Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/Tilläggningar och Förbättringar

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Ö
Geografiskt lexicon öwer Skandinavien eller De förenade Rikena Swerige och Norige
av Daniel Djurberg

Tilläggningar och Förbättringar
Ytterligare Tilläggning  →


[ 1037 ]

Tilläggningar och Förbättringar.


A.

Abbotnäs, en Sätesgård uti Floda Sokn i Södermanland.

Abekås, et Fiskeläge uti Skiwarp Sokn i Skåne, wid Östersjön.

Abonäs, en Sätesgård i Småland.

Adelsnäs, en Sätesgård i Östergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården äger godt höbol och ymnig skog. Parken kallas Näset.

Aklinga, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är merendels jämn, på få ställen bärgaktig, men merendels stenbunden. Rådande jordmånen är sand, med ofta god och fast, stundom lös botn. Denna rådande jordmån är ofta upblandad med swartmylla. — Flere Hemman hawa lera och däribland märgellera. Större delen af Pastoratet har skog til husbehof, resten til afsalu. Öwerhuwud är et medium af utsädet 20 tunnor på Mantalet, däraf en tredjedel råg och twåtredjedelar hafra. Den betydligaste Gården heter Tidaholm.

Alarp, en Sätesgård uti Asby Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger omkring 8 tunnors utsäde i tredingsjord, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, snygg och wäl underhållen åbyggnad af trä,

Alboga, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken består af bärg och dälder. Jordmånen är sandblandad. Somliga Hemman äga skog til husbehof, somliga ingen. Utsädet är: råg 20 tunnor, korn 34, hafra 120, blandsäd 36, potäter 12 tunnor.

Albäck, en Sätesgård i Upland, är förrut anförd på 2 ställen med namnen Albeck och Albäck. Det sednare namnet är det rätta, men beskrifningen på Gården är rigtigare och fullständigare wid namnet Albeck.

Alebäck, en Kronogård uti Säwared Sokn i Wästergötland, är förrut anförd, här rättas och tillägges. Gården består af 1 Mantal, är Capitens-Boställe wid Wästgöta Regemente, äger swagt höbol, förfallen mangårdsbyggnad af trä.

Alfhem, (Lilla) en Kronoskattegård uti Skepplanda Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger mellan 60 och 70 tunnors utsäde. Gården har ingen enskildt skog, utan måste, äwensom Sätesgården Alfhem, hämta byggnadsmaterialier, gärdsel och bränsle på 1.5 mils afstånd, efter utsyning, på kronoallmänningen Risweden. 50 à 60 nöt och 6 à 8 hästar är ungefär hwad som wanligen winterfödas så wäl på denna Gård, som Sätesgården Alfhem. Mangården består af en prydligt bygd och wäl inrättad huwudbyggning om 2 wåningar, med därtil hörande flygelbyggningar. Ladugården är kostsamt anlagd. Trägården är widsträckt, försedd med flera slags fruktträn och buskar. Denna Gård kallas Lilla Alfhem, til skilnad från Sätesgården som benämnes Stora Alfhem. Denna har från urminnes alt intil reductionstiden warit kongsgård, samt bekommit sit namn af en Konung Alf, hwilken säges i hedentiden där hawa bodt och bliwit begrawen.

[ 1038 ]Algutsrum, et Härad på Öland uti Södra Fögderiet, innehåller 6 Soknar: Resmo, Mörbylånga, Wickleby, Torslunda, Glömminge, Algutsrum.

Algutsrum, en Sokn i förenämnde Härad, är Annex til Glömminge Pastorat, samt innehåller 22.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 753. Marknad hålles den 2 Julii.

Algutstorp, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kullings Härad, består af 5 Soknar: Algutstorp, Moderförsamling, Sköfde, Härened, Bråtensby och Landa, Annexer, samt innefattar 58.6 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1651. — Algutstorp Sokn är förrut anförd. Här tillägges: Marken är bärgaktig och ojämn, med rådande jordmån af sand och sandmylla. På skog är brist. Utsädet är 16 à 18 tunnor på Mantalet. Den betydligaste Gården heter Olofstorp.

Alingsås, en Stad i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kullings Härad, är förrut anförd. Här tillägges: Han håller i längd 330 famnar, i bredd 200 och i widd 42 tunnland. Gatorna äro 14 til antalet. Dess Församling består af Staden med några därtil hörande torp och lägenheter. Marken är jämn. Rådande jordmånen är sand och sandmylla. Några tomtägare hawa skog men andra sakna den aldeles. Årliga utsädet är 200 tunnor. År 1810 underhöllos i Staden 34 hästar, 120 kor och 20 får. Marknad hålles den 16 April, 14 Junii, 21 October och 13 December. Stadens nuwarande numer bland Rikets Städer är 69. Staden utgör jämte Alingsås Sokn, samt Soknarne Rödinge, Bälinge, Hemsjö och Ödenäs et regalt Pastorat, som innefattar 78 Mantal. Utsädet är 1830 tunnor. År 1805 war Folkmängden 4034.

Alingsås, Sokn, består af 4.7 Mantal. Marken är mycket ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är sand och sandmylla. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 700 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1436. Soknen håller sin Gudstjänst i Stadens Kyrka. Den betydligaste Gården heter Nolhaga.

Alkärr, et Järnwärk uti Lungsund Sokn i Wärmeland, äger 402 skeppund stångjärnssmide.

Almenäs, en Sätesgård i Wästergötländ, är förrut anförd. Här tillägges: Gården besås med 40 tunnor råg och wårsäd i proportion, äger ymnigt höbol, ansenlig skog, stor och wacker trägård.

Almetorp, en Sätesgård i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården är belägen uti Lava Sokn, äger medelmåttigt höbol, otilräckelig skog, tämeligen ansenlig mangårdsbyggning af trä, med en trägård til husbehof.

Almungeberg, en Frälsegård uti Almunge Sokn i Upland, består af 2.5 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, höbärgning til 60 lass, tilräckelig skog, wacker åbyggnad af trä. På Gårdens ägor befinnes et enbladigt sågwärk.

Almwik, et Sågwärk uti Törnswalla Sokn i Småland, är inrättadt med flera blad, som på en gång skära stocken til bräder. Under samma tid skäras ytorna af en annan, så at, när den lägges för den flerbladiga sågen, äro bräderna kantade så snart de bliwit skurne. Medan detta sker updrages den tredje stocken, som skal läggas framför de sågblad, som afskära kanterna eller ytorna.

Alseda, en Sätesgård i Småland.

Alsheda, en Sokn i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: Efter 2 å Sunnerskogs [ 1039 ]och Klewa, förr til kopparmalms tägt, bearbetade gruwor, har å deras slagg-lämningar et rödfärgswärk bliwit anlagt, hwilket til något slags afsalu, desse sednare åren driwits, då metall-produkten nästan aldeles uphört.

Ambjörnarp, en Sokn uti Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Tranemo Pastorat, samt består af 15.2 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet, samt skogstilgången äro lika som i Tranemo. År 1805 war Folkmängden 528. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.

Amnehärad, et Consistorielt Pastorat, består af 2 Soknar: Amnehärad, Moderförsamling, belägen i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, samt Råda, Annex, liggande i Wärmeland och Östersyslet, samt innehåller 55 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2482. — Amnehärad Sokn är belägen wid Wänern, Gullspångs Alf och Skagern, samt innehåller 31.5 Mantal. Soknen ligger högt samt består af en ås, som skiljer Sjöarne Skagern och Wänern, och åt norr delar sig i 2 sträckningar, på hwilkas sluttningar Byarne äro belägne. Denna ås består af sand, något lerblandad mjäljord, klapursten och sågjord, kall och fuktig; något bättre jordmån mer lerblandad finnes i den lägre delen, som är omkring kyrkan. Åkerjorden är merendels nog stenbunden, dock har i en del Byar, där storskiftsdelning skett, en myckenhet sten utur åkern bliwit upbruten och afröjd. Åkern är mäst indelad i 3 jämwäl i 4 gärden. Ängen til Hemmanen är merendels tilräckelig. Mulbetet är tämeligen godt öweralt. Lin sås här och wäxer tämeligen bra. Skog finnes hjelpeligt. En Krono-allmänning kallad Bröten finnes här. Den är 1.7 mil lång och 0.5 mil bred. På hwarje Mantal sås 6 à 7 tunnor råg, 14 à 18 tunnor hafra. I hela Soknen sås circa 200 tunnor råg, mer än dubbelt hafra; föga korn, wete och ärter, ty dessa sädesarter löna sig ej här. I Wänern, Gullspångs Älf och Skagern idkas godt fiske. År 1810 war Folkmängden 1523. Kyrkan är belägen under 59 grad. Polhöjd; 3.4 mil från Mariestad. De betydligaste Gårdarne heta Ribbingsfors och Borgnäs. Kyrkoherde-Bostället består af 1 Mantal. Utsädet är 7 tunnor höst- och 14 dito wårsäd. Ängen ger 100 kärrlass godt hö. Mulbetet är swagt. Wid Gården finnas 2 trägårdar, försedde med fruktträn. Här underhållas 3 hästar, 26 nöt och några får.

Amsberg, en Kapells-församling uti Tuna Sokn i Dalarne. Kyrkans afstånd från Moderkyrkan är 1.2 mil.

Amungen, en ansenlig Sjö uti gränsen af Dalarne och Hälsingland, håller i widd 0.56 qv. mil.

Anga, en Sokn på Gottland i Norra Fögderiet, är Annex til Kräklingbo Pastorat, samt innehåller 6.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 188. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Angärdshestra, en Sokn i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är bärgaktig. Jordmånen består af femaktig mylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 250 tunnor. Kyrkan ligger 1.3 mil från Moderkyrkan,

Ankarsnäs, en Sätesgård i Småland.

Anneberg, en Sätesgård uti Bredaryd Sokn i Småland, äger swagt höbol, behöflig skog, gammal mangårdsbyggning af trä.

[ 1040 ]Anneberg, en Sätesgård i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Årliga utsädet är 100 tunnor af all slags säd. Höbolet ger 350 lass hö. På skog är brist. Åbyggnaden består af en förswarlig huwudbyggning af trä, med 2 flyglar af sten, jämte en trägård.

Annefors, et Järnwärk i Wästergötland, är förrut anfördt. Här tillägges: Utom plåtsmidet finnes 1 knipphammare och 3 spikhamrar. Hjelpelig skog är til wärkets drift.

Annersta, et Regalt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, innehåller 3 Soknar: Annersta, Moderförsamling, Torpa och Nöttja, Annexer, samt består af 80 Mantal. Utsädet är 1200 tunnor. Läget wid södra ändan af Sjön Bolmen ger anledning til godt fiske. År 1810 war Folkmängden 1920. — Annersta Sokn innehåller 34.4 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen består mästadelen af sand, med någon swartmylla. En del af Soknen lider brist på skog men en del har hjelpeligt däraf. Utsädet är 500 tunnor af råg, korn, hafra och blandsäd. År 1810 war Folkmängden 828. Kyrkan är belägen under 56 gr. 48 min. Polhöjd; 6.3 mil från Wexiö. Den betydligaste Gården heter Bolmarö. Här finnes ock en Pappersfabrik kallad Sken.

Anstinefors, et Järn-Manufacturwärk uti Hällesta Sokn i Östergötland, består af 1 räckhammare och 2 spikhamrar. Wärket hörer til ägaren af Sonstorps Järnwärk.

Anundsjö, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Ångermanland och Norra Fögderiet, håller i widd 26 qv. mil, samt består af 45 Mantal. Den bebodda delen af Soknen håller i widd endast wid pass 6 qv. mil; den öfriga och wida större delen består af skog och wildmark. Af almogens näringsfång är åkerbruket som i sednare åren förkofrat sig, tämeligen lönande. Utom kornsädet, som mäst brukas, sås ock litet höstråg. Boskapsskötseln är i denna Sokn det wigtigaste näringsmedlet, i anseende til widsträckt utrymme och ymnigt mulbete, så at årligen härifrån kunna säljas 5 à 600 lispund smör. Getter underhållas här flere än i andra Soknar. De fläste hushåll äga eljes renar, som nästgränsande Lappar sköta emot betalning. Linsäde och wäfnad idkas mer än förr, så at årligen både lin och lärft härifrån försäljas. Planteringar af potäter och humla äro jämwäl lönande, man har här påfunnit wildtwäxande humla som är starkare än den wanliga. Rotkål och rowor, samt andra jordfrukter triwas och wäxa jämwäl i detta kalla climat. Skogarne, ehuru widsträckte, kunna för aflägsenhet och felande transport-inrättningar ännu föga til synnerlig nytta begagnas. Genom huggning til sågtimmer, tjärubränneri och näwertäkt winnes något. Djurfångst och fogelskytteri giwa ock god förtjänst. År 1810 steg Folkmängden til 1845. År 1805 war densamma 1663. Allmänna landswägen stadnar i denna Sokn. Härifrån til Åsele är endast ridwäg.

Apelås, en Sätesgård uti Götslunda Sokn i Kållands Härad i Wästergötland, äger 40 à 45 tunnors utsäde, swagt höbol, ringa eller nästan ingen skog. Åbyggnad af trä, om 2 wåningar.

Aranäs, en Sätesgård i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Denna Gård har fordom warit et af de äldsta Konungasäten och Slott i Wästergötland, ganska wäl beläget på et näs som sticker ut i Wänern, war så wäl af naturen [ 1041 ]som konsten befäst, samt skildt från Fasta Landet genom grawar. Af detsamma finnas nu endast några lämningar af grundwalen. I Konung Olof Skötkonungs tid stod det i sit bästa flor.

Arenäs, en Frälsegård uti Gränna Sokn i Småland, äger 20 à 25 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, 2 wåningar hög, wacker trägård.

Arnared, en Sätesgård uti Wistorp Sokn i Wästergötland, äger 30 tunnors utsäde, stort höbol, ymnig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af trä, med en trägård.

Arnäsholm, en Sätesgård uti Wilsta Sokn i Småland, äger 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, obetydlig åbyggnad.

Arnäsholm, en Sätesgård uti Kinds Härad i Wästergötland.

Asby, en Sokn i Östergötland, är förrut anförd. Här tillägges: I anseende til den ymniga gräswäxten och goda mulbetet är boskapsskötsel här en wigtig näringsgren; hwadan ock mycket smör och ost tilwärkas. Här idkas ock ansenlig biskötsel. Uti Soknen finnas 8 Sätesgårdar, Norrby, Ekäng, Alarp, Redeby, Sånna, Briteberg, Sånarp och Tångarp, af hwilka Norrby är den betydligaste.

Askelanda, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, är Annex til Nårunga Pastorat, samt innehåller 9.3 Mantal. År 1805 war Folkmängden 227. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.

Askenäs, en Sätesgård i Småland.

Asker, en Sokn i Nerike, är förrut anförd. Här tillägges: På Rusthållet Torp är et potaskewärk, hwarest årligen tilwärkas 6 à 700 lispund potaska, 6 à 700 lispund harz, 5 à 600 skålpund terpentinolja, något ryssolja, suda och brach.

Aspeboland, et Härad i Småland, Kalmar Län och Linköpings Stift, innefattar 8 Soknar: Mörlunda, Tweta, Målilja, Gorweda, Lönberga, Wirserum, Carlstorp, Järeda.

Aspenäs, en Sätesgård uti Malesanda Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 18 tunnors utsäde, 9 om hösten och 9 om wåren i tredingsjord, ansenligt höbol, ymnig löfskog, barrskog på et nära underliggande Hemman, godt fiske i Sommen, gammalmodig åbyggnad af trä, någorlunda trägård, 7 torp.

Astorp, en Sätesgård i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Utsädet är 5 tunnor råg och 10 dito hafra. Gården äger granskog til husbehof och betydliga torfmåssar.

Attorp, en Sätesgård uti Ryda Sokn i Wästergötland, äger 30 til 40 tunnors utsäde, skog til yttersta nödtorft, och i lika förhållande höbol, ringa mangårdsbyggnad af trä, förfallen trägård.

B.

Backebol, en Sätesgård uti Ryda Sokn i Wästergötland, äger nära 20 tunnors utsäde, ringa höbol och skog, obetydlig mangårdsbyggnad at trä.

Backgården, en Frälse-Sätesgård uti Walsta Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, och somliga år något däröwer, ännu ingen sätesbyggning, men bliwit ålagd at upsätta en dylik, förfallen trägård.

Balkåkra, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Ljunits Härad, innefattar 3 Soknar: Balkåkra, Moderförsamling, Snåresta och Skårby, Annexer, samt består af 63.7 [ 1042 ]Mantal. År 1805 war Folkmängden 2535. — Balkåkra Sokn består af 20.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 375. Kyrkan är belägen under 55 gr. 27 min. Polhöjd; 4.8 mil från Malmö.

Balteberg, en Herregård uti Ångarp Sokn i Wästergötland, består af 3 Mantal, hwaraf 1.4 äro säteri. Här utsås i 3 Gärden, bestående af sand och sandmylla 12 à 15 tunnor råg, och wårsäd i proportion. Til äng är odladt til något öwer 100 stackar hö. Skog finnes behöfligt. Wid Gården underhållas 2 hästar, samt 20 à 30 nöt.

Baresund, et inlopp från Hawet, uti Östergötlands Skärgård, så wäl til Norrköping, som Söderköping, menas fordom hetat Bardevik, och har en hamn. Här är et Tullcontor på Kettelö, därest de skepp böra besigtigas, som segla til och ifrån Norrköping och Söderköping. Där är ock et Kronohemman, som är Boställe för Lotsar. Wid denna hamn menas Swea Konungen Anund Olofson, och Norrske Konungen Olof den Helige hawa haft station för sina skeppsflottor wid år 1027.

