Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné/725

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  724
Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné

725
726  →
Utgiven 1910


[ 158 ]

725.


Min Kiäreste Broder.

i dag hade jag bref af Löflingen ifrån Porto, med en hehl hoper nya saker.

säg till Kæhler at han lägger in örter här i trägården för M. Br.; han giör det bäst.

jag wet at Arch. Rosen skrifwit till M. Br. och beswärat M. B. at hos hans Excellence Ekeblad söka stipendium för Sundius.[1] Hennes M:t har sielf bedit Hans Excellence gifwa det åht Kæhler, som skulle då resa till Caput b. spei, at sambla conchilier, insecter och örter (då M. Br. får säkert äfwen 7 a 800 rara örter som Br. ej äger); hans Excellence har, ni fallor, lofwat. nu är ett rum ledigt; war så gunstig fråga Hans Excellence, om han will gifwa det åht Kæhler[2] till den ändan, at här ej må blifwa någon collision; ty will han icke, så behöfwer jag ej lägga mig uht rätt mycket för Kæhler; fast än om jag det ej giör, Hennes M:t torde blifwa onådig, hälst Hennes M:t wid sista ordet påminte där om.

är det mögligt, så will jag profwa om jag kan komma till kröningen på några dagar, där äst wij få resa bort från wåra Lectioner.

[ 159 ]Anmäla min wördnad hos Hr Baron Hårleman och Hans nådiga Grefwinna.

jag är

Min K. Broders
Upsala d. 13 sept. trogneste dräng
1751.  C. L.

Utanskrift:

 Archiatren
Wälborne Hr Doctor Bäck
Stockholm.

Sigill III, svart lack.

  1. Peter Sundius, född 1725, befanns i licentiatexamen den 5 September 1754 vara »extraordinairt habil, at han med mycket och synnerligt beröm approberades», promoverades till medicine doktor den 18 Oktober s. å., blef sedan stadsphysicus i Kristiania.
  2. Mårten Kähler, se bref. 31 not. 1. Hans planerade forskningsresa till Goda-hopps-udden, för hvars möjliggörande han erhöll Wredeska stipendiet genom att Linné förmått ej blott Bäck och Tessin, utan ock både konungen och drottningen att hos dess bortgifvare, excellensen Ekeblad, göra föreställningar, gick om intet genom att Holländska Kompaniet i Holland, som då egde herraväldet äfven öfver Syd-Afrika, vägrade att tillåta en dylik färd — något, hvaröfver Linné högeligen förbittrades.