2. Bro Giäl.

Chorographia Bahusiensis sida 281.png

Thetta Pastorat består af ett helt Härad Stångenäs, på Norska Stanngenäs kallad, i Sunnerwijkan belägit, hafwandes Häradet Stångenäs utan twifwel fådt sitt Namn i förstonne af sielfwa Landets eller Ortens Beskaffenhet, i ty thet ligger, som en lång Stång eller såsom ett Näs, thet är Udde, som så kallas af the Norske, men på latin Isthmus seu Peninsula, emellan the 2:ne Fiordar Gulmaren ock Åby, wid hwilckens ända mot hafwet, them seglandom til Rättelse är en Stång uprest på Stångehufwud eller Lysekijls-Udde, som fordom kallades Stången, hafwandes i sitt Sigill 2:ne Långor, effter ther, jämte Kalck-Skutor äro åtskillige Fiske-Skutor at fiska Långer med utlagda krokar på långa starcka Snören til några 100:de Famnar, 2 alnar emellan hwar krok.

Hela Giället består af 130 hela Hemman ock 4 kyrckor nemligen Bro, Brastad, Lyse ock Capellet Lysekijl; Men när ock af hwilcken thesse kyrckor äro bygde, har man ingen wiss underrättelse mer än om Bro, som synes bära thet Namnet af the otaliga många Påstar ock Broer, som ther äro, medelst Landets sancka Situation, Bäckar ock Älfwer, hafwandes fordom warit allenast en Annex under Moderkyrckan Brastad, ty tå [ 282 ]Kiel Rosencrantz Herren på Brobärg, som war tå Sätes-Gården i Bro Sockn, lät ödelägga thet på Prästegårds Ödegård hala fordom belägna Capellet, blef i Stället en Stenkyrcka upbygder, hwad år wet jag intet, men i sal. Herr Ovves Tijd 1699 mäst nedtagen ock på nya Sättet wäl uprättad, är zijrad icke allenast med en wacker Altare-Tala af skiönt Bilthuggerij ock målning för kyrckans Medel så wäl som sielfwa Läktaren, utan ock med en kostbar Predike-Stol förärter af sal. Ammiralen Herr Oloff Strömstierna Herren på Wese, tijt Säterijet från Brobärg, effter Rosencrantzes död, blef förskött jämte thess skiöna Wapn, som på Muren wid hans Stol ock murade Graf med en wäl uthuggen Lijksten ther uppå af år 1730. Rätte Ägaren ock Herren på Wese är nu förtijden Majoren Wälborne Herr Johan Caspar Greiffenschütz, som för några år sen kom ther at få til sin Fru Margareta Strömcrona sal. Ammiralens Frus Brorsdoter, then hon har upfödt ifrån späda Barndomen ock tagit för sitt eget Barn, effter thess sal. Fru Moders död i Carlscrona, som hade til äkta sal. Öfwer-Directeuren öfwer alla Lotzarna i hela Rijket benämd Strömcrona.

Fast Bro Sockn, ther Pastorn bor, är långt större til Hemmantalen, 'n Brastad, sen Färlegårdarna blefwo tillika med Herre-Näset eller Wese gods på Kong XI:tes nådiga utslag 1682, tagne från Foss Pastorat oc Håby Sockn i sal. Kyrckoherden Herr Owe Tegners tijd ock tijt lagde effter gammal häfd, hålles dock Brastads-kyrka för Moderkyrckan ännu ock ther effter wid kyrcke-Räkenskaperna altijd betalar alla onera ock utlagor långt mer än Bro, hälst ther i Socknen [ 283 ]ligger thet stora Säterijet Holma, som under Norska Regeringen warit Baggarna tilhörigt, men sen Landet blef swänskt, kom thet til sal. General-Gouverneuren ock Fält-Marskalcken Rutger von Aschenberg, men nu besittes af thess doter-doters Barn sal. Öfwerst-Lieut:s Virgins k. Söner Herr Arvid Bernhard ock Claes Virginier, som äro Håf-Junckare ock delat Säterijet mitt i tu, så at Herr Arvid Bernh. Virgin bor på Holma gamla Sätesgården ock Herr Claes på Torp, thet han nu giordt til en wacker Herregård, hälst här äro många härligheter med Trägårdar, Humble-gård, Laxe-Fiske &c. samt Salt-Panna på Bornö &c. hafwandes Herr Arvid til Fru Ulrica von Stahlen Herr Major Stahls k. doter ock Herr Claes Fru Augusta Wilhelm. Kunckel Hr. Maj Kunckels k. Doter.

Förteckning på Pastorerna har ej kunnat få mer än på

  • Herr Peter, som warit Pastor från 1523 i 40 år.
  • Herr Martin, från 1563 i 48 år.
  • Herr Anders från 1611 i 46 år.
  • Herr Simon Mathiae dödde 1657.
  • Herr Olaus Andreae från 1659 til 1675.
  • Herr Owe Tegner 1679, som tilförne warit Pastor i Spekerö ock effter 7 års förlopp blef transporterad til Bro, theräst han lefde til 1702 ock altså i 23 år.

Efter honom kom nu warande ålderstegne Probst ock Kyrckoherde Herr Anders Bornander 1703, sen han tilförne warit Regimentz-Präst wid Elfsborgs-Infanterie-Regimente ock hafft til äkta min sal. k. Moder Probstinnan Elisabet Lander i 40 år, som i Herranom saligen afsomnade 1737, hwars Epitaphium [ 284 ]min Stjuffader til Äre-Minne låtit i Bro kyrcka upsättia af thetta Innehåld: Tänck på ändan Sir. 7. 40.

Thenna Minnes-Taflan är uprättad af Högärewördige ock Höglärde Herren Herr Andreas Bornander, för sig ock sina twänne hustrur: han warit Pastor här öfwer Stångenäs Härad uti 42 år, ock lefwer än så länge Gud behagar.

Hans förra Maka war Fru Elisabet Lander som afled i Herranom 1737 den 9 Sept. på sitt 77 år ock warit Moder åt 8 Barn, 5 med sin första Man Rådmannen i Borås Ädle ock Högaktad Herr Peter Ödman ock 3 med Herr Probsten Bornander, af hwilka en del äro i Herranom, en del lefwa ännu. Herren förlänge henne en frögdefull upståndelse genom Jesum Christum! Amen. Den senare Makan Fru Maria Elisabet Rungren lefwer än, dock utan Lijfsfrukt.

På Gården Rön, ther min k. Swåger Herr Capitain Claes Arrhen bor, säges af them gamblom hafwa bodt en Näse-Kong, liksom på alla Näsen här i Bahus-Län, warandes thet ock icke olijkt, hälst uppå then näst in til Manhusen liggande höga runda Kolle, Slottet kallad, synas åtskilliga Känneteckn, af Grundwalar effter Murar, Källare ock Bygningar: Rundt om Slottet är en mycket stor Graf med watn uti samt Jordwald utanföre: Uppe i Slottet har man funnit stora Wärje-Fästen, stora Hästskor ock Stenkutor, utom många andra Reliquier, som bära witne, at Näs-Kongen på Stångenäs ther utan twifwel hafft sitt Residence ock Slott, häst ther är wäl belägit ibland wackra Skogar ock Lundar nästan mitt öfwer Åby stora herregård ut med salta Hafwet.