Barksäter, en Sätesgård uti Östra Wingåker Sokn i Södermanland, består af 1 Mantal, äger 10 à 12 tunnors utsäde, godt höbol, brist på skog, wacker åbyggnad af trä, god fruktträgård.

Basebo, et Capitens-Boställe uti Saleby Sokn i Wästergötland, har åbyggnad enligt lag.

Beateberg, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Bellefors Pastorat, samt består af 15.4 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Jordmånen består af så kallad lenjord, swart- och sandmylla, mycket stenbunden. Ängen består mäst af hårdwall och ger mycket hö, så at på et fjärdedels Mantal födas 12 à 14 nöt, 2 hästar, 10 à 12 får. Betet är godt. På löftäkt är god tilgång. Skogen är ymnig, så wäl af barr- som löfträn. Utsädet är 340 tunnor. De produkter, som här kunna afyttras äro: boskap, lin, humla, wäfnad. År 1810 war Folkmängden 667. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Ryholm och Måryd.

Bellefors, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, är förrut anfördt med namnet Bällefors. Här tillägges följande: Utsädet är 950 tunnor. — Bellefors Sokn. Markens beskaffenhet är olika. I norra delen af Soknen är densamma til det mästa jämn och rådande jordmånen lera; i den södra åter bewuxen med til större delen furuskog och jordmånen mindre stark lera, här och där sandjord. Skog äga några Hemman hjelpeligt, men somlige lida brist därå. Utsädet af wete, råg, korn, blandsäd, hafra och ärter är 350 tunnor. Ängen i allmänhet mager, utgöres af både hårdwall och sank mark. Betet är ock i allmänhet magert. Omkring 16 à 18 nöt, 3 à 4 hästar, 12 à 14 får kunna på Mantalet winterfödas. Säd är Soknens nästan enda handelswara. Kyrkan är belägen nära til ån Tidan. Kyrkoherde Bostället har stenfri åker til 42 och äng til 37 tunnland. Utsädet är 1 tunna wete, 5 råg, 10 blandsäd och hafra, 3 ärter. Ängen giwer 50 wadsbokorgar hö, mäst hårdwalls. Ingen löfskog, men något furuskog, knapt tilräckelig til husbehof, finnes til Bostället. I Soknen är beläget Järnwärket Lagerfors.

Benhamra, (Stora) en Gård uti Wada Sokn i Upland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården kallas så, til skilnad från Rusthållet Lilla Benhamra. Han är bebygd med wanlig hu[ 1043 ]wudbyggning, sådan som den wid Majors-Boställen bör wara. Skogen är knapt hjelpelig. Wid midten af förra århundradet har en Arrendator åtagit sig at där underhålla et eget schäferi af 50 får, utan at hawa löfbrott, som nu är en arrendet åtföljande skyldighet.

Bennbäck, (Östra) en Kronogård uti Möklinta Sokn i Wästmanland, är förrut anförd. Tilläggningar och förbättringar härwid äro följande: Gården är Boställe åt Premier Majoren wid Wästmanlands Regemente, samt består af 2.5 Mantal. Utsädet är 28 tunnor, mästadelen råg. Höbärgningen stiger til 240 lass, à 40 lispund på lasset. Skogen är så ansenlig at ingen Gård i Soknen har så ymnig. Han utgör omkring 3000 tunnland, samt innehåller ej allenast sågtimmer, utan jämwäl storwärks trän.

Berg, en Sätesgård uti Wäsehärad Sokn i Wärmeland, äger 80 tunnors utsäde, 10 om hösten och 70 om wåren, hjelpelig skog, nybygd, prydlig mangårdsbyggning af trä, nyligen anlagd wacker trägård.

Berg, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, innefattar 4 Soknar: Berg, Moderförsamling, Lerdala, Timmerdala och Böja, Annexer, samt består af 68.6 Mantal. Utsädet är: tunnor wete 24, råg 545, korn 77, hafra 473, blandsäd 200, ärter 44. Af potäter planteras 66 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1788. — Berg Sokn består af 34.6 Mantal. Marken är bärgaktig, i anseende til läget wid foten af Bärget Billingen. Rådande jordmånen är för det mästa någorlunda god sandblandad swartmylla, ehuru mycket stenbunden. Soknen lider i allmänhet brist på skog, utom några få Hemman, som äga hjelpeligt. Utsädet är: tunnor wete 6, råg 260, korn 32, hafra 340, blandsäd 100, ärter 25. Af potäter planteras 33 tunnor. År 1810 war Folkmängden 763. Kyrkan är belägen under 58 gr. 30 min. Polhöjd; 2 mil från Mariestad. Den betydligaste Gården heter Orresäter.

Berga, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Hassleds Pastorat, samt består af 14.5 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är stark lera och något sandmylla. Skogstilgången är hjelpelig. Utsädet är 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 378. Kyrkan försedd med orgwärk och torn, är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Säby och Ingarud.

Berga, en Sätesgård uti Torbjörntorp Sokn i Wästergötland, är tilförene anförd såsom belägen uti Falköpings Pastorat. Här tillägges: At utsädet är 50 tunnor, och hötilgången ansenlig. Åbyggnaden är prydlig, samt består af 2 wåningar, den undra af sten och den öfra af trä. Trägården är wacker, ehuru ej mycket stor, samt omgiwes af stora skyggträn, som giwa, jämte wacker löfskog, et skönt utseende åt Gården.

Bergstena, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Utsädet är 12 tunnor råg, 140 hafra, 28 blandsäd. Af potäter planteras 14 tunnor. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Kolbäck.

Binneberg, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Åkerjorden är til större delen sandmylla i stenbunden och backig jord, och mindre delen lermylla, på jämn och stenfri grund. Skog finnes någorlunda til husbehof. [ 1044 ]Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Bissgården, en Sätesgård uti Husaby Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: At utsädet är 30 tunnor.

Bitterna, et Pastorat i Wästergötland, är förrut anfördt. Här tillägges: Marken är mästadelen bärgaktig. Rådande jordmånen är sand- och lermylla. Utsädet är från 16 til 25 tunnor på Mantalet.

Bjerka, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, är Annex til Skara Pastorat, samt består af 17.8 Mantal. Marken är något bärgaktig och stenbunden, men mäst kullar, hwarför ock rådande jordmånen är sand. På skog är tilräckelig tilgång, men den hörer til det mästa til Herregårdarne Dagsnäs, Bjerka och Trestena. Utsädet är 230 tunnor. År 1810 war Folkmängden 290. Soknen är sammanlagd med Härlunda uti Skånings Härad til en församling med namnet Bjerklunda och finnes med detta namn på kartan, befinnes dock ännu qwar uti jordboken med sit egna namn.

Bjerka eller Backgården, en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger nära 20 tunnors utsäde, sätesbyggnad af trä.

Bjertorp, en Herregård uti Fyrunga Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger 70 tunnors utsäde, godt höbol til 3 à 400 stackar, litet skog i ägorna, men otilräckeligt, ingen huwudbyggning, endast en flygelbyggning af korswärke, nyligen anlagd trägård.

Bjurbäck, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är tilförene anförd, såsom Annex til Habo Pastorat, men hwilket är et fel, som här rättas; ty hon är Annex til Botnaryds Pastorat i Småland. Marken är backig. Jordmånen är sandblandad mylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 350 tunnor. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.

Bjurbäck, en Herregård i förenämnde Sokn, wackert belägen wid en Sjö, som Ån Tidan genomflyter, äger 32 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, prydlig åbyggnad af trä, nyligen anlagd wacker trägård.

Bjurum, en Sokn i Wästergötland, är tilförene anförd. Här tillägges: Soknen är sammansatt af de bägge Soknarne Hånger och Mårby, hwilkas kyrkor bliwit ödelagde. Hon är belägen på åsar och högder, hwilka äro mer och mindre sluttande åt maderne och måssarne, som omgiwa henne. Rådande jordmånen är sand och på några ställen litet sandmylla. Mårby lider stor brist på skog. Hånger har någon löfskog i gärdet och ängarne. Utsädet är 250 tunnor. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Bjurum, en Sätesgård i förenämnde Sokn, är tilförene anförd. Här tillägges: At denna Gård kallas Stora Bjurum, til skilnad från den följande.

Bjurum, en Kronogård uti Wättelösa Sokn i Wästergötland, är tilförene anförd. Här tillägges: At denna Gård kallas Lilla Bjurum, til skilnad från den föregående. Utsädet är i jämn jord som mäst består af lera. På barrskog lider Gården stor brist, men har däremot ymnig löfskog och tilräckeligt höbol.

Bjädesjö, en Sätesgård uti Myresjö Sokn i Småland, består af 3 Mantal, samt Bjädesjö Carlsgården et rusthåll af 1 Mantal, äger 22 tunnors utsäde.

Bjärby, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wiste Härad, är Annex til Säresta Pastorat, samt består af 8.2 Mantal. År 1810 war Folkmäng[ 1045 ]den 204. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Bjärgården, en Frälse-Sätesgård uti Häggum Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, höbärgning til 90 stackar, hjelpelig skog til eget behof, tarflig åbyggnad i mangård och ladugård, inhägnad plan til trägård.

Björke, et Pastorat i Wästergötland, är förrut anfördt, där det nämnes, at det innefattar 3 Soknar, består af 42 Mantal, och at 1805 års Folkmängd war 1126. Detta är fel. Pastoratet innefattar 5 Soknar: Björke, Hudene, Gällby, Grude och Wesene, samt består af 56.7 Mantal. Utsädet i de 4 Soknarne Björke, Hudene, Grude och Wesene är 822 tunnor, utom ärter. År 1805 war Folkmängden 1576. — Björke Sokn. Marken är ojämn, beswärad af backar och stenkullar, med sur och stenbunden jordmån. På skog är brist. Utsädet är 124 tunnor af all slags säd, utom ärter.

Björndam, en Masugn uti Dunker Sokn i Södermanland.

Björnegården, en Frälsegård uti Råda Sokn i Wästergötland, äger 35 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, obetydlig skog, prydlig mangårdsbyggning af trä.

Björnö, jämte Stäflö, 2 Sätesgårdar uti Åby Sokn i Småland, wid Hawet, belägna 0.4 mil från hwarandra, bestå af 2 Mantal, äga 300 tunnland åkerjord, och äng til 600 parlass hö. Under dem lyda 34.2 Mantal Frälsehemman, 1 Mantal Skattefrälsehemman, 2 halwa rusthåll, med 1.5 Mantal Augment, 3 mjölqwarnar, som driwas af wäder, 1 skattlagd wattuqwarn med 2 par stenar, 2 enbladiga sågwärk, 1 stort tegelbruk med 2 ugnar, 1 tjäru och kolugn, bestående af 3 sammanbygde ugnar, samt skeppswarwet Skäggenäs uti Ryssby Sokn. — Björnö äger 100 tunnlands åkerjord, och ängen ger 200 parlass hö. Mangården, som har et utsökt angenämt läge wid Saltsjökanten och en särdeles wacker Avenue, är nybyggd och grundmurad, undantagande huwudbyggningen, som är af trä, 2 wåningar hög, samt en stor trägård.

Björserud, en Kronogård uti Ryr Sokn i Dalsland, är Boställe åt Second-Chefen wid Wästgötadals Regemente, samt har wacker mangårdsbyggning.

Björsäter, et Pastorat i Wästergötland och Mariestads Län, är tilförene anfördt, men ofullständigt. Det innefattar 3 Soknar: Björsäter, Moderförsamling, belägen i Wadsbo Härad, Lugnås och Bresäter, Annexer, i Kinne Härad. Marken är mästadelen jämn, utom den trakten, som är belägen i Lugnås Bärget, hwilken är hel och hållen bärgaktig. Uti Björsäter Sokn äro mäst lera och lermylla, men i Lugnås och Bresäter sand och sandmylla rådande jordarter. Björsäter har egen, men ringa skog. Lugnås och Bresäter hawa inom sig Kronoparken Kinneskogen, hwarest dem lämnas årliga utsyningar; men för öfrigt hawa dessa Soknar ingen skog utom i hagar och ängar. År 1810 war Folkmängden 1900, däraf 908 i Björsäter. Kyrkoherde-Bostället är försedt med en wacker mangårdsbyggnad, samt en ansenlig trägård. Til Gården höra 6 Dagswärkstorp.

BLEKING. Wid detta Landskap tillägges: År 1810 innehöll öpna åkern 23,592 tunnland, eller 1.02 qv. mil; det är inemot en tjugusjundedel af Landets widd. Samma år war utsädet: tunnor wete 347, råg 6851, korn 10,663, hafra 774, blandsäd 228, ärter 518, potäter 9176, summa [ 1046 ]28,557. Skörden war: tunnor wete 2082, råg 41,106, korn 53,315, hafra 3870, blandsäd 1140, ärter 2590, potäter 110,112. Summa 214,215. Då underhöllos 8326 hästar, oxar 7721, kor 18,996, ungnöt 16,495, får 21,462, par dragare 8273. I Landet finnas 2 Järnmanufacturwärk benämnde Olofström och Granefors.

Blidsberg, et Pastorat i Wästergötland, är förrut anfördt, men ofullständigt. Här tillägges: Utsädet är 680 tunnor. — Blidsberg Sokn. Marken är dels bärgaktig, dels jämn. Rådande jordmånen är sandblandad mulljord. Skogen, mästadelen uthuggen, är knappast tilräckelig til husbehof. Utsädet är 270 tunnor af råg, korn och hafra.

Blombacka, en Sätesgård uti Winköl Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: At wid mangården finnes en trägård, och at skogen är otilräckelig til Gårdens behof.

Blomberg, en Sätesgård uti Husaby Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: At Gården äger 40 tunnors utsäde, godt höbol, prydlig mangårdsbyggnad af trä, hela Ladugården byggd af sten, wacker trägård.

Bo, en Herregård uti Bo Kapellsförsamling i Nerike, är ansenlig, wäl odlad och bebyggd, äger 1 tegelbruk och många underlydande hemman.

Bocksjö, en Sätesgård uti Undenäs Sokn i Wästergötland, nära til Wettern, består af 1 Mantal, äger 12 tunnors utsäde, 4 om hösten och 8 om wåren, ej synnerligen fördelaktigt höbol, ingen skog utom i hägnaderne, god åbyggnad, fiske i Wettern.

Boda, en Kronogård uti Fägred Sokn i Wästergötland, är Ryttmästare-Boställe wid Lifregementet, äger nära 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, förswarlig åbyggnad af trä, behöflig trägård. Af ängen wankas så mycket hö, at däraf, med tilhjelp af halmfodret, winterfödas 5 à 6 hästar, 25 à 30 nöt och 25 får.

Bodaholm, en Sätesgård uti Östra Wingåker Sokn i Södermanland, är förrut anförd. Här tillägges: At Gården jämte Fostorp består af 2 Mantal, äger godt höbol, men lider brist på skog. Den brukas under Sätesgården Clastorp.

Bodarne, en Gästgiwargård, med et Postcontor uti Bodarne Sokn i Nerike, är et bekant pass mellan Swea och Göta Riken.

Bol, eller Bilsholm, en Sätesgård uti Eling Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 50 tunnland åkerjord, uti bördig jordmån, godt höbol, som åtminstone ger 400 stackar hö, någorlunda god betesmark, skog til bränsle.

Bollnäs, en Sätesgård uti Malesanda Sokn i Östergötland, nära Sjön Sommen, består af 1 Mantal, äger 10 tunnors utsäde, någorlunda äng, barr- och löfskog til husbehof, wacker åbyggnad af trä, liten trägård. Gården är anförd pag. 72 med namnet Bålnäs, hwilket är fel, och bör utstrykas.

Bolsta, et Regalt Pastorat i Dalsland och Sundals Härad wid Wänern, innefattar 4 Soknar: Bolsta, Moderförsamling, Eriksta, Gesta och Grinsta, Annexer, samt består af 121.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 4396. — Bolsta Sokn består af 42 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1297. Kyrkan är belägen under 58 gr. 36 min. Polhöjd; 2.3 mil från Wänersborg.

Bolum, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Mark och jordmån äro af enahanda beskaffenhet, som i Brodde Torp. Skog finnes icke. Utsädet är 500 tunnor. [ 1047 ]Kyrkan är belägen 0.2 mil från Moderkyrkan.

Borgnäs, en Sätesgård uti Amnehärad Sokn i Wästergötland, wid Sjön Skagern, äger 12 tunnors utsäde, 4 om hösten och 8 om wåren, god äng och mulbete, skön skog, godt fiske, wacker åbyggnad. Under Gården lyda 0.5 Mantal rå och rör, 0.75 Mantal Frälse och 10 dagswärkstorp.

Borgstena, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här rättas och tillägges: Soknen är Annex til Borås Pastorat. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandjord, på några få ställen sandmylla. Utsädet som består af så kalladt ensäde är 324 tunnor. På skog är swag tilgång. Kyrkan är belägen 1.5 mil från Borås.

Borna, en Sokn i Wästergötland, har tilförene hetat Borguna och är med det namnet förrut anförd. Här tillägges: Soknen har et ojämnt läge på foten af et litet Bärg, Bornabärg kalladt. Rådande jordmånen är stenbunden swartmylla, och, i en mindre del af Soknen, sand. Skogen har hittils warit tilräckelig, men är nu i stort aftagande. Utsädet är 650 tunnor. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Borreby, en Sätesgård uti Borreby Sokn i Skåne, består af 3.75 Mantal. Utsädet är 100 tunnor.

