En svensk ordeskötsel/Anmärkningar

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
[ 71 ]

Anmärkningar.

Sid. 4. Erasmus Rotterdamus, den berömde humanisten, född 1466 i Rotterdam, död i Basel 1536. Mest bekanta bland hans många arbeten äro: Adagia (ordspråk), tr. första gången 1500; Encomium moriæ (dårskapens lof) originaluppl. Paris 1509, samt Colloquia (samtal) tr. 1516.
» 4. I handskrifterna A, B och D står Amunds-Bå’l’n, i Amunds-Bål’n; Hanselliska uppl. af S. Columbi skrifter (i där meddelade utdrag), liksom Svedberg, Schibboleth s. 68, hafva Amund Båle, Wieselgren, Sv. sköna Lit. III, 205 Amund Båhle.
» 11. Jacob Cats, en af Hollands förnämsta äldre skalder, f. 1577; citatet är förmodligen från hans »Houwelick» (äktenskapet), 1625.
» 37. Heliga Brigittas uppenbarelser äro öfversatta till flere europeiska språk, den första latinska uppl. tr. i Lybeck 1492; på sv. äro de utgifna af G. E. Klemming i Sv. Fornskriftsällskapets samlingar.
» 38. Gustaf I:s bibel är tryckt i Upsala 1541 och ej såsom Columbus anger 1554.
» » Om Gustafs vistande i Tyskland vid denna tid och sammanträffande med bröderne Petri i Wittenberg vet historien ingenting att förtälja.
» » Bröderna Olaus och Johannes Magni, som kort efter Gustafs anträde till regeringen lemnade landet, författade, den förre en »Historia de gentibus septentrionalibus», Romæ 1555, innehållande värdefulla kulturskildringar, den senare en »Historia de omnibus Gothorum Sveonumqve Regibus» Romæ 1554, hvilken blifvit försvenskad af Erik Schroderus i »Svea och Götha Crönika» Sthlm 1620.
» 39. Landslagen, stadfästad af Kon. Kristofer 1443, utgafs på Karl IX:s befallning från trycket 1608.
» » Johannes Tomæ Bureus, f. 1568, d. 1652 på Vårdsätra nära Upsala, innehade en befattning, som nu närmast motsvarar riksarkivariens, riksantikvariens och kongl. öfverbibliotekariens.
» » Enligt Anrep, sv. adelns ättartaflor IV, 185, var Stiernhielm gift med Cecilia Bure, dotter af kyrkoherden i Gråmunkekloster (Riddarholmen) i Stockholm Laurentius Engelberti Bure, och således ej, såsom Columbus uppgifver, svärson till den ofvannämde Bure.
» 40. Gambla Svea och Götha Måles Fatebur är tryckt 1643, »Archimedes reformatus 1644. Hercules trycktes första gången 1653, den af C. såsom den första uppgifna upplagan är således den andra. Huruvida handskrifterna af Dictionarium Etymologium finnes i behåll, är ej kändt. Med Linea Carolina menas utan tvifvel Baculus Carolinus eller Carls-Staffen, som finnes i handskrift i kgl. biblioteket i Stockholm och hvaraf Hanselli, Vitterhetsarbeten I, 182, meddelat företalet. [ 72 ]

» 40. Johan Messenius, f. 1579, d. i fängelse i Uleåborg 1636, har efterlemnat många arbeten, hvaribland den förnämsta är den af Peringsköld 1700 utgifna Scondia illustrata; Sveopentaprotopolis utkom 1611, på svenska 1643; Genealogia regum et nobilitatis sveticæ är troligtvis en samlingstitel för hans genealogiska arbeten, något särskilt med dennna titel finnes veterligen ej.
» » Ianua Linguarum af den berömde pedagogen Amos Comenius, f. 1592, d. 1671.
» » Lexicon latino-scondicum, utg. Sthlm, 1637.
» » Johan Loccenius, f. 1598 i Holstein, inkallades af Gustaf II Adolf, blef professor och universitetsbibliotekarie i Upsala, slutligen assessor och ordförande i antikvitetskollegiet; hans antiquitates svigothicæ äro utgifna i Sthlm 1654.
» 46. Den här anförda strofen ur grafskriften öfver Ebba Brahe och Pontus de la Gardie återfinnes ehuru något olika i Hansellis uppl. s. 162.
» » Tiresiæ Betenckelige Dom och Utslag ... Tå E. Vult medh Catharina Andersdotter fästes .... Hansellis uppl. s. 111.
» 54 Ignatius Meurer från Thüringen. kongl. boktryckare, d. 1672.
» » Lisillis spasseregång, Hansellis uppl. s 125; de anförda verserna de fem sista.
» 59. Strofen ur 'Herculis Vägerval', Hansellis uppl. s. 69.
» » De från »Hafva mootbärande tillgång» till slutet af sid. 61 meddelade talesätten äro till det mästa ordagranna öfversättningar af fraser i Le grand dictionnaire des Pretieuses historique, poétigue, géographique etc. par le Sieur de Somaize, Paris 1661, 1 delen. — ånyo utgifven i »Le dictionnaire des Précieuses» af Ch.-L. Livet, Paris 1856.
» 66. Bispergs klack, berg i Dalarne 12 mil från Säter.
» 67. Samuel Bochart, f. 1599 i Rouen, utgaf ett verk öfver det heliga landet, Phaleg et Canaan.
» » Johannes Goropius Becanus, f. 1518, läkare och filolog; ett motstycke till O. Rudbeck d. ä, lärde han, att holländskan vore det älsta språket och att paradiset legat i Holland.
» 68. Georg Harsdörfer, f. i Nürnberg 1607, rådsherre därstädes, medlem af »die fruchtbringende Gesellschaft» och själf stiftare af Pegnitz-orden, har bland många arbeten utgifvit des Frauenzimmers Gesprächspiel (1641—49), ett slags encyklopedi i samtalsform i 8 band.
» 69. Reineccius, f. 1541, professor i Helmstädt, utgaf Comm. in annales de rebus gestis Caroli Magni.
G. S.