[ 285 ]På Bro Kyrcko gård ligger en Sten, then man fann i kyrcko-mullen, tå Ammiralen lät göra sin Graf ock så kastade ut, på hwilken bland andra figurer är ristadt ett åt ändan, en twär hand, bredt Swärd à 8 quarter långt med en rund handkafle, hwilket kan hända är funnit effter Långe-Ben Rese ock til åminnelse i thenna Grå Stenen uthuggit, hälst thenne Rese eller Jätte säges förwisso ligga begrafwen wid gården Biörckebräcka i Bro Sockn i en Graf (then jag sedt ther på utmarcken wid wägen) öfwer 20 alnar lång ock bägge Armarna 12 alnar, som alt äro med Sten besatte. I gambla Kämpewijsorna står om honom, at han på Bratte-Skog, wid Grytingen i Härstads Sockn ock Skredswijks Giäl, theräst han sig i 15 år uppehölt, såsom then argaste Röfware utan at någon torde wåga sig emot honom, grufweligen huserade, tils Kong Thidrick upmuntrade en af sina unga Män ock Riddare Didrik Verlandsson at ge sig i kamp med honom, thet han ock giorde oförfärad; Men när han kom in i Skogen, ther Långe-Ben Rese hade lagt sig at sofwa, wäkte han honom up ock bad honom fäkta med sig, men tå han föraktade thenne Didrick, tog han hästen med Spårarna ock red så 3 Refben af Långe-Ben Rese, hwar wid han först waknade tog sin Stål-Stång ock slog så hårdt effter Didrick, som wek undan, at Stången fastnade i Bärget, i thet samma fick Didrick Mackt öfwer honom ock sargade honom illa dock icke til döds, hwar effter tå han wille gå in i sitt hus ock wijsa Didrick alt sitt Guld ock Ägodelar, högg han hufwudet af thenna Resen: ock altså synes klarligen nog, at icke allenast Långe-Ben Rese här sitt lijf ändat, utan ock at thenna Stenen med [ 286 ]Swärdet på, måtte wara Didricks Swärd, som til Äreminne är fördt til Bro kyrcka ock i Stenen uthuggit.

Men här emot strider Mag. Jonas Floraeus i sin Tractat kallad Flores Antiquitatis Scanicae[4] theräst han sålunda skrifwer: Ibland K. Thidricks kämpar war ock Didrick Verlandsson i stort anseende. I Villands- eller Verlands-Härad i Skåne skal han bodt, men säges wara född i Småland, ther hans Fader then konstiga Smeden bodt. Til åminnelse hafwer han brukat Hammar ock Tång i sin Skiöld, som ock än är samma Häradets enskylta Märcke. Hwaräst thenna Didrick ej långt ifrån Sigars-Bäck inrättat sin Graf-wård af öfwermåttan stor Stensättning: Med Didricks Skiölde-Märcke instämmer then Skånska Thurgissles wapn, som finnes på Stenen, then sal. Hr. Prof. A. Stobaeus låtit utur sielfwa Grunden af Helgone kyrckan i Lund upgrafwa. Ther af man slutar, at Thurgisle, som war Isgis Son, warit i Släkt med Didrick. Men ett af the största Tapperhets Prof, som han wijsat, war, at han nedlade then stora Slags-Kämpen Lång-Ben-Rese i Bertinga Land[5] Thet är en almän Sagn, at thenne Rese blefwit slagen i Skåne ock Giers Härad, theräst wid wägen finnes en Stensätning, som skal utwijsa hans Grafställe ock Skogen ther hos af hans Namn kallas Långe-Skog. Men huru thetta kan wara sannolijkare, lämnar jag ther hän, men thet förra har jag sedt.

Ett Stycke wäg från Rön wid pass 3/4 Mijl på Herrenäs i samma Sockn, är belägit 1/4 Hemman [ 287 ]Swea benämdt, hwilket fordom kallades Lunnerhus, theräst ock i gambla dagar har skolat warit en Kongs-gård, dock synas icke några Rudera eller Känneteckn widare ther effter, än 2:ne huggna Gråstenar, som til dörr warit hwälfde eller satte, tämmeligen höga til 3 alnar, ock emedan samma Hemman, strax effter Näs-Kongarnas Tijd, blef af wådeld förbrändt, wardt thet sen kalladt Swea, som thet än heter.

Brobärg, som är belägit strax wid Bro-Prästegård, har then Danska Riddaren Kiel Rosencrantz bodt, bestående af 3 hela Hemman, som nu ligga under Wese Herregård, kunnandes man högst uppå Brobärg se än i dag Teckn af Murar och Bygningar effter Herre-Husen. Men på hwad Tijd the äro flötte til Wese, wet jag intet.

Förbemälte Riddare har warit mycket rijk ock ther til gifmild, i ty han icke allenast förärte til Präste-Säte alla the Ägor, som äro på wästra Sijdan om Åen, utom Nol-ängen mot wiss Landskyld, hwilket ännu finnes af gambla Dommar i Bro Prästegård (hälst rätta Prästegården war förr på Pråstorp wid Moderkyrckan Brastad) utan ock har af egen Bekostnad upbygt på sin Ägendom Bro kyrcka, then han i förstonne wille hafwa bygder närmare til sin Sätesgård Brobärg wid Älfwen, hwaräst än i dag ligga några uthugna wackra hörne-Stenar: Men af fruktan, (kan jag täncka) at Älfwen skulle skära sig ut ock förorsaka Jordfall, blef hon upmurad, ther hon nu står, af en Mure-Mästare wid Namn Tippel Thure, hwilken så snart kyrckan war färdig, kastade sig änna ned af Stälningen, effter thet han hade fådt korgen af [ 288 ]Rosencrantzes Piga, then han welat äkta, ock i thet samma han för utföre, sade han thessa orden:

Effter Jungfrun i Bure ej wil ha

Tippel Thure:

Så skal Jungfrun i Bure aldrig mer se

Tippel Thure.

På PrästegårdsÄngen i Bro finnes en stor Jordkulle, som kallas Tings-Högen ock berättas at man ther fordom hållit Ting under baran Himmel, som tå brukligt war, ock när the för owäder ej ther kunde wara, ha the flött sig til en wrå eller Bärgssluttning under Bro-fiäll strax ther wid. Hwilket som man i the senare Tijder fann alt förbeswärligt, höls Ting än på Hallind, än på Brobärg ock sidst en lång Tijd på Målby strax wid Wese Herregård, lijksom på Rö wid Åby med Sotenäs-Härad. Men för några år sen blefwo bägge thesse Ting-Ställen indragne til Qwistrum, ther nu 4 Härader möta ock hafwa Tinglag ihop nemligen Sörbygden, Tunge- Stånge- ock Sotenäs Härader.

Thet nyss omnämda Brofiäll, belägit på Prästegårds-Ägor, är så högt, at man på thet kan se ut åt hafwet, ock utzijradt med 2:ne skiöna Fiskedammar, en stor af Naturen såsom en Insiö ock en lijkten af sal. Herr Owe Tegner anlagd, bägge med stora Carusser uti, jämte allehanda slags Trä öfwer alt ned til Foten af Bärget, theräst jag i min ungdom, tå jag om Sommaren fick wara hemma hade mången rolig ock förnöjelig Stund med mina kära Syskon Herr Daniel Ödman, som är Probst ock Kyrckoherde i Giälstad, Herr Peter Bornander, vice-Landshöfdinge i Skåne ock min enda Syster Fru Capitainskan Arrhen, som (Gudi Lof) ännu med mig lefwa, effter Guds behag, särdeles [ 289 ]för then skiöna Prospecten ock utseendet öfwer hela Weses- Brobärgs- Målbys ock Prästegårds-Ägor tillika med kyrckkan. På thetta Brokiäl har Pastor sina Miölcke-koer ock hästar, såsom i en god Beteshage om Sommaren. Tätt ut med Prästegården, then min Stiuffader Herr Probsten Bornander i sin Tijd låtit wäl upbygga til Mann- ock Ladu-husen, rinner en lijten Älf änna i hafwet, ther man Höst ock Wår plär få i Mälar wackra Laxörar: Så ligger ock til Prästegården, utom 2:ne Qwarnar ock nödtorfftigt Skogs-bränne, hela Hala Äng, ther Capellet fordom stod, til förtigande af andra Förmåner, hälst Härskaperna så på Holma som på Wese altijd wijst sig wara Älskare af Guds Ords trogna Tienare ock rätt liberala emot Guds hus, ty Fru Ammiralinnan Strömstierna har, utom Predike-Stolen i sin Herres Tijd, nyligen förärt ett wackert Altare-kläde igen, tå en Tiuf för några år sedan thet förra af hennes sal. Herre förärta bortstal, warandes knapt någon kyrcka fri från Stöld, sen som bewiljades, at Regimentz-Casse-Kistorna med Medlen skulle ther förwaras; Ty i Tanum ha Tiufwarne 3 gånger brutit sig in ock giordt stor Skada äfwen så i Ske, i Swarteborg, i Foss, i Nafwerstad jämwäl ock i Qwille, som alt bewisligt är, så at thet wore önskan wärdt, at slike Medel sattes på säkrare Ställen, hälst kyrckorna härigenom medelst stora Reparationer, effter giord Wåld ock Trång in uti, komma mycket at lijda, hälst ingen ärsätning sker.