Borrud, en Sätesgård uti Bäck Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal. Tomteplatsen innehåller 10 tunnland, åkern 145, ängen 110, hagar och skog omkring 500. Tilsamman 765 tunnland. På Gården winterfödas 7 hästar, 80 nöt, 50 får. Mangården har et wackert läge på et Näs wid Sjön Ymsen. Huwudbyggningen af tegel, wäl inrättad, pryder detta af naturen wackra ställe, som åt 2 sidor är omgiwet af löfskog, öwer hwilken synas topparne af frodig och widsträckt furuskog, mellan byggningen och sjön är en ansenlig trägård försedd med orangeri samt en mängd fruktträn. Til Gården höra 0.6 Mantal Frälsehemman i andra Soknar, samt på ägorne 13 goda Torp, hwilka tilsamman äga nära 300 tunnland jord och föda nära 60 nöt, samt wid pass 70 à 80 får. Således innehålla dessa 1.6 Mantal, hwaraf egendomen består omkring 1065 tunnland jord, som består af lera och lermylla, sandmylla, god swartmylla och wit sand. Afkastningen är 400 à 440 tunnor säd och 400 à 500 lass hö.

Borås, en Stad i Wästergötland, är förrut anförd. Här rättas och tillägges: Borås Pastorat innefattar, utom Staden, 5 Soknar: Torpa, Frista, Borgstena belägna i Wedens Härad, Gingrid och Brämhult i Ås Härad, samt består af 99 Mantal. År 1805 war Folkmängden 4812.

Boserud, en Sätesgård uti Sjötofta Sokn i Wästergötland, äger swag gräswäxt, behöflig skog.

Bosgården, en Sätesgård uti Häggum Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbärgning til 130 lass, ringa skog, medelmåttig åbyggnad, hjelpelig trägård.

Bosgården, en Sätesgård uti Lerdala Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, med underliggande Gårdar Kolgården och Alebäcken, tilsamman om 0.5 Mantal, äger 29 tunnors utsäde, däraf 1 tunna wete, 10 råg och 18 wårsäd. Ängen giwer 25 lass af Wadsbo korgar. Skogen är någorlunda hjelpelig. Mangården wackert belägen, har en prydlig sätesbyggning. Wid Gården winterfödas 3 hästar, 20 nöt, 24 får. Här är ock et sågwärk.

Bostorp, en Kronogård uti Åsaka Sokn i Wästergötland, [ 1048 ]är förrut anförd. Här tillägges: Gården har ringa skog, förfallen mangårdsbyggnad.

Botkyrka, en Sokn i Södermanland, är förrut anförd. Här tillägges: Jorden är nästan öwerallt af Frälse-natur, och Almogen äger endast 2.3 Mantal. På Herregårdar är ingen brist. Därtil höra Sturehof, Alby, Riksten, Tullinge, Hamra, Älfsta, Slagsta, Hallunda, Norsborg. Til 50 tunnors utsäde kunna hänföras Sturehof och Alby, och til 20 à 30 tunnors utsäde de öfrige 7. Uti Soknen är jämwäl belägen en ansenlig Pappersfabrik, kallad Tumba, tilhörig Rikets Bank.

Botnaryd, et Pastorat i Småland, är förrut anfördt. Här tillägges: Utsädet är 1396 tunnor. — Botnaryd Sokn. Marken är backig och något bärgaktig. Jordmånen är sand- och lätteraktig, Utsädet är 818 tunnor. De betydligaste Gårdarne heta Gumlaberg, Swansö, Falla och Södra Sundsersred.

Boxholm, en Sätesgård i Östergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Järnwärket som ligger et godt stycke från Gården kallas Gabrielshammar.

Brandsnäs, en Sätesgård uti Torpa Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 15 tunnors utsäde, obetydligt höbol och skog, medelmåttig åbyggnad och trägård. Gården är förrut anförd, men ofullständigt.

Brandstorp, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Södra delen är backig och stenig, men den norra jämnare och mindre stenig. Jordmånen består af sand och sandmylla. Någon barrskog finnes, men mer löfskog. Utsädet är 190 tunnor råg och hafra. År 1810 war Folkmängden 511. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Skämningsfors.

Brandstorp, en Sätesgård uti Hällesta Sokn i Wästergötland, äger 20 tunnors utsäde, någorlunda höbol, hjelpelig skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä.

Braås, et Manufakturwärk i Småland, är förrut anfördt. Här tillägges: Mangården är omgiwen af en stor och wacker lustpark, i Engelsk stil.

Bredared, et Pastorat i Wästergötland, är förrut anfördt. Här rättas och tillägges: Pastoratet innefattar 5 församlingar: Bredared, Huwudsokn, Wänga, Tämta och Sandhult, Annexer, samt Hedared, Kapells-församling. Marken i hela Pastoratet är bärgaktig, samt med ljung och andra magra gräswäxter försedd, jämte träsk och mader, hwilka fordra mycken kostnad för at göras fruktbara. Rådande jordmånen är sand och så kallad femjord, och på få ställen någon mulljord. Beträffande skog, äga allenast Bredared och Hedared Soknar några afmätta trakter til förnödenhet, hwartil den förstnämnda af Krono- eller Häradsallmänningen utaf kronan tilwunnit sig någon delaktighet, men Sandhult, Wänga och Tämta äga icke någon skog, utan hwad de genom utsyning å kronoallmänningar däromkring kunna erhålla til de nödigaste behowen. Utsädet är: tunnor råg 127, korn 234, blandsäd 460. Af potäter planteras 388 tunnor. — Bredared Sokn. Utsädet är: tunnor råg 35, korn 48, blandsäd 125. Af potäter planteras 110 tunnor. Den betydligaste Gården heter Röl.

Bredskär, en Holme i Botniska Hawet, hörande til Umeå Sokn i Wästerbotn, har en hamn för utrikes gående fartyg med tullbetjäning och lots.

Brewik, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är af lika [ 1049 ]beskaffenhet som i Grebäck; sandmyllan är dock mera rådande, och föga någon lermylla. Skog finnes hjelpeligt. Hela dess widd, med måssar och intäkter utgör 6494 Geometriska tunnland; dock är den på sina ställen mera uthuggen än i Grebäck. Utsädet är 130 tunnor råg och 200 tunnor hafra. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.

Brismened, på Kartan Bresmene kallad, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är någorlunda jämn, med här och där strödda måssar. Swartmylla är rådande jordmånen. På skog är brist. Utsädet af all slags säd är 240 à 250 tunnor. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Wästby.

Bro, en Sokn i Upland och Stockholms Län, är förrut anförd. Här tillägges: Soknen kallas Roslags Bro til skilnad från Bro Sokn i Upsala Län. Prästegården äger 25 tunnors utsäde, hjelpelig äng, nästan ingen skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, någorlunda god trägård.

Broby, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är jämn, samt består nästan endast af åkrar och ängar. Utsädet är 206 tunnor. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Källstorp.

Broddetorp, et Pastorat i Wästergötland, är förrut anfördt. Här tillägges: I anseende til detta Pastorats läge och inskränkta widd, som ej är drygare än 0.4 qv. mil, eller 9260 tunnland, samt swaga Folkmängd, hwilken icke öwerstiger 1200, skulle dess 4 kyrkor kunna beqwämligen reduceras til 1 högst 2, häldst de flästa kyrkorne äro små och förfallna. Fråga har ock därom warit wäckt för flera år tilbaka. Redan år 1764, wid tilfälle af en utaf Broddetorps Soknemän, enskildt gjord underdånig ansökning om Collect til deras kyrkas utwidgande och iståndsättande, förklarade Konungen dess nådiga wilja wara, at Landshöfdingen och Consistorium skulle genom Contracts-Prosten alwarligen föreställa Pastoratets inwånare, at låta beqwäma sig til de 4 kyrkornas sammanläggande på et lägligt ställe, under hwilket wilkor, men eljest icke, Konungen wore benägen at hugna församlingen med 2 collecter öwer hela Riket. Denna sammanbyggnad yrkades wid anställd visitation året därpå, men utan framgång samt sedan flera gånger, tils wid en Proste-visitation år 1786 öwerenskommelse träffades om kyrkornas sammanbyggnad i Byn Bolum, men hwaremot Hornborga och Sätuna Soknemän genast protesterade. Öwerenskommelsen blef sedermera til Konungens befallningshawandes åtgärd hänskjuten, men emedan därwid ingenting bliwit tilgjordt, anhöll Consistorium år 1804, at Konungens befallningshawande med sin kraftiga åtgård mätte befrämja målet til behörig wärkställighet. Hwad beslut i anledning däraf bliwit fattadt, är obekant. — Broddetorp Sokn. Marken är stenbunden och beswärad af syra. En del däraf backig, en del åter tämeligen jämn. Rådande jordmånen är swartmylla. Soknen är, några få Hemman undantagne, aldeles skoglös. Utsädet är 250 tunnor.

Brodhult, en Sätesgård uti Åsenhöga Sokn i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 1 Mantal, äger 8 tunnlands utsäde, swagt höbol, lider brist på skog, har medelmåttig åbyggnad.

[ 1050 ]Brokind, en Sätesgård uti Östergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Här är den enda slussen som finnes i Kinda Canalen.

Bromön, en af de större Öarne i Wänern, hörer til Torsö Pastorat i Wästergötland. Här befinnes en Glasfabrik.

Bronäs, en Sätesgård uti Härenhed Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, höbärgning til 80 à 90 korgar, skog til nödigt behof, medelmåttig åbyggnad, tämeligen wacker trägård, med flera slags fruktträn.

Brund, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är stenbunden och sank. Jordmånen består til större delen af swartmylla. Betet är någorlunda godt. Skog finnes til husbehof. Utsädet är 230 tunnor, mästadelen korn och hafra och något litet wårråg. Afkastningen af korn och råg är fjärde kornet, af hafra det tredje, i medelmåttiga år.

Brundsnäs, en Sätesgård i förenämnde Sokn, wackert belägen wid Sjön Åsunden, består af 0.25 Mantal, äger wäl häfdad åker, med jordmån af sand och lera, medelmåttigt höbol, widsträckt skog, prydlig mangårdsbyggnad, ansenlig trägård.

Brunlid, en Sätesgård uti Siene Sokn i Wästergötland, är förrut men ofullständigt anförd. Här tillägges: Gården består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, höbärgning af 80 à 90 wadsbokorgar, någon skog dels af barr- dels af löfträn, förfallen mangårdsbyggnad af trä, wacker trägård.

Brunnetorp, en Herregård uti Wärsås Sokn i Wästergötland, äger 25 tunnors utsäde, någorlunda skog, obetydelig åbyggnad.

Brunskog, et Pastorat i Wärmeland, är förrut anfördt. Här tillägges: At utom de anförde 3 Järnwärken Brunsberg, Reinholdsfors och Åmått, finnes uti Pastoratet dessutom Stångjärnswärket Rinnefors och Järnmanufacturwärket Moriansfors.

Bryne, en Sätesgård uti Järpås Pastorat i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, höfångst til 200 stackar, skog til husbehof; mangårdsbyggning af trä om 2 wåningar.

Bråtensby, eller Bråttsby, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Soknen är til mark och jordmån af lika beskaffenhet med Härened, äger någorlunda äng. Utsädet är 16 à 18 tunnor på Mantalet.

Bråtensby, eller Bråttsby, en Sätesgård i förenämnde Sokn, är förrut med namnet Bråtesby ofullständigt anförd. Här tillägges: Utsädet är 20 tunnor, höbolet ger 100 stackar. På skog är brist. Mangårdsbyggnaden är obetydlig; trägården illa underhållen.

Bräcke, en Sokn i Jämtland, är Annex til Räfsunds Pastorat, samt består af 7.6 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet äro anförde wid Artikeln Räfsund. Emot gränsen til Medelpad befinnes en stor skog, Jämtskogen kallad, 3 mil lång; hälften däraf hörer til denna Sokn. År 1810 war Folkmängden 355. År 1750 war densamma 134. Boskapsskötsel är det wigtigaste näringsmedlet. Kyrkan är belägen 2.3 mil från Moderkyrkan.

Brämhult, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. Ännu finnes tilgång på nödig skog. Utsädet är 144 tunnor.

Bränneberg, en roterad Sätesgård uti Häggum Sokn i Wä[ 1051 ]stergötland, består af 0.5 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, höfångst til 100 stackar, lider brist på skog. Åbyggnaden är obetydlig. Trägårdarne bliwa med tiden wackra.

Brömsebro, en Ort i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: At Orten är en Gästgiwargård, belägen 5.2 mil från Kalmar.

Bysta, et Järnwärk uti Swennewad Sokn i Nerike, äger en knipphammare, samt idkar manufactur-smide.

Båltorp, en Sätesgård i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården är belägen i Sätuna Sokn. Någon löfskog finnes i ängarne. Åbyggnaden är medelmåttig, äwensom trägården.

Bäckabo, en Sätesgård i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: På skog är brist. Åbyggnaden är medelmåttig. Trägården är obetydlig.

Bäling, en Sokn i Upland, kallas rätteligen Bälinge, är förrut anförd.

Bälinge, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kullings Härad, är Annex til Alingsås Pastorat, samt består af 11.7 Mantal. Marken är i allmänhet ojämn, och i södra delen af Soknen mycket bärgaktig. Rådande jordmånen är sand och sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 250 tunnor. År 1805 war Folkmängden 339. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Alingsås.

Bäretofta, en Herregård uti Löwesta Sokn i Skåne. Jordmånen är lera. På skog och tårfmåssar är brist. Mangården består af en huwudbyggning med en flygel. Ladugården består af 3 grundmurade Ladugårdslängor. Härtil hörer et Tegelbruk, kalladt Beatelund, hwarest årligen strykes 60,000 tegel.

Bärsta, en Herregård uti Hackwad Sokn i Nerike, består af 4 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, tilräckelig äng, ingen skogstilgång, på Gårdens ägor, gammal mangårdsbyggnad af trä, utan särdeles anseende, wacker och ansenlig trägård.

Böja, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är ganska jämn. Rådande jordmånen är bördig lera. På skog är brist. Sokneboerne erhålla årligen utsyning på de nästgränsande kronoskogarne. Utsädet är: tunnor wete 8, råg 80, korn 4, blandsäd 47, hafra 74, ärter 6, potäter 8. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Böjeryd, en Sätesgård uti Gryteryd Sokn i Småland, äger 20 tunnors utsäde, mästadelen hafra, obetydlig åbyggnad. Gården är förrut anförd, men ofullständigt.

Bölaholm, en Sätesgård uti Wättelösa Sokn i Wästergötland, i anseende til Eccliastika författningen, men enligt Jordeboken uti Ledsjö Sokn, består af 0.25 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, wacker löfskog, brist på barrskog, medelmåttig åbyggnad af trä, wacker trägård, ehuru af ringa widd. Gården är förrut, men ofullständigt anförd med namnet Böleholm.

Böle, en Kronogård uti Umeå Sokn i Wästerbotn, består af 1.2 Mantal, är Boställe åt Second-Chefen wid Wästerbotns Regemente.

Böne, et Pastorat i Wästergötland, är förrut anfördt. Här tillägges: Marken är i allmänhet stenig och bärgaktig. Rådande jordmånen är grof sandmylla, på somliga ställen mycket kall af källedrag och så kallad jäsjord. Af skog är på flere ställen mer brist än tilräc[ 1052 ]keligt til behowet. Sådant är förhållandet wid de flästa Hemmanen i Pastoratet, få undantag kunna göras. Nästan allestädes besås all åkerjorden årligen. Utsädet är: tunnor råg 114, korn 84, blandsäd af råg och hafra 258, hafra 856, summa 1312 tunnor, utom ärter och potäter. — Böne Sokn. Utsädet är: tunnor råg 24, korn 15, blandsäd 16, hafra 150, summa 205 tunnor, utom ärter och potäter. Den betydligate Gården heter Lönarp.

Börringe, en Sätesgård i Östergötland, är förrut anförd på 2 ställen, med namnen Borringe och Börringe. Det sednare namnet är det rätta; men beskrifningen på Gården är rigtigare och fullständigare uti Artikeln Borringe.

Börstig, et Pastorat i Wästergötland, är förrut anfördt. Här tillägges: Utsädet är 930 tunnor. — Börstig Sokn. Marken är backig och stenbunden, med måssar mellan backarne. Rådande jordmånen är sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 400 tunnor, af all slags säd.

Börstorp, en Sätesgård uti Hassled Sokn i Wästergötland, et stycke från Wänern, består af 3.12 Mantal, äger 30 à 40 tunnors utsäde om hösten och 50 à 60 tunnors om wåren, medelmåttigt höbol, god betesmark, ymnig skog, betydligt fiske. Åbyggnaden består af en huwudbyggning upförd af gråsten, om 2 wåningar, samt 2 flygelbyggningar. Här är en wacker trägård, samt särskild kersbärsträgård. Gården är förrut anförd, men ofullständigt.

Bötterum, en Gästgiwargård uti Långemåla Sokn i Småland, har genom nuwarande ägarens outtrötteliga drift och omtanka, upstigit til en här i Orten owanlig afkastning.

C.

Carlgustafs Stad, et Järnmanufacturwärk i Södermanland, är anfördt endast med namnet Carlgustaf. Såsom uplysning tillägges at wärket är beläget nära til Eskilstuna, på wänstra sidan om Strömen.

