Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné/677
| ← 676 |
|
678 → |
| Utgiven 1910 |
- Min Kiäreste Broder.
jag fick här om dagen se Kleins Missus V,[1] hos Dr Wallerius Boken är wacker till figurer och tryck. Men auctor är ganska slät. Min Herre Gud, huru M. Bror kunne gifwa honom risbadstuga, om min Bror wille. Han som sätter sig före att raffinera hela ichtyologien, kiänner intet wår Nors; han ritar af en Siklöja och en Nors, menandes at de äro et; undrar at ingen kient Norsen sedan Gesnerus.
Han upritar wår siärknif,[2] som är en Hwitfisk och ett species af Cyprino; han kallar honom giedda, ty han håller membrana branchiostega för giähl, och tänder bry honom icke; i watnet äro giedderne wargar, och cyprini Lamb, utan tänder. om jag förkastar tänderne och hornen, hwarföre skulle jag ej få kalla et Lamb en warg. så giör min auctor. Han tager den lilla gulfisken, som jag beskrifwit in actis, ifrån China;[3] håller honom före att wara ett misfoster af Braxen. uttyder Gesneri ord på honom, at Braxen då de blifwa gamble, blifwa krokuge i stierten; där aldrig Gesnerus drömde om denna fisk. så blandar han hela wärden tillsamans, rörer himmel och jord tillhopas, och begrinar Artedius, mig och wår hederswärda Bäck, wänder upp och neder på alla stolarne i huset, och säger sedan at så bör se uht. alla andra se där på, gapa och grina, tala där om; och wij stå förwånade för mannen.
Om Min Bror som har eld, och icke är alt för mycket dämpad af en sur werld, har lust at skrifwa, är här intet swårt at få argumenter; jag will på en dag tro mig till framdraga flere än Min Bror kan skrifwa på ett åhr, ty auctor är en stor narr, och duger intet hos honom annat än det, som fattas hos oss, näml. figurerne. jag förtryter at han på så gammalt sätt will mästra min Broder, som är en gammal poik mot en ung karl.
Lef säll. jag är
|
|
Utanskrift som på brefvet 673; sigillet bortklippt.
- ↑ Kleins förnämsta arbete var Historiæ Piscium naturalis promovendæ missus, som i fem delar utkom i Danzig 1740. 1741, 1742, 1744 och 1749.
- ↑ Cyprinus cultratus L. »Skärknif är en fisk, som wid denna tiden på året [Maj] fångas utan för Christianstad i Helge-å, men eljest fås den icke ... Fisken är så sällsynt och så rar, at jag honom aldrig tilförene sedt, och ofelbart en af de raraste fiskar i Europa ... Af första påseendet skulle man lätteligen hålla denna fisken före, at wara af Sillslägtet, emedan hans buk är hwass och hans rygg rak; men Secreter Klein håller honom före en art af Gädda, emedan han har 7 fenor, och Rygg-fenan långt bårta på ryggen. Jag skulle gerna följa denna nyaste Auctorn, om allenast fisken hade tänder i Käken, och wore en Rof-fisk, men som man icke må kalla et Får någon Räf, derföre, at det har en lång och tjock swantz, så törs jag icke föra denna till Gäddorna» (Skånska resan sid. 81—82, der ock lemnas en utförlig beskrifning, åtföljd af en vacker figur). Sedermera har denna fisk ej anträffats i Sverige.
- ↑ Beskrifning om guldfisken och silfwerfisken (Vet. Akad:s Handl. 1740).