Innan jag går från Bro Sockn (hwar wid wore, kan hända ännu mera til at märcka) wil jag ock förmäla, at i Bros nya wäl upbygda ock rödfärgade Trä-Torn, ther i hänger allenast en lijten klocka [ 290 ]utan Påskrifft, som i många år hängde i en förlorad Klocke-Stapel, sen som i thet gamla Tornet Kyrcke-wärden mycket hederlige Mannen Peder Bryngelsson från Mälby, en Söndags-Morgon skulle se til Klocke-Stapelen ock Tornetz Bristfällighet 1706 i Junii, om jag mins rätt, föll änna ned ock slogs ihiäl, hälst gålfwet war förrutnadt, wid hwilken Tijd jag war hemkommen från Academien ock sielf såg thetta ynckeliga ock högstbeklagliga Spektakel, är (säger jag) en kyrcke-kista af Eek med Järn-Plåtar klädd på alla kanter, så hög ock lång, at knapt 10 karlar kunna få henne af Stället, ther i många 1000:de dal. skiönt Plåtar kunna förwaras. Om någon kyrcke eller Casse-kista skulle synas wara säker, hälst hon är med 3:ne starcka Låsar försedd, är wisserligen thenna, så at om någon Tiuf skulle biuda til then upbryta, ger hon en sådan klang wid hwart Slag, at thet höres til Prästegården.

Nu går jag altså här ifrån til Moder-kyrckan Brastad, lijtet öfwer 1/4 Mijl från Bro, wid hwilka kyrckor altid sker Fördubling i the längsta dagar.

Thenna kyrckan synes, effter mitt omdömme, warit fordom kallad antingen Brakstad[6], antingen therföre, at sielfwa Herren på Holma warit en Brak thet är stor ock mäktig Brage, thet är Hielte[7], som jämte tapperhet, utan twifwel gedt bra Skiäncker til Kyrckan wid thess Bygnad, ty thet gambla ordet Bragd på Giötiska ock Norska har wisserligen warit Moder til the alstrade orden, Braf, Brage, Brage-Skald ock betyder hwarjehanda Beröm, som förwärfwas med Ord eller [ 291 ]gärning af then som kan Brawera thet är hålla sig wäl, ock altså fådt sitt Namn af en sådan Herre, lijksom Brahus wid Jönköping har wisserligen fådt sitt Namn af then Hög-Grefl. Braheska Familien, som utan al Motsägelse warit Brafwe ock Ypperlige Herrar ock Hieltar; Eller effter kyrckan, som på Norska kallas Brasetter, ock alla the ther i Socknen bo, Brasettingar, blef bygd på ett bra Säte, thet är Stad eller Ställe, som hon ock står på en wacker Plan med Bondegårdar rundt omkring, så lärer hon fådt sitt Namn ther af.

Thenna Brastads kyrcka är wäl innan til i godt Stånd, wacker målad både i Taket under thet dubbla Hwalfwet ock på Läktare, utaom then wackra Altare-Taflan, dock ej at nämna Predike-Stolen, som är helt gammal, rätt ock slätt. Men utan til behöfwer både Tegel-taket ock Tornet Förbättring, dock hänger Klockan, som för många år sen föll ned ock slog af Masijerna, at ej länge ringdes med henne, nu i en hög Klocke-Stapel, som börjar ock förfalla.

In i kyrckan fins allenast ett gammalt Epitaphium med thenna Öfwerskrifft:

Her ligger begrafven Erlig ock Welbyrdig Mand Peder Bagge til Holme-gaard, som dödde den 8 Febr. 1606.
Sammaledes hans kiere hustru Erlig ock Welbyrdig Frue, Fru Karinna Peders daater, som döde den 14 Martii 1578 med begis deres kier Börn: Gud deres Sieler hafwe.

Wid thenna kyrckas södra Chors-dörr, är i Muren å ömse Sijdor en rijstad Sten, then ene har på sig ett Seraphim med Run-Bokstäfwer å Sijdan men helt oläseliga.

[ 292 ]I Brastads Sockn på en Gård Ryk har fordom bodt under Danska Regeringen en Ammiral, som warit Ägare af en hel Gräntz ther omkring, then ännu kallas Ryks-Gräntz, ock medelst thet, at samma Ammiral råkade i onåde hos sin Kong, blef både Säterijet ock hela Godset slagit under Cronan: Men thess Fru förmåtte så mycket med sin Bön hos Kongen, at hon fick halfwa Godset, dock så, at hwar annan Gård skulle Cronan tilfalla ock the andra, som förr, höra til Frälse, hwilket än står wid lijka.

På thenna Ryks-Gårds-Ägor fins ett hus af mycket stora Hallar ock Stenar, ock kallas Dyrhus 7 1/2 aln långt ock 4 1/2 aln bredt, så högt at en Karl kan gå raker ther i, utomkring fins en Jordwall alt in til wäggarna: utom thetta finnes ock 2:ne slijke Dyrhus, ett i Lyse ock ett i Brastad, dock ej så stort; I thessa Dyrhusen ha Hedningarna hafft sin Helgedom ock Gudstienst ock ther omkring sina döda begrafwet: hwar om med mera på sitt Ställe är afhandladt.

Then andra Annexan heter Lyse, men i Norska Chrönickan kallas then Lius-ön, hwilket är underligt, effter then ligger på fasta Landet, men kan hända i gambla dagar warit en lius ock klar Ö, tå watnet, effter Syndafloden, öfwerflödade ock giorde the Land en lång Tijd til Öijar, som nu äro Peninsuler eller halföijar, ja fasta Landet.

Thenna lilla Kyrckan, af Sten wäl upbygd, har en Klocka ock Trä-torn ock Tegel-tak samt innan til målad både til Altare-Tafla, Predike-Stol ock Läktare med ringa Bekostnad, effter theras wärde, hwarpå finnas inga Märckwärdigheter. Inga Herregårdar, ney icke en gång Capellans-Boställe äro [ 293 ]här, utan bor nu Comministern Herr Borg på Rusthåldet Lyse, lijksom then utgamble, dock mycket lärde Comministern Herr Hans Refsal på sin egen Gård Lasse-Haga, ther han i sina unga dagar hölt Schola ock giorde många wackra Mäns Barn til braf Karlar, hälst han war i Ebræiskan, Grekiskan ock Latin, särdeles i latinska Poësien mycket snäll, thet jag sielf esomofftast med Nöije hörde ock läste hans vers, hwar med han mig ock behedrade wid ett särdeles Tilfälle. Mera wet ej at skrifwa om thenna lilla Socknen.

Jag förfogar mig altså til Lyse-kijls Capell, såsom en Udde, Stång eller Näs beläget ytterst på Stångenäs kijle, hwar på ännu står en Stång, them Siöfarande til uplysning, hwar om i Början förbemält är.