Carljohans Stad, en Stad i Norrbotns Län, är förrut anförd. Här tillägges: At den håller i widd 130 tunnland.

Carlsbruk, et Alunwärk uti Sköfde Pastorat i Wästergötland.

Carlsberg, en Sätesgård uti Fogelås Sokn i Wästergötland, jämte Ruder består af 1 Mantal, äger 8 tunnor råg-utsäde, utom korn och annan säd, någorlunda höbol, ymnig skog, medelmåttig åbyggnad af trä, hjelpelig trägård.

Carlsfors, et Alunwärk uti Lerdala Sokn i Wästergötland.

Carlsjö, en Sätesgård uti Alsheda Sokn i Småland, består af 1 oförmedladt Mantal, äger 12 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, hjelpelig skog til wedbrand och stängsel, men bristande å timmer, wacker åbyggnad af trä om 2 wåningar, god fruktträgård.

Carlslund, en Herregård i Wästmanland, är förrut anförd. Här tillägges: De under Gården lydande Frälsehemman heta Alvesta och äro belägna i Hubbo Sokn.

Carlsten, en Fästning i Bohusland, är förrut anförd. Här tillägges: At den är belägen på samma Ö som Marstrand.

Cedersberg, en Glasfabrik uti Wist Sokn i Östergötland. Ingen egen skog finnes, utan all den wed, hwarmed wärket driwes, hämtas från Säby Herregårds skog.

Clastorp, en Sätesgård uti Sköfde Pastorat i Wästergötland, äger ymnig skog, wacker mangårdsbyggning af trä, ansenlig trägård.

[ 1053 ]

D.

Dagnäs, en Sätesgård uti Bjurum Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger icke stort utsäde, som ej uphinner 20 tunnor, emedan mycken jord är anwänd til skogs plantering, äwen af en mängd utländska trän; men har däremot ymnigt höbol. Mangården har et ganska wackert läge på et näs som utskjuter i Sjön Lunden. Den består af en ansenlig och prydlig huwudbyggning om 3 wåningar åt sjösidan, samt 2 wåningar åt landssidan, jämte 2 flygelbyggningar, samteligen af sten. Den är på 3 sidor omgiwen af en stor och wacker trägård, med en ansenlig mängd fruktträn och buskar, allt af utsökt slag, jämte et kostbart orangeri. Bredewid Gården är en wacker lustpark. Från huwudbyggningen njuter man en härlig och widsträckt utsigt öwer Sjön Lunden och hela Landsträckan wid Billingsbärgen. Gården är förrut anförd, såsom liggande i Bjerklunda Sokn. Den hörer ock dit i ecclesiastikt afseende.

Dala, et Pastorat i Wästergötland, är förrut anfördt. Här tillägges wid Dala Sokn: Marken är ojämn, förmedelst högder och dalar, som omskifta med hwarandra. En liten del af Soknen ligger ock på nordöstra sluttningen af plantabärget. Rådande jordmånen är swartmylla, hwarunder än skifer än kalkstensbärg på flera ställen skjuta up i dagen. Skogen är wid de fläste Hemman ganska otilräckelig. Utsädet, höst- och wår- sammanräknadt är 675 tunnor. I Soknen finnes gul jord eller så kallad köllerfärg.

Dala, (Stora) en Sätesgård i förenämnde Sokn, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 2 Mantal, äger 90 tunnors utsäde, ymnigt och godt höbol, tilräckelig och wäl wårdad skog. Flera tusende ekar äro planterade på ägorna. Mangårdsbyggningen upförd til 2 wåningar på stenhus-grund är förswarlig, samt omgiwen af en ansenlig trägård, försedd med en myckenhet fruktträn och andra slags trän. Under Gården lyda Sätesgården Ingriatorp, samt Gårdarne Häggetorp, Wallstorp och flere andre, samteligen i Dala Sokn belägna.

Dalby, en Sätesgård uti Torpa Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, lider brist på skog.

Dalby, en Kongsgård i Skåne, är förrut anförd. Här tillägges: At på Gården underhålles et stuteri för kronans räkning.

Dalum, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken och rådande jordmånen äro af samma beskaffenhet som den i Blidsberg, undantagande en del af den åt Timmelheds församling gränsande trakten af Soknen, där lerjord finnes. Skogen är i allmänhet tilräckelig til husbehof, med undantag af några Hemman uti yttra ändan af Soknen, hwilka sakna all tilgång på skog. Utsädet är 300 tunnor, bestående af råg, korn och hafra. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnas 2 Sätesgårdar Winsarp och Silarp.

Dannemarka, en Sätesgård i Östergötland[ws 1], är förrut anförd med namnet Danmarka. Här tillägges: Gården äger 35 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ymnig och god skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, hjelpelig trägård. Klöwer och andra gräswäxter odlas här i circulationsbruk.

Danerum, en Herregård uti Ryssby Sokn i Småland, består af 2.5 Mantal, äger en ansenlig wacker huwudbyggning, med [ 1054 ]god öfrig åbyggnad, stor och wacker trägård.

Daretorp, et Pastorat i Wästergötland, är förrut anfördt. Här tillägges: Utsädet är 550 tunnor. — Daretorp Sokn. Marken är ojämn af backar och därimellan liggande dalar och måssar. Den är för öfrigt mycket skogbewuxen förnämligast barrskog; löfskog, i synnerhet af björk finnes jämwäl. Den jordmån, som är dugelig til odling, är nästan öwerallt stenbunden i sand och sandmylla, och är swagt fruktbärande. Åtskilliga Hemman äga ymnig och god skog, de fläste hjelpeligt, och somlige mindre betydande. Dessutom befinnes mellan denna och Brandstorp Sokn en Kronoallmänning Höbersås kallad. Utsädet af råg och hafra är 280 tunnor. På Hemmanet Gårhults ägor finnes en Kopparhammare kallad Källefall, hwilken så wäl som någre andre dit hörande Hemmansdelar har god skog.

Degersfors, et Järnmanufacturwärk uti Godegård Sokn i Östergötland, är förrut anfördt wid Järnwärket Godegård. Här tillägges: At det hörer under Godegårds Järnwärk.

Degla, en Sätesgård i Småland, är förrut anförd med 2 namn, Degda och Degla. Det förra är oriktigt. Men beskrifningen på Gården är rigtig wid Artikeln Degda.

Dimbo, en Sokn och Pastorat i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Utsädet är 950 tunnor, uti de bägge fordom särskilde Soknarne Dimbo och Ottrawa. — Egenteliga Dimbo Sokn. Marken är dels jämn, dels sluttande, backig och bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. Utsädet är 750 tunnor af all slags säd. Skog saknas aldeles och därå lider Soknen brist, utom wid 2 Hemman, hwarest den är högst obetydlig och otilräckelig för behowet därstädes. — I Soknen finnes Frälse-Sätesgården Dimbo Kongsgård, hwilken nu för tiden kallas Anneberg, och är med detta namn förrut afhandlad i Lexicon. Härwid tillägges: Gården äger 100 tunnors utsäde af all slags säd, höbol til 350 stackar eller lass hö, ingen skog utan lider brist därå, förswarlig mangårdsbyggnad af trä med 2 flyglar af sten, hjelpelig trägård.

Dintestorp, en Sätesgård uti Sandhems Pastorat i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 4 Mantal, äger mulbete och skog til husbehof.

Dissarås, en Sätesgård i Wästergötland, är förrut anförd. Här rättas och tillägges: Gården består af 2.5 Mantal. Höfångsten är 110 stackar.

Djurström, en Sätesgård i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: At Gården är belägen i Wärsås Sokn.

Djursås, en Sätesgård uti Essunga Sokn i Wästergötland, äger 20 tunnors utsäde, någorlunda höbol, föga eller ingen skog, wacker huwudbyggning af trä, wacker trägård.

Domö, en Sätesgård uti för detta Höra Sokn i Wästergötland, består med underlagde rå och rörs hemman, af 2 Mantal, äger 50 à 60 tunnors utsäde i swag jordmån, äng til några 100 lass hö, mäst af igenlagd åker, behöflig skog, ansenlig trägård, af flera tunnlands widd.

Dunstorp, en Sätesgård uti Skarsta Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Utsädet är 60 tunnor. Höbolet är swagt, skog saknas aldeles. Mangården och trägården äro hjelpelige.

Dwintshaga, en Frälsegård uti Skärf Sokn i Wästergötland, består af 0.5 Mantal, äger en prydlig åbyggnad af trä.

[ 1055 ]

E.

Ed, en Kapellsförsamling uti Älfdals Härad i Wärmeland, är Annex til Ekshärads Pastorat. År 1810 war Folkmängden 1060. Kyrkan kallas Gustaf Adolf, och med detta nämn är Soknen beteknad på Kartan öwer Wärmeland.

Edesnäs, en Sätesgård uti Utö Kapellsförsamling i Södermanland, är förrut anförd, men ofullständigt.

Edsleskog, et Pastorat i Dalsland, är förrut anfördt. Här rättas och tillägges: At Pastoratet innefattar 4 Soknar: Edsleskog, Moderförsamling, Fröskog, Mo och Laxarby, Annexer, samt består af 76.8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 3505.

Edswära, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är til större delen backig och ojämn. Rådande jordmånen är sand och sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet kan räknas til 15 tunnor på Mantalet, som gör nära 430 tunnor. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Dissarås.

Edåsa, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 26 tunnor råg och 50 hafra. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Eggwena, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Uti Soknen är mer af lerjord än i de andre Soknarne i Pastoratet. Dock är även här någon lermylla, och jämwäl sandmylla, samt mjäljord här och där, äwenwäl är marken här mindre stenig än på andra ställen. Ängsmarken består mäst af släta wackra, mer och mindre bördiga mader, dock finnes också någon mager och tuwig ängsmark på något hwarje ställe. I denna Sokn äro några få hemmansdelar, som hawa högst obetydlig barrskog, til de öfriga äro somligstädes små hagar med ganska litet löfskog, annorstädes ingen. Utsädet är 170 tunnor. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Ek, en Sätesgård i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog.

Ekby, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skogen är otilräckelig til behowet. Utsädet är 460 tunnor.

Ekedal, en Sätesgård uti Sjötofta Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gräswäxten är i allmänhet swag, och, utom madängar, som giwa något ymnigare, fastän mindre kraftigt gräs, finnes nästan intet ställe, där man genom utsående af gräsfrö söker förbättra densamma, som är i allmänhet blandad med ljung och sämre gräswäxter. — Under Gården lyder Ekefors Manufacturwärk nära därintil beläget. Detta är förrut anfördt såsom liggande i Ambjörnarp Sokn, hwilket är fel, som här rättas.

Ekeskog, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Soknen har någorlunda skogs tilgång, utom det at et och annat Hemman kan lida brist därå. Utsädet är 300 tunnor. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Gäddenäs.

Ekhammar, en Sätesgård i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 1.5 Mantal, förmedladt. Här nyttjas circulationsbruk. Åkern är delad i 8 à 9 gärden, och besås årligen med 16 tunnor råg och 120 tunnor [ 1056 ]hafra. Höbolet af hö och klöwer ger 300 à 400 lass. Skogen är ansenlig och wäl wårdad.

Ekholmen, en Sätesgård uti Lawa Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården äger hjelpeligt höbol, någon skog til wedbrand och löfbrott, men ingen til byggnad, god mangårdsbyggnad af trä, nyligen anlagd trägård.

Eksebo, en Sätesgård uti Wirserum Sokn i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, skog til husbehof, 2 förswarliga mangårdsbyggningar af trä, medelmåttig trägård.

Elgarås, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Markens och jordmånens beskaffenhet, skogstilgången och årliga utsädet är som i Howa. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Elgarås, (Millomgården) en Kronogård i förenämnde Sokn, är åt Capitenen Boställe wid tredje Majorens Compagnie wid Skaraborgs Regemente, äger 25 à 30 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, föga eller nästan ingen skog, mangårdsbyggnad af trä, i godt stånd.

Elings, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Markens och jordmånens beskaffenhet och skogstilgången äro lika som i Bitterna. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. — Herregården uti Elings Soknbol äger 50 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, skog til bränsle.

Eriksberg, et Pastorat i Wästergötland, är förrut anfördt. Här tillägges: Pastoratet består af 38.5 Mantal. Marken är merendels sank och kärraktig, jämn utan bärg, blott 2 mindre sandåsar. Jordmånen är blandad sandjord. Här finnes ingen skog, blott något björke i inhägnaderne, för öfrigt nyttjas til bränsle bränntorf. Utsädet öwerhuwud kan beräknas til 6 tunnor på fjärdingen, hwaraf blott en fjärdedel besås med strid säd, råg och korn. I Pastoratet finnas 2 Sätesgårdar: Hallanda och Ladås.

Erlandstorp, en Sätesgård uti Fogelås Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 6 tunnors råg-utsäde, och wårsäde i proportion, någorlunda höbol, ymnig skog, medelmåttig åbyggnad af trä, ansenlig trägård.

Eskilstorp, en Sätesgård uti Bredaryd Sokn i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården äger hjelpeligt höbol, tilräckelig skog, gammal mangårdsbyggnad af trä, liten trägård.

Espered, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. På skog är brist. Utsädet är 190 tunnor. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Essunga, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är någorlunda jämn. Rådande jordmånen är sandmylla. På skog är brist. Utsädet är mellan 16 och 24 tunnor på Mantalet. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Djursås.

Ettak, en Gård uti Welinge Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här rättas och tillägges: Gården har fordom warit Kongsgård, men är numera Sätesgård, samt tilökningsboställe åt Öwersten wid Skaraborgs Regemente.

Ewedal, en Mineralkälla och Hälsobrunn i Småland, är förrut anförd med namnet Fällerne, såsom den tilförene hetat.

[ 1057 ]

F.

Fagerberg, en Sätesgård uti Grebäck Sokn i Wästergötland, består af 1.25 Mantal, är inlagd under Ekhammar Sätesgård; är förrut anförd.

Falla, en Frälse-Sätesgård uti Torpa Sokn i Östergötland, är förrut anförd. Här tillägges: at Gården består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, lider brist på skog.

Falla, en Sätesgård uti Botnaryd Sokn i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: at Gården äger 12 tunnors utsäde, medelmåttig åbyggnad.

Falköping, et Pastorat i Wästergötland, är förrut anfördt. Här tillägges: Pastoratet är beläget mellan 2 bekanta Bärg: Olleberg och Mösseberg, och åtskilliga Hemman äro belägna på sluttningen af det sednare. Öweralt finnas större och smärre högder och dälder; äwen där åkern är jämn har han sin uphöjdare sida med sämre jordmån och en annan med djupare matjord. Rådande jordmånen är swartmylla, af bättre och sämre beskaffenhet. I Torbjörntorp finnas dock sandgärden, hwilka utgöra nästan hälften af åkerjorden. Öweralt är brist på skog, hwilken måste hämtas från 3.5 til 4 mils afstånd. Hwad angår årliga utsädet, så är frågan därom ej så lätt at beswara, och om någon skulle kunna äwen på tunnan upgiwa detsamma för et wisst år, så wore därmed ej mycket wunnit för kännedomen af Hemmanens godhet i hwarje Sokn, i synnerhet sedan man fallit på det orådet, at upriwa hwarje ängstycke til åker, och at genom tårfbränning få 2 til 3 års ymnig skörd, men sedan wara i afsaknad af all tilgång på hö, och följakteligen äwen på gödsel til den widlyftiga åkerns uphjelpande. Öwerhuwud kan man säga at de sämst häfdade åkrar hawa största hafre-utsädet, och så i proportion mindsta afkastningen, äwen af detta sädesslag, då däremot de som bättre hushålla med ängsmarken och oftare träda sin åker, hawa mindre utsäde at skryta med, men få sina Lador så mycket fullare. Då jorden här ej är indelt i ordentliga gärden, utan man ser ömsom en fläck besådd, ömsom i träde, så kan ej något ordentligt utsäde upgiwas. Öwerhuwud kan man antaga at på hwarje Mantal utsås 25 tunnor säd årligen, hwaraf mindsta delen är råg, mera korn, samt mäst blandkorn och hafra, som ger per medium fjärde til femte kornet. Då nu hela Pastoratet består af 88.4 Mantal, så finnes at utsädet är omkring 2110 tunnor. — Falköpings Stads jord är grundad på 12 Mantal och lagd i 3 gärden, hwaraf 1 årligen besås med råg och korn, 1 med blandkorn och hafra, då det tredje ligger i träde. Utsädet är här stort, afkastningen medelmåttig, men höfångsten liten eller ingen. Följden är at boskapen fordras med säd, och är ändock af ganska slät beskaffenhet. Sommarbetet är här otilräckeligt til boskapens bärgning. — De betydligaste Gårdarne i Pastoratet heta Wiken, Bäckabo, Stingagården, Berga, Snösbäck, samteligen Sätesgårdar.

Fenneslunda, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd, med namnet Fänneslunda. Här tillägges: Markens och jordmånens beskaffenhet, skogstilgången och utsädet är lika med Wings. Den betydligaste Gården heter Knorringsdal.

Fiflered, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken, jordmånen och skogstilgången äro af lika beskaffenhet som i Böne. Utsädet är 14 tunnor råg, 12 [ 1058 ]korn, 44 blandsäd, 116 hafra. Summa 180 tunnor. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.

Filsbäck, en berustad Sätesgård uti Säwared Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, med underliggande 1.4 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpeligt skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, ansenlig och wacker trägård. Gården är förrut anförd med namnet Filabäck, hwilket är fel, som här rättas.

