Hoppa till innehållet

Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné/673

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  672
Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné

673
674  →
Utgiven 1910


[ 90 ]
673.


Min Kiäreste Broder.

Innelychte ört är säkert Oreoselinum Fl. suec. 228,[1] som kan synas af des petiolis foliorum divaricatis. Intet tror jag at örten har någon rätt synnerlig kraft i Medicinen, ty både smak och lucht äro ganska swage. Tonica hafwom wij des utom nog månge. Men om hon skall änteligen brukas, så lätt oss förskrifwa densamma ifrån Skåne.

fins något apotheque i Stockholm jemte collegium Medicum, som har den rätta scabiosa[2] och icke i des ställe Centaurea; fins någor städs den rätta Calaminta[3]och icke i des ställe Clinopodium, som så galet är verterat i apothekare taxan,[4] som det är illa tagit af Apothekaren.

orätt, me judice, skrifwes i Apothek. Taxan fölliande med cursiv styhl.[5]

Hb Asari Hb s. Folia.
Hb Geranium Moschatum.
Rd Dentaria, som fins intet i något apothek.
Tussilaginis.
Ononidis, specifica in Febr. ungarica.

Symbol för Merkurius äller ändrat kiöp äfter tiden[6] är tillsatt på

Chamæpithys,[7] som wäxer i alla wåra trägårdar helt lätt.
Scolopendrium,[8] som wäxer i Skåne wildt.
Angelicæ sat. Rd, som är vulgatissima i wåra fiellar.
Anthora Rd,[9] som i trägårdar wäxer som ålandsrot.[10]
Doronici[11] Rd, som wäxer lika så lätt.
detta förstår jag icke.

Wi kunne mycket wähl ombära i wåra apothequer fölliande:

Rd Doronici.
Pastinacæ.
Saxifr. alb.
» rubr.
Hb Adianthi.
Agerati.
Beccabungæ.
Anserinæ.
Antirrhini.
Hb Atriplic.
Borraginis.
Bursæ pastoris.
Caryophyllati.
Centumnodiæ.
Cicutariæ.
Endiviæ.
Euphrasiæ.
Galegæ.
Hb Hepaticæ alb.
Meliss. turcic.
Pentaphylli.
Perfoliatæ.
Ptarmicæ.
Pulsatillæ.
Roris solis.
Tormentillæ.
Verbenæ.
[ 91 ]
Hb Virgæ aureæ?
Flor. Bellid. minor.
Endiviæ.
Hepaticæ alb.
» nobil.
Gnaphal.
Petasitid.
Salviæ.
Saxifr. alb.
Flor. Scabiosæ.
Tussilag.
Semina Brassicæ.
Calend.
Canariens.
Cerefol.
Hyssopi.
Malv. arb.
» comm.
Semina Milii.
Nasturt. hort.
Perfol.
Phalaridis.
Plantaginis.
Saturejæ.
Spinaciæ.
Thymi.

borde intet Edra Gummata separerasin Gummata, Resinas &c.?

borde intet Edra Resinæ kallas Magisteria?

borde icke R aquosæ, vinosæ & spirituosæ skillias?

Min Broder, som är den endaste i Collegio Medico som något kan giöra, borde raffinera pharmacopœam.

Mentha piperitis Anglorum är icke så god som wår mentha crispa. den de icke hafwa i Engeland. doch menar jag at wår mentha crispa är endast varietet af Anglorum mentha piperitis; se figuren på mentha piperitis uti Raj. syn. 3 wid slutet, så at wår mentha crispa differerar ifrån Engelska såsom Tanacetum vulgare ifrån crispum.

Hr Montin war en af dem jag recommenderade, och det då han aldrig där om sökte, med de störste elogier. jag kan intet mera där wid giöra.

Här ligga Lectionerne på mig emällan kl. 2 och 3, då posten kommer, hwilket giör at jag måste skrifwa helt hastigt.

Lef säll, och altid trogen wän. jag är

Min K. Broders
Upsala 1749 lydige dräng
d. 23 Octob. C. L.

nog är det wist at örterne redigt hanteras, mindre spillas, bättre conserveras, och artigare inom sine genera qvarhållas inklistrade än lösa. skulle mine ligga löse, skulle de länge sedan warit confunderade, och tagit in hela Camaren.

Utanskrift:

Archiatren
Wälborne Hr Abr. Bæck
frijbr.   Stockholm.

Sigill IV. rödt lack.

[ 92 ]

  1. ​ »Oreoselinum (Fl. 228) är en ört. som jag aldrig sjelf tilförene fått plåcka i Swerige, den jag fant här ofwan på detta berg och i denna lund [Korndale-lund] såsom den allmännaste ... Örten luktade och smakade som morot och åts af får och hästar, men korna wille icke smaka henne. Desse blader hafwa nyligen begynt brukas i Tyskland kring Leipzig och andra orter i stället för Thée; skulle wår nation smittas af samma smak, så stå bladen til tjenst i landet» (Skånska resan s. 134).
  2. Scabiosa vulgaris L. (ej Centaurea Scabiosa L.)
  3. Melissa Calamintha L.
  4. Catalogus et Valor medicamentorum in officinis pharmaceuticis regni Sveciæ prostantium. Taxa, hwarefter alla Medicamenter och Wahror på Apotheken i Sweriges Rijke befindtelige böra försäljas. Faststäld wid Riks-Dagen åhr 1739.Bäck ansåg, såsom Præses Collegii Medici, att en revision af denna taxa var af nöden, och rådfrågade härom Linné, hvilken ock meddelade åtskilliga upplysningar, men tillika påyrkade en grundlig omarbetning, särskildt bestående i uteslutande af en massa odugliga droger, hvaraf den gamla taxan var uppfyld. Detta vidlyftiga arbete medhanns dock ej nu, utan Collegium Medicum åtnöjde sig med att 1755 utgifva en Kundgiörelse hwarefter samtelige Apothekare i Riket hafwa sig att rätta. hvari prisen på en del droger ändrades. Arbetet på den nya farmakopén fick hvila eller bedrefs åtminstone mycket lamt, så att den synnerligen välbehöfliga Pharmacopæa suecica utkom först 1775. Jfr bref. 154 not. 1.
  5. ​ »Med finare cursive eller snelöpande styl tryckte» äro »mindre nödiga» (Apoth.-taxan).
  6. ​ »Som de utländske Materialier understundom till priset ansenligen stiga eller falla, så äro de jemwäl i denne Taxa utmärkte med föresatta wedertagna Mercurii Symbol för Merkurius tekn .... at dymedelst tilkänna gifwa ostadigheten» (Apoth.-taxan).
  7. Teucrium Chamæpithys L.
  8. Asplenium Scolopendrium L. (Scolopendrium vulgare Sym.) anträffades ej af Linné i Skåne, men väl af J. Leche vid Öfvidskloster.
  9. Aconitum Anthora L.
  10. Inula Helenium L.
  11. Doronicum Pardalianches L.