Thenna lilla Trä-Kyrcka, som fordom för 200 år tilbaka stådt på Saltö ock af Fiskare upbygd, men sen flytter hijt, är rödfärgad ock eljest wäl försedd så wäl utan som innan med Altare-Tafla ock Predike-Stol, dock af ringa Arbete, är på Strandsitiares egen Bekostnad i theras wälmakt så upbygd, som hon nu är med Tegel-tak ock en lijten klocka i ett rödfärgadt Torn af Trä, hälst Inwånarena, som tilförne i min ungdom för 40 år sen hade 16 Skuter, dels Kalcke- dels Fiske-Skuter, särdeles then hederlige Präste-Wännen Peder Nilsson, hwilken utan lijten eller ringa wedergälning altid tog wäl emot sina Präster, så offta the ther predikade, men nu äro, medelst Handelens ock Fiskerijets ringa Näring, mäst utfattige ock kunde knapt hålla kyrckan wid Makt, som eljest inga Inkomster har, ther Siöfarande icke skickade Föräringar til kyrckans understöd, utom hwad Härskaperna, särdeles på [ 294 ]Wese, som af Cronan köpt Skatte-Rättigheten öfwer Lyse-kijl, kunna hielpa til thenna kyrckas Reparation.

I Stället för Tijonde &c. så ger thenna lilla Församling äntå til sin Präst icke allenast 3:ne Offerdagar, utan ock 36 dal. S:mt i Lön årligen samt hwar Man en Långa af then fångade Fisken, dock then största ock bästa som fins, hwilka kallas Präste-Långer; dock har Prästen så mycket Arbete wid thenna kyrckan, som någon af the andra, utom then faran han måste i Storm swäfwa uti både hem ock bort, emedan han altid måste fara til Siös från Lyse. Under Resan til Lyse-kijl, hände thet sig i Hr. Owe Tegners Tijd 1701, at i Bro-fiolen wid Håskiär mot Hammarwijks-Land war genom Storm ock ther på strax utfallit watn, en stor Hwalfisk inkommen, som mitt i Farwatnet stannat, hwilken blef före Gudstiensten, fast then dymedelst drogs sent ut, wäl belagder ock sen effter Gudstiensten i Land dragen ock tagen.

3. Sotenäs Giäl.

Är ett Härad för sig sielf, i Sunnerwijken beläget, bestående af 3:ne Socknar, Moder-kyrckan Tossenne ock 2:ne Annexer, Askum ock Bäwendal, som nu kallas Bäffendal.

Chorographia Bahusiensis sida 294.png

Hwad aldraförst Häradets Namn widkommer, som från urminnes Tid ännu förer i sitt Sigill en Flundra icke just af the små, utan stora Helge-Flundror, som ther wancka, så synes thet effter mitt omdömme, blefwit kalladt [ 295 ]Sotenäs, på Danska Sodenäs % thet är en Udde eller Ort, som sticker ut åt salta Hafwet, hwaräst genom strandande esomofftast särdeles i fordna Tider, många siuka ock sotliggande blefwit ther upbrakte; ty Soot % Siukdom ock Soot-död % af Siukdom död, som än offta timar wid then farliga stora Utklippan Sote-hufwud, förthenskuld kallad, wid hwilken i Storm, mången satt lifwet ock hälsan til. För hwilken ordsak skull Sal. Fru Margreta Hvitfelt, låtit anlägga en kyrckogård wid Stranden Kongs-Hamn i Askums Sockn, med sträng Befallning, at ho som finner någon död strandad kropp ock låter honom ligga obegrafwen, then samma Strandsittare skal strax bli förwist från Stranden, som förthenskuld nu kallas Grafwen. Angående härnäst Socknernas Namn, först Moder-kyrckan Tossene, som kallas på Danska Tossunge, utan twifwel af Thussar eller Tossar, thet är Jättar, som så kallades fordomdags[8] ty thussa på någon, til Exempel thussa hunden på en, thet är hitza hunden på en, ock emedan i thetta Giället woro en hop Tossungar % Unge Jättar, har kyrckan ther af fådt sitt namn, så wäl som 2:ne ther wid liggande hela gårdar, hwilket dock är en gissning af mig. Nu warande Kyrckoherde Herr Probsten Kilander, har berättat mig i anledning af 2:ne dommar, om Ägotwist på gården Stocke-bro daterade 1446 ock 1448, at Tossene kyrcka hette fordom Åby Sockn, hälst then war belägen in på Åby Herregård, hwaräst är nu wedbacke, ock til bewis här af, har man funnit ock än årligen finner the dödas Ben, Knokar ock Hufwud-Skallar; Men effter thenna kyrckan stådt för när in på Herregårds-husen, kan hända warit [ 296 ]Härskapet tillika med olägligt medelst öfwerlopp af främmande hwar Predikedag, är hon, som war tå belägen ytterst i Socknen ock för största delen mycket aflägsen, blefwen flött til Tossene, 2:ne Gårdar mitt i Socknen; Men tör skedt, at begge warit på en gång wid Makt ock Åby kyrcka, såsom mindre nödig, särdeles tå Härskapet mäst bodde på Sundsby, är lagd til Tossene Kyrckas Förbättring. I thenna Kyrcka finnes en skiön Altare-Tafla med Ducate-Guld stofferad, gifwen år 1634, af en Borgmästare från Malmö, wid Namn Ledebur, til Tacksamhets Tecken, för thet Religions-Probstens Herr Vitus Persson, låtit bemälte Borgmästares Son, som war en Lieutenant, under Skepsbrott drunknad, på Sotefiorden, uptaga ock i Tossene kyrcka begrafwa: Men Predike-Stolen är förärad til thenna kyrcka af en Skeppare, som hett David Slaman år 1660, hälst han bodde ther i Socknen på gården Uleberg, hwaräst är en kostelig hamn, fordom i Danska Tider bebodd af många rika Skeppare, som hafft Spaniefarare ock andra Fartyg, bland hwilka thenna Slaman icke warit then ringaste, dock then sidste; ty sen Bahus-Län kom under Swerige, blef befalt at alla Skeppare, som bodde wid Stranden, såsom här på Gribbestad ock Sannås i Tanums Giäll ock hade Spaniefarare skulle flötta til Städerna, Mastrand, Kong-Elf ock Strömstad, på thet the som i kriget warit mycket förstörda, måtte igenom thesse rike Kiöpmännen komma åter up igen i Stånd ock Cronan få thesto mera til Tull.

Askums kyrcka, belägen på Annex-Hemmanetz Prästebackas Ägor, är mäst af grunden upmurad 1708, synes hafwa fådt sitt Namn, af then ther wid liggande Byen, som heter Askum, utan [ 297 ]twifwel, effter som i gamla tider warit en stor Aske-Skog ther. Thenna lilla kyrckan, wid hwilken inga ornamenter finnas som skrifwärdige äro, lärer intet warit så gammal som the andre: ty i the Danska Chröniker nämnes then intet, utan har Giället fordom hett Öfwerby effter Prästegården, ther Pastor bor ock Moderkyrckan har hett tå Sodenäs ock Tossunge eller Tossene, samt Bäwerdal eller Bäffendal warit Annexer: synes altså, at tå Sotenäs hufwudkyrcka blefwit förfallen, är Askums kyrka, närmast wid Sotenäs belägen, upbygd i stället, men, för thess aflägenhet, blefwit en Annex ock Tossene Moderkyrkan, som ligger mitt i Giället ock strax wid Prästegården.

I thenna Askums Sockn ligger Trygg-Öen med ett litet Sund afskild från fasta Landet, på hwilken Ö Kong Trygge af Norrige ligger begrafwen, öfwerst på en hög kulla mitt uti ock rundt omkring honom 12 hans förnämste Herrar, hwilka tillika med Kong Trygge blefwo ther i ett Siö-Slag dräpne på ilfundigt Sätt ock Wis af Kong Gudrod, hwilken tå han seglade innom Skiärs, öster öfwer Folde Fiorden (thet är Opslo eller Christianiae Fiorden) ock sände bod til Kong Trygge, at han wille komma til honom ock följa honom i Österlanden at strida: Kong Trygge behagade thetta tilbod wäl; Men tå han kom til Kong Gudrod ock talte med honom, strax öster wid Sotenäs, lupo Kong Gudrods bewäpnade Män på honom ock dräpte honom tillika med 12 hans Män på thenna Öen, som sedermera blef kallad Trygger Öen, effter han med them ther ligger begrafwen: Om hwars ock ens Begrafnings-Platz finnes ännu 5 til 6 stycken stora aflånga ock fyrkantiga Stenar[9]. På hela thenna [ 298 ]kullan äro sammanburne rundt omkring en otrolig Myckenhet af Stenar lagom runda, hwar med the krigat mot Fiendens Infall: Men the största Stenar äro sammanburne til en Wål eller Kännetecken til then märckwärdiga Händelsen ock Begrafningarne, som ther skedde äro.