Fimersta, en Herregård uti Fägred Sokn i Wästergötland, består af 0.25 Mantal, med underlagde 1.5 Mantal, Öla och Bygården, äger 50 tunnors utsäde, swagt höbol, hjelpeligt skog, förswarlig åbyggnad af trä, wacker trägård.

Finnerånger, en Sätesgård uti Wässland Sokn i Upland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 1.5 Mantal, äger med 0.5 Mantal underlagt Bondehemman, 15 tunnors utsäde, tilräckelig äng, ansenlig skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä.

Finnerödja, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är til det mästa bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla och sandör samt någon lera. Skogstilgången är ymnig. Utsädet är 16 tunnor på Mantalet. I Soknen finnas 2 Sätesgårdar: Skagersholm och Ramsnäs, Wallsjö Herregård och Skagersholm Järnwärk. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Moderkyrkan.

Fjäll, en Sätesgård i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Mangården har ansenlig och wacker huvudbyggning, med en god trägård.

Floby, et Pastorat i Wästergötland, är förrut anfördt. Här tillägges: Utsädet är 1680 tunnor. — Floby Sokn. Marken är jämn. Rådande jordmånen är sandmylla. Skog finnes ingen. Utsädet är 710 tunnor.

Flyhof, en Sätesgård uti Husaby Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården äger 20 tunnors utsäde, swagt höbol, lider brist på skog, har prydlig mangårdsbyggnad af trä.

Flyinge, en Kongs-Ladugård i Skåne, är förrut anförd. Här tillägges: wid Gården underhålles et Kongl. Stuteri.

Fogelberg, en Sätesgård uti Sonö Sokn i Wästergötland, äger mellan 30 och 40 tunnors utsäde, någorlunda höbol, ringa skog.

Fogelås, et Pastorat i Wästergötland, är förrut anfördt. Här tillägges: Utsädet är: tunnor wete 25, råg 810, korn 21, blandsäd 25, hafra 1400, ärter 18. — Fogelås Sokn. Marken är mästadelen jämn, med små backar och dälder samt bäckar, med sluttning åt Wettern. Rådande jordmånen är sandmylla samt liten del lera. Utsädet är: tunnor wete 12, råg 330, korn 10, blandsäd 12, hafra 600, ärter 10. — Fogelås Kapells-församling. Marken och jordmånen är af lika beskaffenhet som i Moderförsamlingen. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är: tunnor wete 8, råg 300, korn 8, blandsäd 10, hafra 500, ärter 5. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Foglum, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är bärgaktig. Jordmånen är blandad af nästan alla slag. Utsädet är från 15 til 25 tunnor på Mantalet. På skog är brist. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Foglö, en Sätesgård uti Torsö Sokn i Wästergötland, wid en wik af Wänern, består af 3 Mantal, hwarunder är inlagt Kronohemmanet Sanna, om 0.5 Mantal. Widden af åkern är 73.5 [ 1059 ]tunnland, af ängen 153.3 och af hagarne som äro 5 til antalet nära 200 tunnland. Til Gården höra 19 Torp samt 5.5 Mantal som utgöra arbete och körslor til Gårdens behof. På Gårdens ägor är beläget en Kapellskyrka. År 1810 hade denna församling 312 inwånare. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Forntorp, en berustad Sätesgård uti Gudhem Sokn i Wästergötland, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, något löf- och barrskog i ängarne, men otilräckelig til Gårdens behof, gammal och oansenlig mangårdsbyggnad af trä, obetydelig trägård.

Forshem, et Pastorat i Wästergötland, är förrut anfördt. Här tillägges: Marken är ojämn och bärgaktig. Lera och lermylla äro de mäst rådande jordarterne, därnäst sand och mojord. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 6 à 7 tunnor på Mantalet, och wårsäd i proportion.

Fostorp, en Sätesgård uti Östra Wingåker Sokn i Södermanland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 2 Mantal, äger godt höbol, men lider brist på skog, brukas under Sätesgården Clastorp.

Fredriksberg, en Frälsegård uti Mälby Sokn i Skåne, äger 20 tunnors utsäde, uti med mylla blandad stenbunden sandjord, hjelpelig höbärgning och skog. Här under lyder hela Sösdala By, med Gästgiwaregården samt några Torp.

Fredriksdal, en Sätesgård uti Wagnhärad Sokn i Södermanland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården äger 40 tunnors utsäde, höbärgning til 200 lass, någorlunda skog, passabel åbyggnad, 2 små wackra trägårdar.

Fridened, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 200 tunnor. I Soknen finnes 2 Militie-Boställen Tjustorp och Wäbjörntorp.

Friel, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Något skog finnes, men icke hjelpeligt. Utsädet är 350 tunnor.

Frista, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här rättas och tillägges: Soknen är Annex til Borås Pastorat, och utgör icke, såsom förrut är nämndt, tillika med Annexen Borgstena et särskildt Pastorat. Marken är dels bärgaktig, dels jämn, bestående af stora, til det mästa upodlade sandhedar. Rådande jordmånen är sandmylla och sandjord. Skogstilgången är hjelpelig. Utsädet är 350 tunnor. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Borås. Den så kallade Fristads Hed är af Konungen anslagen til Älfsborgs Regementes mötesplats.

Frittorp, en Sätesgård uti Sparlösa Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 2 Mantal, äger bördig jordmån af lera och lermylla, af bästa slag, swagt höbol, ingen skog, obetydlig åbyggnad.

Fryksdalen, et Pastorat i Wärmeland, är förrut anfördt. Här tillägges: detta Pastorat skal, enligt Kongl. Resolution, wid infallande ledighet, klywas i 2 delar, kallade Nedra och Öfra Fryksdalen, hwaraf hwardera blir et särskildt Pastorat. Nedra Fryksdalen kommer at innefatta Soknarne Sunne, Wästra Emtervik, Östra Emtervik, Lysvik och Gräsmark. Detta tilkommande Pastorat håller i widd 10.8 qv. mil. År 1810 war Folkmängden 13,626. Öfra Fryksdalen kommer at innefatta 2 Soknar: Fryksände [ 1060 ]och Östmark. Detta tilkommande Pastorat håller i widd 11.2 qv. mil. År 1810 war Folkmängden 6115. Fryksände blir Moderförsamling. Dess kyrka är belägen under 60 gr. 8 min. Polhöjd; 9 mil från Carlstad.

Främmesta, en Sätesgård uti Söne Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 1 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, ymnigt höbol, någorlunda godt mulbete, någon skog af barr- och löfträn, godt fiske i Wänern.

Fröderyd, en Sokn i Småland, är förrut anförd. Här rättas följande: wid slutet af Artikeln står at en malmgruwa anlades, bör stå en koppargruwa uptogs.

Fröjered, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är dels bärgaktig, dels jämn, samt mycket beswärad af bärgsyra eller källsåg. Rådande jordmånen är sandmylla. Ymnig tilgång finnes af barrskog, samt något löfskog af björk, al, asp, med en och annan ek. Utsädet är 360 tunnor af råg, hafra, samt något ärter. I Soknen finnas 2 Herregårdar: Swenstorp och Fröjered, samt Järnmanufacturwärket Annefors.

Fröjered, Herregården, bestående af 1.75 Mantal, sammanbygd af Fröjered Skatte- Bro- och Ledsgården, äger 25 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ymnigt skog, sågwärk.

Fröslunda, en Sätesgård uti Sunnersberg Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården äger 60 tunnors utsäde, wacker mangårdsbyggning af trä med 2 flyglar.

Fullesta, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Utsädet är: tunnor wete 1, råg 13, korn 12, blandsäd 23, hafra 130, ärter 15, potäter 13.

Fylleryd, en Sätesgård uti Torskinge Sokn i Småland, äger hjelpeligt höbol och skog, passabel åbyggnad af trä.

Fyrunga, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är merendels jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 300 tunnor. Den betydligaste Gården heter Bjertorp.

Fårdala, en Sätesgård uti Åsled Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: af hö bärgas 400 sommarlass. Wacker löfskog finnes. Åbyggnaden består af 2 flyglar af trä.

Fårebo, en Sätesgård uti Misterhult Sokn i Småland, angenämt belägen på en ås, består af 3.5 Mantal, är ganska wäl odlad och häfdad.

Fägred, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är nästan öwerallt jämn, undantagande några obetydliga stenkullar, som på få ställen finnas. Rådande jordmånen är lera, på få ställen sandblandad. På skog är brist. Utsädet kan räknas til 150 tunnor råg och 450 tunnor wårsäd. De betydligaste Gårdarne heta Boda, Fimersta och Träsket.

Färed, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: hwad markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången widkommer, så är den lika med Hasled Sokn. Utsädet är 136 tunnor.

Fölened, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kullings Härad, är Annex til Halljunga Pastorat, samt består af 11.5 Mantal. Jordmånen utgöres nästan lika mycket af lera och lermylla; sandmylla finnes jämwäl här och där på några ställen, äwen wid et par smärre Hemman mjäljord. På flera ställen är sandmyllan och mjäljorden mera stenbunden, men i leran och lermyllan är [ 1061 ]ganska litet sten. I denna Sokn är sällsynt af mader, utan ängen består af mager och tuwig hårdwall. Utom at wid några få Hemmansdelar finnas några buskar af löfskog, är bristen på skog ganska stor. Utsädet stiger til 154 tunnor. År 1805 war Folkmängden 300. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

G.

Gaflö, (Stora) en Herregård uti Dannäs Sokn i Småland, äger 14 tunnors utsäde, godt höbol, prydlig mangårdsbyggning, wacker trägård.

Galltorp, en Frälse-Sätesgård uti Gärdslösa Sokn på Öland, är den enda Sätesgård på hela denna Ö, samt består af 1 Mantal. Gården är förrut anförd med namnet Gulltorp, hwilket är fel.

Glumserud, en Spikhammare uti Wäsehärad Sokn i Wärmeland, äger 35 skeppunds tilwärkning, lider brist på skog. Wärket är förrut anfördt såsom ägande en stångjärnshammare, hwilket är fel.

Gripsholm, en Kongsgård uti Kärnbo Sokn i Södermanland, är förrut anförd. Här tillägges: Uti de förrut til Gripsholms bränneri begagnade lägenheter och byggnader äro åtskilliga fabriker och inrättningar anlagde, bestående af 1 Blywitswärk med 4 par qwarnstenar, 1 Ättikswärk med ångmaschin och prässpump, som driwes af häst, 1 Såpwärk med 3 pannor, 1 Vitriol-Oljewärk med blykammare och inmurade kapeller, 1 Skedwatnswärk med 5 pannor, 1 Apparat för saltsyre beredning, 1 Menielwärk med degelslageri och ugn, Scheles Gröntswärk med torkskåp, qwarn och fiktur, en på Engelskt sätt inrättad senapsqwarn för häst, 1 Bränneri med 3 pannor, reservoir, pumpwärk, kölna med mältplåt, gröpqwarn för dragare, 5 krossqwarnar, åtskillige slöjde-wärkstäder. Mangårdsbyggnaden består af 21 eldrum. Statsbyggningen har 12 eldrum. Til fabriken hörer 5 tunnland odlad jord.

Grude, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är ojämn, beswärad af stenbackar. Rådande jordmånen är stenbunden sandmylla. Utom 2 Hemman, som äga något bränsle til husbehof, lider Soknen brist på skog. Utsädet är 165 tunnor af all slags säd, utom ärter.

Grundsund, et Kapell uti Dragsmark Sokn i Bohusland, är beläget 0.8 mil från Dragsmarks Kyrka.

Gullberg, et Härad i Östergötland, är förrut anfördt. Här tillägges: At en del af Krigsberg Sokn hörer til detta Härad.

Gårdsby, en Sätesgård i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: Wid Gården är anlagd en Linnefabrik, hwarest linnet på Norrländska wiset handteras, och som utsändt flera Elever til åtskilliga Landsorter.

Gällby, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, är förrut anförd. Den nämnes at wara Annex til Nårunga Pastorat, men detta är fel, ty hon är Annex til Björke Pastorat. Marken är ojämn, beswärad af stenkullar. Rådande jordmånen är stenbunden sandmylla. Utom de 3 Hemmanen Nolgården, Kärrtorp och Stengårdsslätt, som äga hjelpeligt löfskog, lida de öfrige brist på skog. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Björke Kyrka.

Gölberga, en Sätesgård uti Skirö Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger nära 36 Geometriska tunnland åker, 75 Geome[ 1062 ]triska tunnland äng, nästan ingen skog, mangårdsbyggnad af trä, bland de prydligaste i Orten, medelmåttig trägård.

Göta-Kanal. Denna är förrut anförd. Här rättas och tillägges: Kanalen tager sin början utur en wik af Wänern wid Gården Sjötorp, och har genom Wästergötland 20 slussar. Högsta stället är Sjön Wiken som ligger 27 famnar högre än Wänern. Slussarnes bredd inom Wästergötland är fastställd til mindst 6 famnar inom portöpningen och deras längd inom slussportarne til mindst 20 famnar. Kanalens djup är 10 fot wid lägsta wattuhöjd, och dess bredd i botnen 48 fot. Widare härom finnes wid Artiklarne Lyresta och Sjötorp.

Götbol, en Sätesgård uti Östra Wingåker Sokn i Södermanland, består af 1 Mantal, äger godt höbol, lider brist på skog, har wacker åbyggnad af trä, god fruktträgård, brukas under Sätesgården Clastorp.

Göteborg, en Stad i Götaland, är förrut anförd. Här förbättras och tillägges: De 3 förstäderne ligga i följande ordning: Haga, Masthugget och Majorne. Egenteliga Staden håller i längd 800 famnar och i bredd 500; men med förstäderne är dess längd 2200 famnar. Gator och gränder uti egenteliga Staden äro 24 til antalet, däraf 10 gå efter längden af Staden och 14 efter bredden. De trakter som äro belägna wäster om gamla Amiralitetswarwet bära namn af Majorne, Sågängen, Hästhagen, Klippan, Röda sten, m. m. De hawa tilförene hört til Örgryte församling, men afståndet från kyrkan gjorde nödwändigt at inrätta en ny Församling, som blef kallad Marieberg. Den bebos til större delen af sjöfolk och personer, som tilhöra warwen, eller hawa sin bärgning genom den rörelse som upkommer af sjöfarten. Kyrkan är belägen 1100 famnar från egenteliga Staden. År 1810 war Folkmängden 19,856, däraf i Domkyrko Församlingen 5241, i Tyska 3052, i Garnisons 5386, i Hospitals, Fattighus och Spinhus Församlingarne 521, i Amiralitets Församlingen 3054, i Mariebergs 2456. År 1813 steg Folkmängden uti egenteliga Staden til 15,296. När härtil lägges Amiralitets och Mariebergs Församlingarne, blir Folknumern öwer 20 000. Sidstnämnde Församlingar höra likwäl icke til Staden, ehuru de i tabell längderne därtil räknas. Garnisons Församlingen i Älfsborgs Fästning räknas jämwäl til Göteborg. Den består til det mästa af Manskap, som från Staden commenderas dit. Wid Gymnasium äro 7 Lectorer Lärare. Allmänna inrättningar och stiftelser äro et Hospital, et Fattighus, et Kurhus, et Barnhus, et Frimurare Barnhus, et Sjukhus, en stiftelse at understödja sängliggande fattiga, nödlidande och sjuke, samt et Arbetshus. Här är ock en wattuledning. Här finnas 3 Apotek däraf 2 uti egenteliga Staden och 1 i Masthugget, samt 3 Boktryckerier. Af Fabriksanstalter funnos år 1812, twå Klädesfabriker, 1 Bomullsspinnerifabrik, 1 Kattunstryckeri, 2 Repslagerier, 3 Färgerier och Tryckerier, 1 Tapétmakeri och Färgfabrik, 5 Sockerbruk, 3 Skinn- och Lädergarwerier, 2 Spegelfabriker, 7 Urfabriker, 1 Såpsjuderi, 1 Linoljefabrik, 15 Tobaks- och Snusfabriker, 1 Kortfabrik. År 1810 funnos i Staden 361 Grof- och Minut-Handelsmän, 51 Victualie Handlare, 32 Fabrikörer, samt 305 Wärkstäder uti 43 särskilda slags Handtwärk. Medeltalet af 1811 och 1812 årens exporter [ 1063 ]woro 84,808 skeppund Stångjärn, 3387 dito finare Järn och Smide, 3820 dito Stål, 343 dito Spik, 380 dito Alun, 524 dito Bärgmåssa, 28,405 tolfter Bräder, 10,178 Bjälkar, 12,420 tunnor Tjära, 478 tunnor Beck, utom andra Swenska Produkter af mindre betydenhet, Ostindiska waror, samt waror inkomne från utrikes Orter. Stadens område eller ägor utgöra 1844 tunnland,

H.

Haddebo, et Järnwärk uti Swennewad Sokn i Nerike, är förrut anfördt. Här förbättras och tillägges: Wärket är privilegieradt til 1200 skeppund gammalt stångjärnssmide, emot wanlig hammarskatt, samt 450 skeppund nytt smide mot dubbel hammarskatt eller recognition à 40 skilling Banco per skeppund, och äger dessutom rättighet, at emot recognition à 24 skilling Banco per skeppund, smida så mycket ämnesjärn, som kan förädlas wid 2 privilegierade spikhamrar, och 2 räck- eller knipphamrar, samt en stålugn med därtil hörande smedja, hwilka här finnas, hwarwid man är berättigad at smida så wäl spik, samt annat knippsmide, då smedjan ej behöwer begagnas til ståls utsmidning. Kol finnes til wärkets drift, men dessutom äger man rättighet til köpkol från Lerbäcks Bärgslag. Wattudriften är tilräckelig. Det til wärket hörande godset består af 5.25 Mantal, af åtskillig natur.