Bäwerdals kyrcka, som synes hafwa fådt sitt Namn af Bäfwer-Diur Castor, hwaräst i gamla dagar Bäfwern blefwit til stor myckenhet fångad, för hwilken orsak skuld i Danska Historien intet skrifwes som nu, Bäffen- utan Bäwerdals kyrcka, hwilket är rättaste, ligger på Åby-Gods Ägor, är wäl liten, dock af Sten murad så wäl som Tossene ock Askum, är försedd med ringa Predike-Stol ock Altare-Tafla, utan någre Märckwärdigheter, allenast thetta är at akta, at på Sidan af kyrckan är en Runsten inmurad, men wrångan utwänd, at man Skrifften innan til på andra Sidan icke får läsa: En dylik Runsten fins ock i Tossene Kyrcko-Mur. På Sidan som weter ut finnes ingen Skrifft, utan the wanlige Ring-ormar ock andra Ritningar i Bräddarne ock finnes på them intet kors uthugget, hwilket hwar thet fins, plägar wara teckn (som Probst Kilander med mig håller före) at the äro uthugne, sedan Christendommen blef här införd genom Ansgarium: Lära altså thesse ock andre sådanne Runstenar wara uthuggne under Hedendommen, men förstörde i Oluf Skott-Konungs tid, som ock hade inne Runna-Rike, ock tå han här så wäl som öfwer hela Swerige, sökte på thet ifrigaste fortplanta then Christeliga Religionen ock Läran, som war fuller på then tiden Påwisk, men långt renare, som then nu är, låt han tillika med förstöra Runstenarne, effter på them fans mycken [ 299 ]Hednisk Wantro ock Widskepelse, ock sålunda äro Runstenarna komne i Förakt ock wid Kyrcko-Arbete kringwände: men ther igenom äro månge Antiquiteter til Historiens uplysning i grund gångne, hwar om jag ock något rört i Beskrifningen om Krokstads-Giäll.

I Tossene kyrcka fram i Choret fins en Graf-Sten af följande inscription eller Öfwerskrifft: Christoffer Galde vor fader med ære: Fru Birgitte Bilde vor moder keere: af Oby gaar lod hand sig skrifve: her at begrafven lod de og blifve: Jomfru Birite oc Ellien Galde: Gud lad os af werden kalde. Anno 1555. Af hwilken Grafskrifft kan slutas, at thenne Herren Galde, som hafft en Fru af Bildtiska urgamla Familia, har warit Ägare af thet skiöne Åby-Gods, som sedermera genom Arf eller kiöp kom til salig Thomas Dyre ock Fru Margareta Hvitfelt, hwilken i krafft af thess uprättade Testamente, har jämwäl skiänkt thetta härliga Säteri med underliggande Gårdar, utom Sundsby Gods på Tiörn, til then från Bahus-Län wid Giötheborgs Gymnasium studerande ungdommen, särdeles Pastoris Söner i Sotenäs, ther om jag widlöfftigare handlat i Beskrifningen om Tiörn. På thetta Godset Åby, som är til Sätes-Gården för några år sen helt å nyo upbygd, dock af Trä, bor Inspectoren nu förtiden warande wid Namn Fehman, then berömwärde, sal. Justitiae Cantzlerens Thomae Fehmans Broder-Son, som upbär Räntorna årligen af bägge Godsen ock om Kyndels-Mässo-tid, tå Stipendium blir utdelt uti Giöteborg, under Respective Herrar Curatorernas upseende, som äro Landshöfdingen ock Biskopen i Giöteborg, Lagmannen öfwer Bahus-Län ock [ 300 ]Borg-Mästaren i Giötheborg, samt Gymnasii Gothoburgensis Rector; hwarföre Gymnasii Fogden ock Inspectoren har i Arfwode begge Sätes-Gårdarne Sundsby ock Åby at få bo på ock besittia: dock skal han ge til Gymnasium årligen 150 dal. S:mt i arrende för hwar Sätes-Gård, tilsammans 300 dal. S:mt, hwad sen begge Bruken mer kunna kasta af sig, thet anses som hans Lön för alt Beswär: hafwandes thess utan til hielp en Bokhållare, som har i Lön årligen af Räntorne 100:de dal. S:mt.

Thetta Åby Gods eller Herregård, är öfwermåttan wäl belägen på en hög Bärgs-kulla, med diupa Dalar ock härlig Skog af allahanda Trän rundt omkring, hafwandes utom Insiöar ock Fiske-Dammar, sielfwa Salt-Siöen, som kallas effter Herregården, Åby-Fiorden, rinnandes änna til Sätes-Gården, hwar ifrån the icke allenast kunna få dageligen färsk Fisk af allahanda Slag, utan ock med Fartyg, Jakter ock Båtar föra til ock ifrån alla Orter, hwad som behöfwes sälias ock kiöpas, så at man bor ther liksom i ett Jordiskt Paradis, hälst thet ock är försedt med wackra Trägårdar på begge Sidor ock giöra Bönderna ännu som förr sina Dags-Wärcken ock gifwa Städsla på Hemmanen så ofta någon dör; hwilken ej uptages i Räkning med Godsets Räntor, utan är en Hand-Penning för Inspectoren.

Utom thetta är ock en liten Herregård, dock ett Rusthåld, Stensiö benämd, sal. Schautbeynacht Gyllenskruv tilhörigt, hwar på thess minsta Barn än äro boendes, är ock wäl belägit ned ut med samma Åby-Fiord, föga mer än 1/4 Wäg från Åby Herregård, dock wet jag intet märkwärdigt här om at andraga.

[ 301 ]Men wid Fältwäbels Bostället Hunnebo i Tossene Sockn är en klyffta i ett stort Bärg, litet stycke från Hafwet belägit, hwilket på 3:ne Ställen är aldeles igenom-sprängt, dock sålunda, at på thet ena Stället är wägen så bred, at Boskap kan drifwas therigenom, ock står Hälle-Berget, såsom en 12 Alnars höger Mur på begge Sidor, warandes Wägen helt slät, med Gräs här ock ther bewuxen: dock är at i akt taga, at mitt i gången äro ståndande 2:ne Columner eller Pelare, af hel Sten, aldeles trinna ock öfwer 20 Alnar höga: Men orsaken här til kan man ej rätt utgrunda. Salig Ankarström, som war sinnad thetta mig nu lemnade Wärk under händer taga (tå hans Högwördighet Herr Doctor Eric Benzelius war, såsom tå warande wår Biskop 1728 på Visitation, ock gaf Anledning ock Upmuntring til thenna Beskrifning, hwarföre wi ha Orsak honom therföre högeligen tacka ock berömma) mente at när Bergen i Synda-Floden rämnade, har Watnet thet stycke Berg, som i sönderbrakandet kommit stå emillan, så länge omkring skiölgt, at intet mera blef qwar ock thet öfriga gick utaf, slogs sönder ock blef til små Stenar. Men jag tror, at i gamla dagar har ther warit en Malm-Grufwa af Silfwer, Koppar eller Jern, effter ther mitt i Berget stå the uthugne Columner eller Stoder, som finnas wid alla Bergs-Bruk, at icke Berget skulle falla ned ock slå ihiäl Folket, under arbetet ther nedre; Sen ha Näse-Kongar ock andre i Krigs-tider betient sig af thenna löngången igenom Berget ock altså giordt både Pelarne ock Wägen släta ock wackra.