Hafrida, en Sätesgård uti Bredaryd Sokn i Småland, äger swagt höbol, ringa skog, gammal mangårdsbyggnad af trä.

Hafsjö, en Sätesgård uti Bringetofta Sokn i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården äger 20 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, tilräckelig skog, gammal mangårdsbyggnad.

Haga-Gård, uti Haga Sokn i Upland, är förrut anförd. Här tillägges: At Gården är Boställe åt Second-Chefen wid Uplands Regemente.

Halland, et Landskap och Höfdingdöme i Götaland, är förrut anfördt. Här tillägges: Landet har fordom haft sin egen Fylkes Konung. Det förer titel af Hertigdöme. Dess Wapen är et Silwerlejon, med kluwen swans och uträckt tunga, stående på bägge bakfötterne i blått fält. Skölden är betäckt med Hertigliga Kronan.

Hammarby, en Sokn i Upland, är förrut anförd. Här tillägges: ej långt från Kyrkan, wid Landswägen är upförd en Lazaretsbyggning af sten, 2 wåningar hög, med wackra och tilräckeliga rum för där boende Lazarets Läkaren, samt det faststälda antal sjuka, som där intagas, hwilka njuta fritt underhåll, medicamenter och skötsel. Härunder höra 3 Mantal, som äga godt höbol och hjelpelig skog.

Hammarby, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Fögderiet Rekarne, är Annex til Wallby Pastorat, håller i widd 0.8 qv. mil, samt består af 10.4 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången äro lika som i Wallby. Utsädet är 165 tunnor. År 1810 war Folkmängden 326. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Handöl, en By uti Åre Sokn i Jämtland, är märkwärdig för et tälgstensbrått, liggande 0.2 mil från Byn, nedanför en kulle. Hela kullen består af ljusgrå tälgsten mellan Gråbärgs band. Den fås genom uthuggning och kalkning mellan Gråbärgs banden. Stenarne arbetas sedan til [ 1064 ]grytor, pannor, hällar, kakelugnsplättar, m. m. samt försäljas dels til Landets behof dels åt andra Orter. Uti Byn finnes en Kapellskyrka, belägen 4 mil från Åre Kyrka. — Handöls Ån har et ganska högt wattufall.

Harbroholm, en berustad Sätesgård uti Edbo Sokn i Upland, består jämte därtil lydande Skattehemman af 6.2 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, höbärgning til 400 lass, lider brist på skog, har wacker åbyggnad, trägård och lustpark.

Harby, en By och Gästgiwaregård uti Ljungby Sokn i Småland. Där är anlagt et Färgeri och Garweri.

Harg, en Sätesgård uti Kisa Sokn i Östergötland, är förrut anförd. Här förbättras: Gården består af 3.25 Mantal, hwaraf 1.25 äro Säteri-Rusthåll, 1.25 Säteri-Augment, samt 0.75 Kronoskatte Augment, jämte en Utjord Qvarningarne.

Hassla, et Kronoskatte-Rusthåll utan särskildt Augment uti Klockrike Sokn i Östergötland, har fordom utgjort 4 Mantal och 2 Utjordar, som nu äro förmedlade til 1.25 Mantal. Ägowidden stiger til omkring 450 tunnland, däraf trägård och hustomter 10 tunnland, åker som brukas i circulation 120; ängen 100. Skog och betesmark, samt de Häfden Lifgrenadierene och 4 Torpare innehawa utgöra 220 tunnland. Åbyggnaden är ny och prydlig, utwändigt rappad. Göta Canal afskär ägorna, hwilka gränsa til Kongs Norrby Sjön.

Hedared, en Kapellsförsamling uti Bredareds Pastorat i Wästergötland, är förrut anförd, såsom belägen i Bredared Sokn. Detta är fel, som här rättas. Hedared ligger uti Sandhult Sokn. Utsädet är: tunnor råg 6, korn 14, blandsäd 35, potäter 20. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Sandhults Kyrka.

Hemmesjö, en Sokn i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: at Soknen kallas Himmesjö, både på Kartan och i Tunelds Geografie.

Hendene, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är jämn, utom wid 2 genom Soknen löpande Bäckar, hwilka å bägge sidor äro omgifne med höga gräsbewuxna sand- och lerbackar. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes hjelpeligt. De betydligaste Gårdarne heta Horshaga, Stubbesgård och Åkedal.

Herrstorp, en Kronogård uti Aklinga Pastorat i Wästergötland, innehåller 0.8 Mantal. Åkern består af sandmylla i tredingssäde. Medelafkastningen är 70 à 80 tunnor säd. Ängen ger 200 stackar hö. Gården har godt bete och tilräckelig skog. Här underhållas 20 à 30 nöt, 2 à 3 hästar, utom får.

Hester, et Rusthåll uti Wist Sokn i Wästergötland, består af 0.5 Mantal, äger wäl häfdad åker, godt höbol, något löf- och barrskog, förswarlig åbyggnad, trägård til husbehof.

Hestra, en Sätesgård uti Torpa Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, hjelpelig skog.

Hietaniemi, en Sokn i Norrbotn, är Annex til Övertorneå Pastorat. Kyrkan är belägen wid Torneå Älf 2 mil från Moderkyrkan. Häromkring är en af de wackraste utsigter som finnas. På högderne synas nedanför Kyrkan många Byar och Torneälf med otaliga Holmar, utom de ansenliga Bärgen Awasana, Luppiowara, med flera andra, som göra för ögat en widsträckt och målande utsigt. Soknen är delad mellan 2 Makter: Swerige och Ryssland. Den delen som ligger på högra sidan om Älwen hörer til Swerige [ 1065 ]och den på wänstra sidan til Ryssland. År 1810 war Folkmängden uti Swenska andelen 1116. År 1805 war densamma i hela Soknen 1979. Åkerjorden utgjorde 550 tunnland. Då underhöllos i Soknen 300 hästar, 25 oxar, 2080 kor, 300 ungnöt, 1880 får.

Hjelmaryd, en Sätesgård uti Forsheda Sokn i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården äger hjelpeligt höbol, lider brist på skog, har mangårdsbyggnad af trä.

Hjortqvarn, et Järnwärk i Nerike, är förrut anfördt. Här tillägges: här finnes ock et Tegelbruk.

Hofdala, en Sätesgård uti Brönnesta Sokn i Skåne, är förrut anförd. Här tillägges: Gården äger 80 tunnors utsäde, betydlig höbärgning, wacker åbyggnad af sten, ansenlig trägård med orangeri.

Hok, en Herregård uti Swennarum Sokn i Småland, består af 10 Mantal, äger widsträckt och förträffelig skog. Mangården har et wackert läge och är prydligt bygd.

Holma, en Sätesgård uti Torpa Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, lider brist på skog.

Holmen, en Sätesgård uti Foglum Sokn i Wästergötland, äger 20 tunnors utsäde, någorlunda höbol, medelmåttig åbyggnad och trägård.

Holmsånger, en Sätesgård uti Wässland Sokn i Upland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 3.5 Mantal, men utsår årligen ej mer än omkring 8 tunnor, äger ymnig äng, widsträckt skog, förswarlig sätesbyggning af trä.

Hosjö, et Järnwärk uti Åwansjö Sokn i Gästrikland, äger 270 skeppund stångjärnssmide.

Hovetorp, en Sätesgård uti Torpa Sokn i Östergötland, består af 0.5 Mantal, äger 15 tunnors utsäde, hjelpelig skog.

Hudene, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är ojämn och beswärad af stenkullar. Rådande jordmånen är stenbunden sandmylla. Edsweds Rote och några Hemman uti Stenunga och Boatorps Rotar äga någon löfskog til bränsle; resten lider brist på skog och har alsintet til byggnads- och stängningsämnen. Utsädet är 355 tunnor af alla sädesslag utom ärter.

Hulta, en Sätesgård uti Alsheda Sokn i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården äger ymnigt höbol, prydlig sätesbyggning af trä, om 2 wåningar.

Hysna, en Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Marken är mera bärgaktig än jämn. Jordmånen består til det mästa af swartmylla och sandblandad matjord. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 450 tunnor.

Håfgården, en Sätesgård uti Älghult Sokn i Småland.

Håkantorp, en Herregård uti Long Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 7 Mantal, hwaraf 5 äro Säteri, samt Rå och Rörs natur, samt innefatta tilsamman 950 tunnland i widd. Jordmånen är bördig lera och lermylla.

Håle, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Åse Härad, är Annex til Säresta Pastorat, samt består af 12.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 348. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Moderkyrkan.

Häglinge, en Sokn i Skåne, är förrut anförd. Här tillägges: Marken och jordmånen är af samma och lika dålig beskaffenhet som i Södra Rörum, dock på några ställen är åkermarken något jämnare och mera [ 1066 ]stenfri, samt på et par ställen lerblandad.

Hällby, en Sätesgård uti Tillberga Sokn i Wästmanland.

Hälleberga, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Upwidinge Härad, är Annex til Älghults Pastorat, samt består af 26.3 Mantal. Marken och jordmånen äro af lika beskaffenhet som i Älghult, dock i allmänhet något magrare, såsom mera sandblandad. Skogen, bestående af furu och gran, är ymnig. Utsädet är 300 tunnor, större delen wårsäd. År 1810 war Folkmängden 918. Kyrkan är belägen 1.7 mil från Moderkyrkan.

Hällefors, et Järnwärk uti Hällefors Sokn i Wästmanland, är förrut anfördt. Här tillägges: en stor Recognitionsskog hörer til wärket. Den med wärket förbundna Gården sår ungefär 1 tunna råg, samt 8 à 10 tunnor hafra. Mangården äger en prydlig huwudbyggning af trä med 2 flygelbyggningar. Med trägårdsplantering är många gånger försökt, men fruktträn bort frysa snart. Några enda fruktträn finnes och triwas på högderna. Under Hällefors höra följande Järnwärk: Säwenfors, Silkesdam, Carlsdal, Sikfors.

Hälsingborg, en Stad i Skåne, är förrut anförd. Här förbättras och tillägges: Hälsingborgs Pastorat innefattar Staden Hälsingborg, samt Soknarne Hälsingborg, Råus och Wälluf. År 1805 war Folkmängden 3617.

Hälsingland. Härwid tillägges: Landskapet förer Titel af Hertigdöme. Dess Wapen är en förgyld Bock i Swart Fält. Skölden är betäckt med Hertigliga Kronan.

Hännan, en Sjö i Hälsingland, är en af de största i Landskapet. Han håller i widd 0.32 qv. mil.

Höganäs, et Fiskeläge i Skåne. Härwid tillägges: nära härintil finnas stenkolsgruwor, de enda i Riket.

Högden, en Gård i Wärmeland. Härwid tillägges: Gården äger ymnig skog, ansenlig trägård.

Högsjö, et Järnwärk uti Wästra Wingåker Sokn i Södermanland, beläget 0.12 mil från Sätesgården af samma namn, består af 2 stångjärnshamrar och 3 härdar med 800 skeppund stångjärnssmide, 2 knipphamrar til manufacturwärket och 1 masugn, med egna, ehuruwäl swaga, dock godartade järnmalms tilgångar; har af egen skog sit kolbehof, samt lastageplats wid Hjelmaren.

Högsrum, en Sätesgård uti Fliseryd Sokn i Småland, består af 2 Mantal. Därwid är en Walmarsstamp anlagd.

Hökällan, en Herregård uti Säwe Sokn på Ön Hisingen, äger något under 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, någon löfskog, hwaribland ek, förswarlig mangårdsbyggning af trä, ansenlig trägård.

J.

Jula, en Sätesgård uti Utby Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 2 Mantal Säteri samt 6 Mantal Rå och Rör, alla förmedlade til twåtredjedelar hwartdera, hwilka samfäldt hawa, med de på in- och utägor anlagde 7 större och 5 smärre Torp, 155 tunnland åker, mästadelen af god lermylla, 154 tunnland äng, hwaraf nära hälften består af bördiga mader, så at här inalles bärgas wanligen 200 à 240 wadsbokorgar hö, 106 [ 1067 ]tunnland hagar, hwaraf 86 äro ganska odlingsbar jord, tjänlig til både åker och äng; dessutom är ock tilfälle, at på skogen, som utgör nära 500 tunnland, instänga goda beteshagar. Skogen, som består af tall och gran samt litet björk, är mycket wäxtelig och wäl fredad.

Jumkil, en Sokn i Upland, är förrut anförd. Här tillägges: Soknen är belägen i 2 Härad: Bälings och Ulleråkers. Bägge delarne hålla tilsamman i widd 0.92 qv. mil.

Jungfrun, en Ö uti Kalmar-Sund, 1 mil från Öland, är hög och klippfull, samt omgiwen af farliga grund, hwarwid många skepp bliwit olycklige. Högsta spetsen plägar af inbyggarne på Öland kallas Blåkulla, emedan de af dess kulle förutspå tilkommande stormwäder.

K.

Kaddala, en Sätesgård uti Sko Sokn i Upland, består af 1 Mantal.

Kalmar, en Stad i Småland, är förrut anförd. Här rättas och tillägges: Staden sammanbindes med fasta Landet medelst 2 Broar. Kalmare Slott sammanbindes medelst en windbro, med gamla Staden, som utgör en Förstad åt den nya, tillika med den så kallade malmen på andra sidan om Landswägen. I Staden ligger numera ingen Garnison, hwarken af wärwadt Infanteri eller Artilleri, sedan fästningen är utdömd och wallarne omkring Staden raserade. Kardborre- Weide- och wita Mulbärs-planteringarne äro längesedan utgångne.

Kampen, en Skattegård uti Wexiö Sokn i Småland, hörer til Wexiö Domkyrka, äger 30 tunnors utsäde, med circulationsbruk på klöwer. Skog och bete nyttjas til denna lägenhet på därunder lydande Hemman i Byn Telesta, hwilken nära angränsar. Mangården har en utmärkt wacker belägenhet wid en Sjö, är ganska wälbygd, försedd med en stor trägård samt flere alléer af wilda trän.

Katrineberg, en Kongsgård uti Låfta Sokn i Wästergötland, är förrut anförd, såsom belägen i Odensåker Sokn, hwilket är fel och här rättas. Widare tillägges: Gården som tilförene ägde hjelpelig åbyggnad, så wäl til mangårds som ladugårdshus, stod år 1815 under en total ombyggnad och lärer nu, år 1818, förmodeligen wara färdig. Huwudbyggningen så wäl som de andre byggningarne äro af trä. Därwid finnes en liten trägård.

Klareberg, en Herregård uti Säwe Sokn på Ön Hisingen i Wästergötland, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, någon löfskog, förswarlig mangårdsbyggning af trä, god trägård.

Knapegården, en Sätesgård uti Ryssby Sokn i Småland, är wälbygd. Nära därtil äro ännu de wallar synliga där Konung Carl 9 hade sit läger under och efter Kalmar belägring.

Kongsnorrby, en Kongsgård uti Brunneby Sokn i Östergötland, är förrut anförd. Här rättas: at Gården icke är Boställe åt Second-Chefen wid Östgöta Regemente. Widare tillägges: til Gården höra flera underliggande Hemman. På dess ägor synas å det så kallade Juta Bärget tydeliga lämningar af de förskansningar, som i Konung Erik 14 tid blewo upkastade då Danskarne hit up hade framträngt.

Kongsör, en Kongsgård uti Carlskyrka Sokn i Södermanland, är förrut anförd. Här tillägges: År 1684 den 26 Sept. [ 1068 ]dog här en man wid namn Hindrik, hwilken war född i Finland år 1548 den 13 Januarii. Han har således bragt sin ålder til 136 år 8 månader och 12 dygn. Han är den tredje bland högt ålderstegna Swenskar, hwilkas ålder man med wisshet känner. Den förste är Torparen Jon Andersson ifrån Östergötland, 147 år gammal; den andre är Högbåtsmannen Cristian Drakenberg från Bohusland, 146 år gammal, och den tredje är nyssnämnde Hindrik.

Korsberga, en Sokn i Småland, är förrut anförd. Här tilläggas: de betydligaste Gårdarne heta Åkershult, Holm och Byestad.

Kristwalla, en Sokn i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: i Soknen finnes en Mineralkälla, som med mycken fördel i många år nyttjats af Orten.

Kyrketorp, en Kronoskattegård uti Kläckeberga Sokn i Småland, består af 1 Mantal, är wälbygd och wäl häfdad.

Kärrstorp, en Frälsegård uti Kläckeberga Sokn i Småland, består af 1 Mantal. Mangården äger en prydlig huwudbyggning med 2 flygelbyggningar, samteligen uti Italiensk stil. Trägården är wacker.

L.

Laggesta, eller Marielund, en Herregård uti Kernbo Sokn i Södermanland, wackert belägen wid en wik af Mälaren, består af 1.6 Mantal Kronoskatte, äger omkring 20 tunnors utsäde, bärgar 270 à 300 par lass hö, har god skog, tilräckelig för alla behof, samt sköna beteshagar liknande Engelska parker, fiskewatn i Mälaren. Wid Gården födas 3 hästar, 3 par oxar, 20 kor, 20 får, utom ungnöt. Mangården är ansenlig och wäl bygd, bestående af 16 rum. Trägården bestående af 1 tunnland är i bästa stånd, försedd med fruktträn och buskar af utwalda slag, samt et orangeri. Til Gården hörer et ansenligt Torp.