I Askums Sockn, som wäl som i Tanum wid Miölckeröd, finnas effter gamla Mäns utsago, [ 302 ]Skär ock Stenar, öfwer hwilka man har fordom rodt ock seglat, särdeles omkring Miölckeröd Herr Major Stahl tilhörigt, theräst nu är allenast en liten smal Bäck åt Land-Sidan, medelst Watnets utfall årligen alt mer ock mer, så at the i Knem boende ther wid, så många Lass Hö, ther förr war wilda Hafwet, hwilket kommer öfwerens med H. Hr. Adsessorens i Bergs-Collegio Immanuel Svedenborgs Tractat om Ebbe ock Flod i Swerige, dock ej som Utomlands, särdeles wid Ost- ock Wäst-Frisland, hwaräst jag warit ock sielf erfarit 6 timmars Ebbe ock 6 timmars Flod hwart dygn, utan långsamt ock beständigt, undantagandes när Storm är, ther i han wisar, at nästan hela Swerige i forna tider stådt under Watn, ock som thet effter hand utflutit, öpnat sig til ett Land eller Ö (Atlas-Land, Yfwerbornas Ö kallad) hwar effter Landet årligen alt flera ock mera Inbyggare tagit effter utflyttandet, at här på bo, som nu är Folkrikt ock ett helt Konga-Rijke. Sin Satz at bewisa tager han Skiäl, bland andra af Bahus-Län, hwaräst finnas högst up i Backar, som wid Vddevalla ock annorstädes Mussle- Ostron- ock Snäcke-Skaler, hwilka ther än wäxa, men utan Mat in uti, utan twifwel af Mangel på thet salta Watnet, the fordom hafft tå Hafwet stod ther öfwer; Sen af wåra Bergs-Brunnar, som skola wid Watnetz swallande af en Sten som uti en hola kommit at stadigt kringrullas af Watnet, wara giorde; Änteligen af Skeps-Kölar ock Master, samt Hwal-Fiske ock andra stora Fiskars Ben, som äro fundne diupt neder i Jorden: Jämwäl af sielfwa Jordmånens Blandning af Ler, Mull ock Sand, några Alnar emillan hwart Slag, hwilket alt genom Jordfall [ 303 ]ock Strömmar ock Hafwetz Flödande, synes wara förorsakat: Thetta är wist, at Watnet årligen går alt mer ock mer undan ock ger Inbyggarena här på flera Platzar ock Ängar, är nånsin tilförna: Men hwart hän thet tager Wägen, är swårt at dömma, hälst lika mycket Watn är ännu, som från första Skapelsen.

Til at stadfästa Adsessor Svedenborgs oförnekeliga ock mäst sanning-lika Satz, tror jag, at wid Södre-Polen har warit i Början högre Land öfwer Watnet än här Norr, hwilka tid effter annan, genom Wattu-Floder, Eldsputande, Bärgstärande ock Jordfall, ther af blefwit förminskade ock Watn i Stället, som tå fallit här ifrån, kommit tit ock giordt, at Landet här i Norden alt mer ock mer blefwit större tillika med Bärgen ock af Folk bebodt[10]. I Neapolis blefwo 6 Byar på en gång i Grund gångne 1712, om jag mins rätt.

Herr Probsten ock Kyrckoherden Kilander, har igenom sitt wackra Communications-Bref, i thetta Mål upmuntrat mig at raisonera här om, thet jag giordt, effter mitt af Gud förlänta Pund; dock som jag är en Theologus ock mäst glömt Philosophien, effter 38 års Förlopp, jag kom från Academien, wil jag alt lemna thetta til Physicorum utransakning ock Omdömme, huru wida thetta kan wara Sanningen likt eller intet.

Imedlertid wil jag gå tilbaka ock berätta, huru som på Sotenäs emillan Tossene kyrcka ock Prästegården ligger Walla-Hed, theräst i forna dagar warit hållit ett stort Fältslag; men emillan hwilka wet man intet, teckn här til gifwa the åtskillige stora Jordhögar: på samma Hed icke långt ifrån ligger [ 304 ]Prästegården Öfwerby, som är 3/4 Hemman, dock ringa til Utsäde, Åker ock Skog, men wäl upbygd i Herr Probsten Kilanders tid, som ock brakt kyrckorna i godt Stånd, hwilka nyligen äro målade af Mäster Schiönfelt, sen the wid sidsta Feigd blefwo mycket förfalne.

Utom Offer ock Smör, niuter Pastor loci then wanliga Landskylden af Annexer ock Mensal-Hemman, allenast några Tunnor Item Tertial Tionden = =  64 Tunor 3. St. allenast, emedan hela Pastoratet består, effter nya Jorde-Bokens noga uträkning af 103 hela Hemman; dock har thet altid här warit wälmågende Präster, hälst thetta Giäll ligger långt ifrån Wägen, som ock är swår ock beswärlig at resa.

The Präster ock Kyrckoherdar, man har af Kyrcke-Räkenskaps-Böckerna kunnat upleta äro följande, nemligen.

1 wid Namn Herr Jens 1590.
2 Herr Hans



Om thessa fins ingen underrättelse.
3 Herr Lauritzon
4 Witus Persson, som blef Religions-Probst 1625 ock war här Pastor til 1647 från 1623.
5 Herr Jens (Secundus Jens hujus loci) Lauritzon 1647.
6 Herr Helge Bruhn Wiljamsson 1663.
7 Herr Nils Ström 1686
8 Herr Nils Oberberg, som fick sal. Strömmens Äncka 1705 ock dödde 1722.
I hwars Ställe, kom Kyrckoherden
9 Herr Oloff Kilander 1723, so war tå gifft, men några år ther effter blef Äncke-Man ock tog så salig Oberbergs Äncka: Blef Probst öfwer sin Församling A:o 1735, sen han tilförne warit [ 305 ]Capellan i Halmstad ock tillika Pastor i Holm alt ifrån 1709 til 1723. Har wäl i 10 år hafft Podagra, at han offta måste hålla wid sängen, dock förestår han sin Församling med största beröm, som en rätt Heders Man.

4. Om Brostads Giäl.

Thetta Pastorat, som är belägit i Sunnerwijken ock Sörbygdens Härad ock gräntzar dels in til Dal i Öster ock Norr, dels mot Nafwerstad i Wäster, dels ock til Håby Sockn i Foss Pastorat i Söder, består af 3:ne Socknar ock 96 hela Hemman; Moderkyrckan heter Krokstad ock Annexerne Hede ock Sanne.

Chorographia Bahusiensis sida 305.png

Hwar af Häradet så wäl som kyrckorne hafwa fådt sina Namn, går på gissning ut: At Häradet kallas Sörbygd, kan wara antingen ther af, at thet ligger respective i Söder emot the Härader i Norrwijken, (hwilket nog är troligt) eller, som Herr Kyrckoherden Höök menar, af Söer eller Får, effter ther i Bygden har altijd warit ock än är godt Bete ther i Skogsbygden för Getter ock Får, som ther på Landet, ock öfwer hela Bahus-Län, kallas Söer, per crafin vel contracte Sör, hwarföre ock en Gård thersammastädes heter Sörbo, hälst på thet stora ock goda Hemmanet är god lägenhet at föda Sör ock Getter, som med ett ord ihop kallas här Fänad, men the store Creaturen, Boskap: Förthenskuld är ock Häradetz Sigill en Ko eller en Oxe; ty hwar mycken Boskap är, ther är ock mycken Fänad af Sör ock Getter, eller Får ock Bockar.

[ 306 ]Hufwud-kyrckan Krokstad (på Danska Krogstad) har utan twifwel fådt sitt Namn af Krok, på latin hamus, som the Danske kalla krog, emedan fordomdags, innan the weste af Not ock Nät, ha the dels i then stora genom Pastoratet flytande Älfwen (som ther i flåtas alt Timmer ock Såge-Stockar ned til Qwistrums Sågar, hwar om mer wid Foss Pastorats Beskrifning) dels i the fiskerijka Siöar, brukat mer än annorstädes Fiske med Krog på Danska, eller krok på Swänska, så at för Fiskarena ther uppe har warit rätta Stad eller Stället at fiska färsk insiö-Fisk med Krok, ock så är thet, effter mitt omdömme, kommit at kallas Krokstad eller Krogstad, thet är ett Fiskerikt Ställe at fiska i: Men Herr Kyrckoherden Höök menar at thet heter effter then krokota Älfwen, som rinner twärt igenom Giället ned til Sågorna, eller ock för thetta Pastoratet ligger så afsides bort i en krok från Landswägen ock at inga många resande komma tijt, utan the som ha ärende til Krokstad, hwar til jag wäl gofwo mitt Bifall, om thet icke på Danska skrefwes med g Krogstad för Krokstad: ty fast krokot på Danska skrifwes kroged ock kraged äfwen med g för k, som mäst brukligt är, i alla ord, så synes dock thetta wara mer twungit, än thet förra; men lämnar alt i sitt fulla wärde.

Hede Kyrcka, som är belägen på en utmarck, har wäl fådt sitt Namn ther af; ty thet man kallar up i Swerige utmarck, kallas här på orten en Hee eller Hed, ock är ej owanligt nämna kyrckan, tå hon är upbygd, effter Rummet, ther hon står uppå.

Sanne-Kyrcka har wäl fådt sitt Namn antingen af Siön, som så kallas Sanne-Siöen medelst [ 307 ]thess rena Sandbotn, eller ock för thet hon är upbygd på en Sandmo.

Man kan ej få weta, på hwad Tijd ock af hwilken thessa kyrckor, som til intet Helgon finnas wara inwigde, äro upbygde: dock är troligt, at thet skedt i thet 900 året effter Christi Födelse uti Kong Harald Haldanssons Tijd, som sen kallades Harald Haarfager, medelst thess wackra hår, som Abschalon, ock war then första Enwålds-Kong i Norrige[11].

I hans Tijd bygdes mäst alla kyrckor up här i Bahus-Län ock altså thesse i Krokstad med. Men som the woro små ock mörcke i förstonne bygde, så blefwo the i sal. Kyrckoherden Jochum Plates Tijd satte i godt Stånd, nemligen.

Krokstads Stenkyrcka större bygd på nytt Manéer både til Chor ock sielfwa kyrckan 1702. samt Sanne-kyrcka af Trä aldeles å nyo igen upbygd ock 1727 blef Hede kyrcka af Trä rätt wackert upbygd med Tegel-tak ock af Herr Probsten Bornander inwigd d. 15 Oct. 1730.

Krokstads Kyrcka är hwälfd ock wackert målader jämwäl Läktaren, lika så Hede-kyrcka, dock utan Målning hit tils, men intet Sanna af Medellöshet: dock äro the alla försedde med Altare-Taflor ock Predike-Stolar i ringaste Måtto, samt Klockor, dock små en wid hwar kyrcka, förutan Kalckar ock Patener, på hwilka intet märckwärdigt finnes, utan står allenast åretalen på then gambla i Krokstad, at hon är giord 1587 ock then nya 1625, tå Kyrckan ock blef 1:sta gången målad.

Inga Epitaphier, Run- eller Grafstenar finnas, af hwilka något märckwärdigt kan hämtas, utan [ 308 ]några Rijtningar, som fordom kallades Will-Runer, men sedan Doct. Olai Celsii Far Professor Magnus Celsius, genom ett fulcrum eller Strek, som han lade til hwar Bokstaf, hittade på öfwermåttan artigt at läsa them, kallades the Runae Helsingicae, eller Helsinge-Lands Runer, hwar om nu warande Bergm. i Skåne Hr. Eric Benzelius nepos i sitt wackra berömmeliga Wärck, kalladt Periculum Runicum[12] förmäler; ty kan hända, at thenna Tracten intet warit för Bärg ock Skog skuld af någon then Tijden bebodd, at the west af några Runer, ock om ther några warit, så äro the så wäl som up i Swerige, effter K. Oluf Skott-Konungs tijd, Påfwen til wiljes antingen nedgräfne eller bakwände i Kyrcko-Murarna insatte, på thet the nys omwände Hedningar til then christeliga Tron icke skulle å nyo intagas eller ther af förargas.

Fordom bestod hela thetta Pastoratet af 110 hela Hemman, dock Prästegården inneberäknad samt alla små 16- ock 8:dels Hemman; Men nu äro the förmedlade til 96 1/8, som förr berättadt är, hwilka gifwa årligen i Tijonde 82 1/2 Tunna så til Cronan, som Kyrckan ock Prästen, samt i Landskyld i ett för alt contant à 3 dal. Tunnan til Kyrckorna 26 dal. 7 öre S:mt ock lika så mycket til Prästen.

The Präster, som man kan minnas hafwa warit i Krokstad, äro följande.

Then 1:ste effter Reformationen har warit Herr Nils Pors, hwars Namn man funnit på en Tage-Zedel af år 1575 d. 5 Apr.

Then 2:dra Herr Per Udbenei, som war en lijten Tijd Pastor i Krokstad.

[ 309 ]Then 3:die Herr Nils Bagge, hwars hustru hette Anna Fredriksdoter, som fölgde sin Man til thet mordiska Barnsölet på Långöen, ther han af en Bonde blef dödad med 5 à 7 knifstick, hwaröfwer hans hustru Anna Fredriksdoter blef så förskräckt, at hon fick Missfall med sitt första Barn ock hade altså inga Barn med sin Man Herr Nils Bagge, hwars Bror har utan twifwel warit sal. Probsten Bagges Far i Mastrand.

Thenne Mördaren, som så jämmerligen mördat sin Präst, kom änteligen then gången undan på Flykten; Men blef fredlös så wäl här i Bahus-Län, som öfwer hela Dal ock Wärmeland, ock uppehölt sig i stora Skogar med skiutande af allehanda Wildt, som förekom: Omsider kom han i följe med en annan fredlös Man, som hade stulit ett Sille-Nät wid Mastrands stora Sillefänge i gambla Tijder ock therföre, effter the tå warande Förordningar, blef fredlös; ock som thenne senares Missgärning icke höltz wara så grof, som then förras, hade han något tryggare omgänge med Lands-Folket, än then förra (Mördaren menar jag) ock altså försålde alt thet wildt han skiöt. Änteligen uptäkte han hemligen sig weta hwar Präste-Mördaren hade sin Kula uti Skogen, ty thenne brakte til Mördaren alt sitt uppehälle, hwarpå honom försäkrades, at ther han kunde skaffa thenne Präste-Mördaren lefwandes i Menniskiors händer, skulle han genast komma på frij Fot igen ock aldrig bli tiltalter för Sille-garnet han hade stulit; i anseende här til samråddes han med 10 st. stora starcka Karlar, som fölgde honom något lijtet effter uti Skogen til Mördare-kulan: ock på thet the thesto bättre skulle kunna råka wägen tijt effter honom, hade han förskaffat sig några [ 310 ]ärter, them han under gångandet lät så småningom rinna ned på Jorden til Rättelse hwart hän the skulle gå ock stanna, ther han hade lagt en hand full ärter; ther effter gick nu han först in i kulan til Mördaren med then förskaffade Provianten til uppehälle, ock the andre effter aftal stodo så länge utan före; Men tå Mördaren, som hade på Bordet liggande 3:ne st. laddade Bössor ock försedde med nytt Fängkrut samt under Bordet 2:ne skarpa yxar, gick afsides i ett annat litet Rum til at tappa Öl åt sin Cammerat, spottade han på Fängkrutet i alla 3 Bösserne ock wid Mördarens återkomst suckade ock sade: Ack huru länge skal thetta wårt usla Lefwerne ock Tilstånd wara? Jag tror bäst wara, at wi godwilligt gå til Prästen ock bekänna för honom ock Dommaren wår Synd hwar för sig, tå Straffet blefwo lindrigare kan hända. Öfwer thetta Talet häpnade Mördaren ock sade: Jag tror, at tu wilt förråda mig ock i thet samma tog til Bössan; Men then andre sade: Huru wil jag förråda tig, som är i samma Fördömmelse? Ock tå Mördaren ther på lät up Fängkruts-Pannan, blef han warse Fängkrutet wara wått, lutade altså ned at taga yxen under Bordet, men i thet samma hade then andra sin yxa wid handen ock slog Mördaren i hufwudet, at han stupade, samt tillika ropade åt sina utestående bestälte karlar, hwilka strax kommo in ock fängslade Mördaren, som sedan med förhärdadt hierta sade til then andra: thet tu gaf mig, hade jag ärnat tig. Han blef altså af Öfwerheten dömd at råbråkas ock steglas, hwilket ock skedde wid Haijums Bro uti Sörbygden ock Krokstads Sockn.