Lejondal, en Herregård uti Bro Sokn i Upland och Upsala Län, äger 35 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, ymnig skog, gammal mangårdsbyggnad af trä, hjelpelig trägård.

Liddamåla, en Sätesgård uti Torpa Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 18 tunnors utsäde, hjelpelig skog.

Liljenäs, en Sätesgård uti Torskinge Sokn i Småland, äger godt höbol, gammal mangårdsbyggning af trä.

Limmared, en Sätesgård uti Tranemo Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 1.5 Mantal, äger öwer 20 tunnors utsäde, odlas wäl, och åkern tilökes årligen af ny mark som intages af skogshagar, så at det nu besås med nära 40 tunnor årligen, hwaraf circa en sjättedel är höstsäd. Mangårdsbyggnaden är ansenlig och prydlig; därwid befinnes en stor och wacker trägård, som efter handen tilökes och förskönas af nuwarande ägare.

Lindefors, et Järnwärk uti Swenarum Sokn i Småland, är förrut anfördt. Här tillägges: Wärket består af 1 masugn, 1 stångjärnshammare med 2 härdar, 2 spikhamrar, 1 plåthammare och 1 räckhammare, med god watntilgång. Järnets godhet gör at tilwärkningen försäljes på stället. Under wärket lyder Landtegendomen Hok, i samma Sokn belägen.

Lindstafors, et Järnwärk uti Wärnamo Sokn i Småland.

[ 1069 ]Linsele, en Kapellsförsamling uti Sweg Sokn i Härjedalen. År 1810 war Folkmängden 222. Kyrkan är belägen wid Älwen Ljusnan, 2.7 mil från Moderkyrkan.

Ljung, en Sätesgård uti Ljung Sokn i Östergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården är et Fidei-Commiss tilhörigt Grefliga Slägten von Fersen. Ljungs Stångjärnswärk kallas i Orten Jacobslund.

Ljungby, en Sokn i Småland och Kalmar Län, är förrut anförd. Här tillägges: I Soknen finnes en Kapellsförsamling, hwars kyrka är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.

Lomsjö, en Masugn uti Åker Sokn i Småland, har ymnig skog. Han hörer til Lindstafors Järnwärk i Wärnamo Sokn.

Längum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wiste Härad, är Annex til Tängeneds Pastorat, samt består af 7.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 176. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

M.

Malmö, en Stad i Skåne, är förrut anförd. Här rättas och tillägges: Fästningswallarne omkring sjelwa Staden äro raserade och grawarne igenfyllde, undantagande mot Sjösidan, där wallarne kring bastionerne wäl äro demolerade; men de raka wallarne mellan dem, eller Courtinerne äro bibehållne för at tjäna til Strand-Batterier, och fästningsgrawen är på denna sidan jämwäl bibehållen, för at begagnas såsom en inre hamn, wilken medelst en, med slussportar försedd canal, har communication med den egenteliga hamnen. De planerade bastionerne äro ämnade til lastage-platser. De genom fästningsraseringen upkomna nya tomter äro planerade och rengjorde, samt indelade til gator och qwarter, hwilka til någon del jämwäl äro bebyggde. Längs efter den nya canalen, som omgiwer Staden på östra och södra sidorna är anlagd en promenad, af 12 famnars bredd, som på ömse sidor kommer at planteras med trän, men denna plantering är ännu icke wärkställd. Wallar och grawar omkring den egenteliga fästningen eller Citadellet komma at bibehållas. Staden har ännu ständig Garnison, bestående utaf en Bataillon af Konungens eget wärwade Infanteri Regemente, 2 Escadroner utaf et annat wärwadt Hussar-Regemente, samt en liten Commendering af Wendes Artilleri-Regemente.

Marianelund, en Sätesgård uti Hessleby Sokn i Småland, har genom ansenliga upodlingar bekommit mycken åker och äng. Här är anlagt et Järnmanufacturwärk kalladt Gustafsfors, bestående af en knipp- och 2 spikhamrar, med tilräckelig skog för behowet. Wid Gården är et Bränneri, 1 Mjölqwarn och 1 Sågwärk. På godsets ägor är Kalmare Regementes mötesplats, hållande i widd 10,000 qv. alnar. Gården har til år 1767 hetat Strömstorp.

Marieberg, en Herregård uti Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, består af 1.3 Mantal, äger 564 Geometriska tunnland åker, äng och skogsmark, samt bärgar 150 lass hö, har mycken boke, eke och annan löfskog. Til Gården hörer et tegelbruk och lerfabrik.

Matteröd, en Sokn i Skåne, är förrut anförd. Här tillägges: skogsförrådet i denna Sokn är tilräckeligt, i synnerhet har en Hemmansdel, med namn Stäringetorp, ansenlig skog, [ 1070 ]hwadan den uti hela Orten bär namn af stora skog. Den betydligaste Gården heter Skyrup.

Mellringe, en Herregård uti Långbro Sokn i Nerike, är förrut anförd. Här förbättras och tillägges: Gården består af 3 Mantal, däraf 2 Mantal rusthåll och 1 Mantal kronoskatte. Utsädet är i odal jord 60 tunnor, däraf höstsäde 22 tunnor och 38 tunnor wårsäde. Upodlingarne utgöra 50 Geometriska tunnland. Höbärgningen stiger til 400 lass à 30 lispund hö på lasset. Åbyggnaden af trä 2 wåningar hög, ehuru något gammal, är prydlig. Trägården är wacker samt försedd med många fruktträn. Ladugårdsbyggnaden är ansenlig, och wäl inredd, försedd med stenpelare, samt med trummor och watnpumpar i huset. Skogen är hjelpelig, så wäl til stängsel som bränsle, äwenwäl finnes timmer. På Gården winterfödas 7 hästar, 90 nöt, 60 får.

Moriansfors, et Järnwärk uti Brunskog Sokn i Wärmeland, består af 3 spikhamrar och 4 knipphamrar. Skogstilgången är tilräckelig.

Morlanda, en Herregård uti Morlanda Sokn i Bohusland, är förrut anförd, med namnet Mårlanda, hwilket är fel. Ägaren til Gården äger Jus Patronatus i Församlingen.

Motala-Å, en Ström i Götaland, är förrut anförd. Denna Ströms ursprung fordrar någon närmare förklaring. Det är nämndt, at Strömen tager sin uprinnelse ifrån en Sjö i Småland, flyter 3 mil innan han faller i Wettern och går sedermera genom Wettern 10 mil, tilsamman 13, och wid Motala Kyrka faller utur Wettern. Den största Strömen som lämnar sit watn åt Wettern kommer från Wästergötland. Den har sit ursprung uti Finnerödja Sokn, flyter genom Sjöarne Unden och Wiken, samt faller wid Rödesund i Wettern, efter et lopp af 5.75 mil, går sedermera genom Wettern, til dess utlopp, 2.75 mil, inalles 8.5 mil. Detta wattudrag är 2.5 kortare än det förre, och således blewe Motala Å, i detta hänseende, endast 17.5 mil lång; men wattudraget som från Wästergötland faller i Wettern har mångfaldigt drygare wattumassa än det som kommer från Småland. Man kan antaga etdera af dessa bägge wattudrag, såsom öwersta delen af Motala Å.

Mårud, eller Måryd, en Sätesgård uti Beateberg Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 1 Mantal, med underlagt 0.25 Mantal frälse, Påsebäcken samt 16 dagswärkstorp i samma Sokn. Åkern består för det mästa af lera; ängen dels af måssar, dels af hårdwall. Skog af löf- och barrträn finnes tilräckeligt. Här är ock 1 Mjölqwarn och 1 Sågwärk. Wid Gården winterfödas 50 nöt, utom annan boskap.

Möckelsnäs, en Sätesgård uti Stenbrohult Sokn i Småland, wid Sjön Möckeln, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde uti god och bördig mulljord, ymnigt höbol, tilräckelig skog af både barr- och löfträn, godt fiske, förswarlig åbyggnad af trä, wäl anlagd trägård. Til Gården höra flere Frälsehemman belägna så wäl inom som utom Soknen.

N.

Nicolai, en Sokn i Södermanland, är förrut anförd. Här tillägges: Stora Kungsladugården äger 50 och Lilla Kongsladugården 30 tunnors utsäde. Bägge Gårdarne hawa ymnigt höbol 600 à 700 lass om året.

[ 1071 ]Norrby, en Sätesgård uti Asby Sokn i Östergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består, med underliggande Rå och Rörs Hemman Dämpekulla, om 0.5 Mantal, af 3.5 Mantal, äger 15 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, godt bete, ymnig och mogen skog, prydlig mangårdsbyggning om 2 wåningar.

Norrska Skogsbygd, en trakt i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kullings Härad, anföres uti Tunelds Geografie såsom Annex-Sokn til Hols Pastorat, med 8.25 Mantal, står jämwäl utsatt på Kartan öwer Wänersborgs Län, men utan Kyrka. Soknen widkännes icke af Kyrkoherden i församlingen, uti sin berättelse därom, som mig bliwit meddelad.

Nyrud, en Sätesgård uti Trästena Sokn i Wästergötland, wid Sjön Ymsen, består af 1 Mantal, besås årligen med 10 tunnor råg, samt 20 tunnor wårsäd och timoteigräs, af hwilket sidstnämnda jämte hårdwallshö bärgas omkring 150 lass. Äger godt fiske i Ymsen, betydlig skog, så wäl af barr- som löfträn, wattuqwarn samt sågwärk, som driwes af wäder.

Nysätra, et Regalt Pastorat i Upland, innefattar 2 Soknar: Nysätra, Moderförsamling, belägen i Upsala Län och Lagunda Härad, och Österunda, Annex, uti Wästerås Län och Torstuna Härad, håller i widd 1.2 qv. mil, samt består af 78.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1555. — Nysätra Sokn är förrut anförd, såsom ensam warande et Pastorat, utan Annex, hwilket är fel, som här rättas.

Nås, et Pastorat i Dalarne, förrut anförd såsom bestående af 4 Soknar: Nås, Järna, Äppelbo och Säfsnäs. Denna sidsta Sokn har i sednare tider bliwit skild därifrån och gjord til särskildt eget Pastorat. Nås Pastorat innefattar således nu för tiden endast de 3 Soknarne Nås, Järna och Äppelbo. Det håller i widd 15.5 qv. mil samt består af 137 Mantal. År 1810 war Folkmängden 4526.

Närtuna, et Pastorat i Upland, är förrut anfördt. Här tillägges: Kyrkoherde-Bostället äger 30 tunnors utsäde, hjelpelig äng, ingen skog, förswarlig åbyggnad, god trägård, 4 underliggande Torp. Capellans-Bostället äger 8 tunnors utsäde, äng därtil i proportion, föga skog, 1 underliggande Torp.

Näs, en Sätesgård uti Torpa Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal.

O.

Odenswallahult, en Sätesgård uti Urshult Sokn i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, alt wårsäde, hjelpeligt höbol, nödig skog til husbehof, hjelpelig sätesbyggning af trä, liten fruktträgård.

Oliwehult, en Sätesgård uti Krigsberg Sokn i Östergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består, med de i sambruk warande Hemman af 4.25 Mantal. Här är et tegelbruk, som tilwärkar både taksten och mursten samt en kalkugn.

Ortala, et Järnwärk uti Wäddö Sokn i Upland, är förrut anfördt. Här tillägges: Til wärkets drift finnes ingen egen skog. Därunder lyder 0.66 Mantal skatte.

Oskarstad, en Stad i Wärmeland, än förrut anförd. Här tillägges: Staden håller i widd 46 tunnland. År 1815 war Folkmängden 125. Staden är belägen under 59 gr. 40 min. Polhöjd; 6.4 mil från Carlstad, och 41 mil från Stockholm.

[ 1072 ]

P.

Porla, en Hälsokälla i Nerike, är förrut anförd. Här förbättras och tillägges: sedan några år har man i tdningar och andra skrifter sett namnet på denna källa ändradt från Puller til Porla. För denna afwikelse från urgammal benämning lärer icke finnas något giltigt skäl. Man har föregiwit en härledning från det provinciala Ordet Porla, hwilket säges om et kokande watn, då det uphäwer bläddror, hwarmed en likhet inträffar på denna källa, ifrån hwars botn upwälla luftblåsor, hwilka synas witblänkande och lämna på watnytan et grått skum. Häremot kan dock inwändas, at, då et annat Verbum pullra, af enahanda bemärkelse är kändt och wanligt, kunde källans fordna och hittils oförändrade namn med samma skäl anses ifrån detta sednare deriweradt. Likwäl om det rätta namnet Puller icke antages såsom rent af et stamord, synes mera sannolikt namnets ursprung ifrån et Nomen Pollr, hwilket i Spegels Glossarium Sviogothicum säges wara et gammalt Götiskt ord och betyda äwensom det Tyska Ordet Pollder, et litet kärr, en derivation, hwartil anledning finnes i källans läge nära intil en kärraktig måsse. Förändringen ifrån Puller til Porla synes på denna grund mindre riktig, hwarförutan emot denna nyhet tilkommer det skäl, at det förra namnet är icke allenast det i Tunelds Geografie, såsom urgammalt anförda, utan ock det i Orten ifrån forntid bibehållna. Källan må nu heta Puller eller Porla, så är dess watn et af de förträffeligaste i Riket. I sednare tider har man påfunnit en gyttja af lika egenskap med den wid Loka källa.

Prästgården, en Skattegård uti Tweta Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal, äger 40 à 45 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, men liten skog.

Q.

Qwarken. Med detta namn beteknas smalaste stället af Botniska Hafswiken mellan Umeå Sokn i Wästerbotn och Österbotn, hållande i bredd 10 mil. Wid pass 1.2 mil från Wästerbotniska kusten ligger en tämeligen ansenlig Ö, kallad Holmön, hwilken jämte en söder ut liggande mindre Ö samt åtskilliga Holmar, formera en Skärgård, som afdelar Qwarken i 2 delar kallade Östra och Wästra Qwarken. Farwatnet på östra sidan om Holmön, såsom mindre djupt, med många grund, anses af sjöfarande mera farligt, ehuru bredare än det wästra, hwilket ock til hälften är upfyldt af blinda grund och sandbankar, men följes dock af de fläste seglare från de Städer som äro belägna norr om Qwarken.

Qwille, et Pastorat i Bohusland, är förrut anfördt. Här tillägges: i detta bärgiga och couperade Land är jordmånen i Dalarne merendels god. Lermylla är den rådande i hela Pastoratet, dock befinnes den jord, som i sednare tider bliwit odlad til hafra ofta bestå af lös swartmylla, som har gul lera i botnen, och är benägen at blåsa undan sädesrötterna. Et och annat skogshemman finnes, men wedtilgången minskas hwarje år, och bränneweden är ganska dyr. Utsädet kan öwerhuwud antagas til 20 à 24 tunnor på Mantalet, största delen hafra. Höbolen äro i allmänhet små. Den betydligaste Gården heter Stora Wrem.

Qvinnesdal, (Nedre) et Pastorat i Norge, Mandals Amt [ 1073 ]och Listers Fögderi, innefattar 2 Soknar: Leknäs, Moderförsamling, och Fädde, Annex. År 1801 war Folkmängden 2008. År 1769 war densamma 1957, däraf 1415 i Huwudsoknen och 542 i Annexen.

Qvinnesdal, (Övre) et Pastorat i Norge, Mandals Amt och Listers Fögderi, innefattar 3 Soknar: Heggebostad, Moderförsamling, samt Egen och Frotland, Annexer. År 1801 war Folkmängden 2253. År 1769 war densamma 2108, däraf 786 i Huwudsoknen, och 1322 i Annexerne.

Qwisbro, en Sokn och Pastorat i Nerike, är förrut anfördt. Här rättas och tillägges: Soknen består af 43 oförmedlade Mantal, däraf 14.5 höra til Landslaget, och 18.5 til Bärgslagen. Härtil kommer Prästegården med dess stom 0.6, Gropa Qwarn, ansedd til 1.75, samt 8 Härdar och Björkhytte Masugn ansedde til 9, tilsamman 53.3 Mantal. Utom Björkhyttan finnas 2 Tackjärnshyttor, sedan Gammelhyttan bliwit med Mullhyttan förenad.

R.

Rosendal, en ansenlig Gård och Friherrskap uti Qvindherred Sokn uti Södra Bergenhus Amt i Norge. Mangården är angenämt belägen. Huwudbyggningen är stor, grundmurad, af 2 wåningars höjd. Därwid är en stor och wacker trägård. På godsets ägor är i drift et Kopparwärk kalladt Kristiansgave eller Lilledal.

Runö, en Sätesgård uti Edbo Sokn i Upland, består af 4.5 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbärgning til 200 lass, 9 underliggande Torp.

Rödbo, en Sokn i Bohusland, är förrut anförd. Här tillägges: Soknen är förmodeligen densamma som Kongälf Sokn. Dess namn finnes icke på kartan.

S.

Skedingsnäs, en Sätesgård uti Forsheda Sokn i Småland, äger hjelpeligt höbol och skog, wacker mangårdsbyggning af trä, god trägård.

Skiparslöf, en Sokn i Skåne, är förrut anförd. Här tillägges: År 1805 war Folkmängden 816.