Ordsaken til thetta grufweliga Mordet ock therpå följande faseliga, dock wälförtienta Straff, har [ 311 ]thenna warit: Mördaren, som hade warit en Tijd misstänckt för en annan Mans hustro, kom til olycka på thetta Barns-ölet med Herr Nils Bagge, skiönt han samma dag warit wid Guds Bord, tå Prästen tog sig tilfälle at tala öfwer Bordet til then Bonden, som honom om Afftonen sedan mördade: I dag ha 2:ne unga drängar, så wäl som I, warit til Herrans Natward, hwilka woro hwar andra så lika, som the hade bägge en Far, nemligen tin Son ock tin Grannes Son; hwilka ord så rörde hans hierta (jag menar Bondens) at han, som hade giordt thet ena onda, dubbelt hor, blef strax af Satan ock then misstänckta Qwinnan upäggad at föröfwa slikt Mord på sin egen Präst ock Siälesörjare för Sanningen skuld, hwilket alt Herr Kyrckoherden Giädda i Nafwerstad hördt af sin sal. Far ock jag sen af honom såsom en sanfärdig skiönt ynckelig Tragœdia.

Then 4:de Herr Anders Wingård, hwilken tog Baggens Äncka ock aflade med henne en Son ock några döttrar: Men effter Sonen wid Namn Gunner hade intet Lust at läsa, blef han en Bonde ock war Far åt salig Herr Hans Wingård, som war Capellan i Qwille ock dödde 1734.

Thenna Herr Anders Wingård mötte en Påska-Morgon, tå han skulle resa til Hede kyrcka, 2:ne Trullkonor ridande, then ena på Prästens bästa Plog-Oxe, then andra på en Warg: then förra hette Elin i Löfrij, then senare Börta i Bottels- eller Bodolfsröd. Prästen wände på sin häst ock såg effter thesse underlige Ryttare, men i thet samma kringwärfdes af en särdeles orcan ock wäderwirfwel, dock kom han lyckeligen til Hede kyrcka ock förrättade wäl i Början Gudstjensten, men tå [ 312 ]han i Predikan kom at tala om Christi Upståndelse ifrån the döda ock kallade Guds Barns Resa med Christo en Salighets Resa til Himmelen: Men Satans Barns Resa med Diefwulen en Resa til Helwetet; I dag (säger han) mötte mig 2:ne Qwinnor, som jag wäl kände ock woro mina Gran-hustrur, then ena red på min Plog-Oxe, then andra på en Warg; ock, fast Prästen intet nämde theras Namn, kom i thet samma han thetta talat, ett sådant hiskeligt wäder in igenom Kyrcke-dörren, at Stofft ock Sand blåste hela kyrckan full ock kringrände Prästen i Predike-Stolen så beklageligt, at han blef Mållös ock måste bäras ned af Predike-Stolen ock köras hem, hwar effter han på 3:die dagen afsomnade. Bägge thesse misstänckte hustrur woro wäl i Kyrckan, oaktadt Prästen sedt them samma Påskedags-Morgon på förr omrörde Sätt i Haijums Skogen: Men thenna theras Truldoms konst ock diefwulskap har ej förr blefwit uppenbart, förn i then följande Pastorens Hr. Didrich Achenii Tijd, som ock fick Wingårdens Äncka Anna Fredriksdoter, hwilken ock hade hafft Herr Nils Bagge förut ock altså 3 Männer, then första, som blef mördad, then andra förgiord ock then 3:die war också på wägen at förgöras ock fördränckas; ty tå sal. Herr Didrich Achen skulle fara til Sanne-kyrcka at förrätta Gudstiensten, blef Prästens häst på wägen wid Löfri Bäck, ther then ena Trull-Packan bodde, så hufwudyr, at han lopp så länge omkring tils han stupade med Prästen i Bäcken. Om icke Gud hade beskärmat Prästen ock hans gambla Klockare Swen Rasmusson warit honom til hielp, hade Prästen druncknat ock satt Lijfwet til i samma Bäck, men sent omsider blef thenna Pastor, som likwist tient [ 313 ]Församlingen ifrån 1645 til 1680 i runda 35 år, äntå förgifwen i en Skål nytt Öl, som kallas Buska, så at han måste äntå, medelst Guds tillåtelse, mista sitt Lijf, genom sådana Trull-Packor, hwilka om the woro tecknade, woro the mer än the 12000:de.

Efter thenna Achen, kom Herr Jochum Plate ock blef Pastor i Krokstad 1680 ock tog sal. Achens Stiuf-doter Anna Andersdoter Wingård til äkta ock effter thess död then hederliga Matronan Maria Arctandra sal. Kyrckoherden Herr Claes Bruns Efterlefwerska i Skredswijk, om hwars Frägd ock Wett hela Landet witne bär. Thenna Herr Jochum, som inga Barn hade med sina hustrur, lefde här i Krokstad Pastor i 28 år tils 1708, under warande Tijd lät han 1705 måla Krokstads kyrcka.

Til Efterträdare fick han sin egen Broder Herr Bernhard Plate 1709, hälst han ther i många år warit Capellan ock tillika Regimentz-Präst wid Bahus-Läns gröna Dragoner: Men dödde effter 5 års Förlopp 1714. Hwarpå Pastoratet, som i 180 år hade hafft til Präster alla innom Släkten, kom til främmande nemligen sal. Pastoren Herr Bengt Dahlberg, som hade förut warit Reg. Pastor ock sen Capellan i Uddewald en lång Tijd ock blef benådad med Kongl. Fulmackt 1715, men dödde 1726.

Therpå kom åter en främmande Vplandus, nu warande Kyrckoherde Herr Peter Schvante Höök 1728, sen han förut hafft åtskilliga Bestälningar i Stockholm wid S. Clarae Schola, wid S. Oloff Adjunctus: Håf-Predikant uti thet Höggrefl. De la Gardiska Håfwet ock sen Regimentz-Pastor wid Bahus-länska Dragone-Regimentet, hafwandes med stor Flijt ock omsorg satt thetta Pastoratet så wäl som thess Antecessorer i tämmelig wackert Stånd, [ 314 ]medelst god Kyrcke-Disciplin, i synnerhet är han til at berömma för thet han låter sal. Past. Dahlbergs Äncka få 30 dal. S:mt, hälst sal. Bernhard Plates Äncka än lefwer ock bor på Äncke-Sätet, hafwandes ock låtit nyligen upbygga Prästegården så wäl som sin egen Frälsegård Kneckeröd näst in til Capellans-Bostället Rö, ther hans gode ock trogne Comminister Herr Johan Appelberg bor, hwilken icke allenast lefwer i godt Förtroende med sin Kyrckoherde utan ock troligen upwaktar Guds Församling.


  1. Atlant. 1:sta Del, p. 587.
  2. Vid. Norska Lagboken Tingfare-Balcken 1 Cap.
  3. Snorre Sturlesson p. 459 & 460.
  4. Flores Antiquit. p. 86. §§. 3 & 14.
  5. Vid. Vellej. 15. Lib. I.
  6. Rami Norriges Beskrif. p. 52.
  7. Speg. Glossarium.
  8. Vid. Spegels Gloss. pag. 513.
  9. Vid. Sturl. pag. 95 & Ramus pag. 52.
  10. Vid. Munsteri Cosmographia om Nicaea pag. 1312.
  11. Snorre Sturl. p. 32.
  12. Pag. 58 & 59.