Skuru, en Herregård uti Sickla Kapellsförsamling i Södermanland wid lilla Segelleden til Stockholm, är tämeligen wälbygd, samt har en stor och wacker Lustpark i Engelsk stil.

Skåne. Wid denna Artikel rättas och tillägges följande: Bland de största Sjöarne anföres Sjöwiken. Denna är en utwidgning af Helgeå, nedanför Kristianstad, och kallas jämwäl Helgesjön. Det finnes en annan Helgesjö i Småland. Landet underhåller 2 Regementen Cawalleri, däraf det ena är Husarer och det andra Carabinierer, samt 2 Regementen Infanteri, däraf det ena kallas Norra Skånska och det andra Södra Skånska Regementet. Uti Städerne ligga Konungens Regemente, och et wärwadt Husar-Regemente i Garnison.

Skäggenäs, en Landtudd med en Hamn uti Ryssby Sokn i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: Orten har et skeppswarf. Härifrån är kortaste och bästa öwerfarten til Öland.

Slunswik, eller Gripsnäs, en Herregård uti Månsta Sokn i Wästergötland, äger 20 tunnors utsäde, höbärgning til 90 lass, [ 1074 ]obetydlig skog, dålig åbyggnad. Gården har tilförene warit Sätesgård, men förlorat Säteri friheten. Han är förrut anförd, med namnet Slumswik, och såsom Sätesgård, hwilket är fel.

Småland. Detta Landskap är förrut anfördt. Här förbättras:

Småland, (Östra) eller Kalmare Län, underhåller jämwäl et Corporalskap af Smålands Dragoner.

Sommen, en Sjö i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: at Tirserum Sokn äwen omgiwer denna Sjö.

Sommenäs, en Sätesgård uti Tirserum Sokn i Östergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården äger utmärkt bördig äng, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, god trägård.

Sommewik, en Sätesgård uti Malesanda Sokn i Östergötland wid Sommen, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 1 Mantal, äger 12 tunnors utsäde i tredingsjord, tilräckelig och god äng, ymnig skog, så wäl af barr- som löfträn, gammalmodig åbyggnad af trä, liten trägård.

Sperlingsholm, en Gästgiwargård, med en Mineralkälla eller Hälsobrunn uti Wapnö Sokn i Halland, 0.6 mil från Halmstad.

Spånga, et Järnwärk uti Wästra Wingåker Sokn i Södermanland, består af 1 Hammare med 2 Härdar, och äger 500 skeppund Stångjärnssmide.

Stallerhult, (Stora och Lilla) äro 2 Skattehemman i Wästergötland, hwaraf det förra är beläget i Korsberga Sokn, och det sednare i Fröjered Sokn, och består hwardera af 0.5 Mantal. Det förra anses både til godhet och widsträckta ägor öwerträffa flere af de medelmåttige Gårdar om 1 Mantal, i Pastoratet, och kan endast det sednare mäta sig med det förra, samt til och med kanske öwerträffa detsamma.

Stjernesand, en Sätesgård uti Malesanda Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 7 à 8 tunnors utsäde i tredingsjord, knapp äng, tllräckelig barr- och löfskog, wacker åbyggnad af trä, hjelpelig trägård.

Stockholm. Wid denna Artikel tillägges följande: År 1815 steg Folkmängden til 72,989, däraf 33,824 woro Mankön och 59,165 Qwinkön. I anseende til Stånd woro Inbyggarne af Adel 1272, däraf 637 Mankön och 635 Qwinkön; Lärostånd 484, däraf Mankön 265, Qwinkön 219; Ståndspersoner 12,676, däraf Mankön 6152, Qwinkön 6524; Borgerskap 11,924, däraf Mankön 5413, Qwinkön 6511; öfrige Inwånare 46,633, däraf Mankön 21,357, Qwinkön 25,276. — Uti Riddarholmskyrkan hålles numera ingen Gudstjänst. Witterhets-, Historie- och Antiqvitets-Academien har sit Säte på Riddarholmen. På Kongsholmen förtjäna följande lägenheter at anföras: Chirurgiska Institutet, uti det huset där Glasbruket tilförene warit, Sockerbruket beläget wid Torget, Stockholms Garnisons sjukhus af sten, wid Storgatan, samt Mariedal, en wälbygd Gård wid Carlbergs wiken, hwarest et Stylgjuteri, det ansenligaste i Riket, är anlagt. Uti Jacobs församling wid Lilla Trägårdsgatan befinnes Brödra församlingens Bönehus. På Ladugårdslandet finnes en nyligen bygd ansenlig Kasern af sten för Lifgardet til Häst, Allmänna Spanmåls-Directionens Magasin, samt et Krono Bränneri. På Skeppsholmen är nyligen upförd en ansenlig och wacker Kasern af sten. På Djurgården förtjäna Gårdarne Rosendal, Biskopsudden och Manilla at anföras. Wid [ 1075 ]den andra af dessa befinnes den första weterliga anläggning af trägård i Engelsk stil i Swerige, och uti den tredje är Institutet för Döfstumma. På Södermalm i Maria församling befinnes Borgerskapets Gubbhus, samt et wackert Tackjärns-Gjuteri.

Stång, en Å i Östergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Stångebro ligger tätt utmed Linköping, på dess östra sida.

Stäflö, en Sätesgård uti Åby Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger öwer 200 tunnland åkerjord i 5 Gärden. Ängen ger 400 parlass hö. Åbyggnaden af trä är gammal, trägården är ansenlig. Gården är förrut anförd med namnet Staflö, hwilket är fel.

Sund, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Ydre Härad, består af 36 Mantal. Marken är nästan öweralt bärgaktig och stenbunden. Rådande jordmånen är swartmylla, och på några ställen sandjord. Få Hemman äga tilräckeligt skog, utan de flästa äro i brist däraf. Utsädet är 280 tunnor, bestående af råg, korn, ärter och hafra. Jordbruk och boskapsskötsel äro Sokneboarnes förnämsta och nästan enda näringsfång. År 1810 war Folkmängden 1041. Kyrkan är belägen under 57 gr. 52 min. Polhöjd; 6.5 mil från Linköping. I Soknen finnas 5 Sätesgårdar: Bulsjö 2, Graby 2, Forsnäs 1, Ed 1, Sundsö 0.5 Mantal. Intetdera af dessa äger 20 tunnors utsäde, särdeles ansenliga byggnader, eller betydliga trägårdar.

Swartå, et Järnwärk uti Qvisbro Sokn i Nerike, är förrut anfördt. Här förbättras och tillägges: Wärket äger omkring 2000 tunnland egen Frälseskog. Härunder höra 11.6 Mantal Hemman af åtskillig natur, samt 42 Torp. Swartå Gård är ej skattlagd, men ansedd lika med et fjärdedels Mantal. Det härunder lydande Järnwärket Kråkefors, är nyligen flyttadt til Swartå, mellan Sjöarne Stora och Lilla Björken.

Swealand. Denna Region omgiwes i Norr af Norrland, i Öster af Botniska Wiken och Ålands Haf, i Söder af Götaland, i Wäster af Norge.

SWEARIKE, eller Swerige. Wid denna Artikel tillägges följande: År 1815 steg Folkmängden til 2,465,066; däraf woro Mankön 1,176,967, Qwinkön 1,288,099.

I anseende til ålder woro:
  Mankön. Qwinkön. Summa.
Under 15 år 328,918. 389,729. 778,647.
15 à 60 år 696,117. 775,502. 1,471,619.
60 à 90 år 91,758. 122,513. 213,251.
90 à 95 år 169. 320. 489.
95 à 100 år 22. 29. 51.
100 à 105 år 3. 5. 8.
105 à 110 år 1. 1.
Summa   1,176,967. 1,288,099. 2,465,066.
 
I anseende til Stånd woro:
Adel 4777. 5204. 9681.
Lärostånd 7009. 7664. 14,673.
Ståndspersoner 31,612. 34,505. 66,117.
Bondeståndet 856,651. 929,192. 1,785,883.
Alle Andre 246,794. 277,816. 524,610.
Summa 1,176,967. 1,288,099. 2,465,066.
 
I anseende til Giftermål woro:
Gifte 873,729.
Enklingar 40,173.
Enkor 230,571.
Ogifta öwer 15 år 641,946.
Ungdom under 15 år 778,647.
Summa 2,465,066.
 
I anseende til Hemwist woro:
Boende på Landet 2,216,746.
— — i Stockholm 72,989.
— — i de öfrige Städerne 175,331.
Summa 2,465,066.
 
Följande Tabell wisar Folkmängden uti hwarje Höfdingdöme:
Län. Mankön. Qwinkön. Summa.
Swealand.
Stockholm Stad 33,824. 39,165. 72,989.
Stockholms Län 46,106. 51,239. 97,345.
Upsala 37,325. 42,774. 80,099.
Södermanlands 47,737. 51,853. 99,590.
Wästerås 38,731. 45,083. 83,814.
Örebro 46,041. 50,743. 96,784.
Wärmelands 67,887. 73,090. 140,977.
Falu 55,632. 64,016. 119,648.
Gefle 41,333. 46,790. 88,123.
Summa 414,616. 464,753. 879.369.
 
Götaland.
Östergötlands 77,603. 86,228. 163,831.
Jönköpings 55,833. 61,729. 117,562.
Kalmar 67,070. 73,750. 140,820.
Wexiö 43,693. 48,187. 91.880.
Blekings 35,367. 37,600. 72,967.
Mariestads 68,230. 73,948. 142,178.
Wänersborgs 76,926. 82,738. 159,664.
Göteborgs 61,631. 63,991. 125,622.
Hallands 36,812. 40,454. 77.266.
Kristianstads 61,558. 64,561. 126,119.
Malmö 81,535. 83,877. 165,432.
Gottlands 15,677. 17,703. 33,380.
Summa 681,955. 734,766. 1,416,721.
Wästernorrlands 31,193. 35,149. 66,342.
Jämtlands 16,886. 18,129. 35,015.
Wästerbotns 16,011. 17,476. 33,487.
Norrbotns 16,306. 17,826. 34,132.
Summa 80,396. 88,580. 168,976.
Total Summa   1,176,967. 1,288,099. 2,465,066.
År 1810   1,134,008. 1,234,843. 2,377,851.
År 1805   1,158,300. 1,254,472. 2,412,772.


Följande Tabell wisar Bewäringen eller Ynglingar från 20 à 25 års ålder år 1815.

Swealand.
Stockholm Stad 3691.
Stockholms Län 4094.
Upsala 3336.
Södermanlands 4293.
Wästerås 3418.
Örebro 3952.
Wärmelands 6468.
Falu 5078.
Gefle 4005.
Götaland.
Östergötlands 6720.
Jönköpings 4946.
Kalmar 5708.
Wexiö 3463.
Blekings 3219.
Mariestads 6614.
Wänersborgs 7160.
Göteborgs 5895.
Hallands 3287.
Kristianstiads 5319.
Malmö 6940.
Gottlands 1503.
Norrland.
Wästernorrlands 2854.
Jämtlands 1572.
Wästerbotns 1426.
Norrbotns 1357.
Total Summa 106,322.
Årligt Medium 21,260.

Häraf finnes at årligen inträda mellan 21- och 22,000 ynglingar i Bewäringen, samt at inemot äwen så många träda därutur.


Lärostaten år 1815.
Präster 3193.
Lärare wid Lärowärk 717.
Öfningsmästare 46.
Studerande 3164.
Kyrkobetjäning 3753.
Summa   10,872.
Civil-Staten.
Ämbets- och Tjänstemän 4344.
Medici 219.
Chirurger 172.
Architecter 11.
Betjäning
— Krono- 955.
— Tull- 977.
— Bärgs- 98.
— Jägeri- och Skogs- 376.
— Police- 273.
— Sluss, Bro och Färje- 244.
— Dykeri- 239.
Waktbetjänter 1003.
Summa   8911.
Militären.
Officerare 1856.
Underofficerare 1974.
Soldater och Båtsmän 36,724.
Skeps- och Fält-Timmermän 1745.
Musicanter och Trumslagare 847.
Trosskuskar och Drängar 199.
Stadswakter 298.
Brandwakter 814.
Summa   44,471.
Sjöfolk.
Skeppare 1802.
Sjömän 6928.
Lotsar 686.
Fyrbåkswaktare 19.
Summa   9435.
I Städerne
Grosshandlare 431.
Minuthandlare 2529.
Bokhandlare 13.
Nipperhandlare 51.
Apotekare 91.
Boktryckare 34.

[ 1078 ]

Konstnärer och Handtwärkare i Städerne.

Af dessa funnos förenämnde år 17,593 Mästare med 11,934 Gesäller, 7447 Lärogossar, 2160 Wärkdrängar och 115 Personer Bodbetjäning uti 108 särskildta slags Professioner, däraf endast de talrikaste och betydligaste här anföras:

Bagare 291.
Bildhuggare 16.
Bleckslagare 52.
Bokbindare 145.
Bryggare 183.
Bundtmakare 53.
Byggmästare 139.
Corduansmakare 152.
Fiskare 907.
Färgare 198.
Garware 305.
Gelbgjutare 38.
Glasmästare 179.
Grawörer 21.
Guldsmeder 274.
Gördelmakare 120.
Handskmakare 217.
Hattmakare 241.
Hofslagare och Smeder på Landet 1508.
Instrumentmakare 42.
Juwelerare 48.
Klensmeder 205.
Klockgjutare 18.
Knappmakare 35.
Kopparslagare 280.
Kruk- och Kakelugnsmakare 228.
Linnewäware 41.
Medaljörer 2.
Mekanister 21.
Murmästare 295.
Målare 265.
Mässingsslagare 29.
Nålmakare 33.
Orgbyggare 3.
Pistolsmeder 46.
Planterare och Trägårdsmästare 93.
Repslagare 82.
Sadelmakare 326.
Segelsömare 31.
Skomakare 3316.
Skräddare 2575.
Snickare 716.
Snörmakare 23.
Sockerbagare 60.
Stålarbetare 3.
Swarware 164.
Sämskmakare 166.
Tenngjutare 50.
Timmermän 371.
Tunnbindare 190.
Urmakare 192.
Wagnmakare 160.
Äggjärns och Knifsmeder 43.


Bondeståndet.
Bönder på egne Hemman 147,971.
    —    på andras Hemman 50,292.
Nybyggare sedan år 1810 3913.
Skulbönder och Fiskare 4299.
Torpare 69,288.
Arbetsföre, Inhyses- och Backstuguhjon 40,863.
Bondedrängar och Gossar 277,466.
Åldrige och bräcklige Bönder 40,162.
Lappar, dels med, dels utan Renhjord 1851. 636,055.
Bondhustrur 321,966.
Enkor 9319.
Lappqwinnor 2055. 333,340.
Omyndige barn. 441,345.
  Summa   1,410,745.

[ 1079 ]År 1815 steg Hushållens antal til 464,865, däraf 415,893 bodde på Landet och 48,968 i Städerne. Hushåll bestående af

2 Personer     woro 71,544.
Från 2 til 5 208,852.
  —  5 til 10 164,960.
  — 10 til 15 16,283.
Öwer 15 3216.
  Summa   464,865.
  Födde. Döde.
År 1811 84,862. 69,246.
— 1812 81,079. 73,095.
— 1813 72,071. 66,266.
— 1814 75,837. 60,959.
— 1815 85,239. 57,829.
Summa   399,086. 325,395.
Medium     79,819. 65,079.
 
Äktenskap. Ingångne. Uplöste.
År 1811 22,615. 18,898.
— 1812 22,054. 21,580.
— 1813 18,745. 18,057.
— 1814 18,281. 15,664.
— 1815 23,557. 15,504.
Summa   108,248. 89,705.
Medium     21,649. 17,941.


Följande Tabell wisar Folkmängden uti Rikets Städer år 1815.

Städer Mankön. Qwinkön. Summa.
Öwer 70,000
Stockholm 33,824. 39,165. 72,989.
Mellan 20- och 30,000.
Göteborg 10,770. 11,018. 21,788.
Mellan 10- och 20,000.
Carlskrona 5770. 6090. 11,860.
Mellan 5- och 10,000.
Norrköping 4056. 5275. 9331.
Malmö 3428. 3223. 6651.
Gefle 2992. 3603. 6595.
Mellan 3- och 5000.
Kalmar 2029. 2507. 4536.
Upsala 1935. 2561. 4496.
Falun 1731. 2454. 4185.
Carlshamn 1771. 2078. 3849.
Wisby 1569. 2044. 3613.
Uddewalla 1641. 1909. 3550.
Lund 1578. 1851. 3429.
Jönköping 1592. 1831. 3425.
Örebro 1451. 1788. 3239.
Ystad 1498. 1688. 3186.
Linköping 1406. 1732. 3138.
Mellan 2- och 3000.
Wästerås 1262. 1645. 2907.
Wästerwik 1260. 1593. 2853.
Kristianstad 1595. 1167. 2762.
Nyköping 1097. 1356. 2453.
Carlstad 1064. 1309. 2373.
Landskrona 1072. 1227. 2299.
Sala 943. 1250. 2193.
Hälsingborg 1039. 1143. 2182.
Mellan 1- och 2000.
Borås 831. 1116. 1947.
Eskilstuna 1089. 857. 1946.
Wänersborg 863. 1007. 1870.
Härnösand 807. 973. 1780.
Halmstad 772. 919. 1691.
Hudikswall 728. 881. 1609.
Sundswall 706. 886. 1592.
Lidköping 680. 872. 1552.
Arboga 649. 872. 1521.
Strömstad 684. 816. 1500.
Söderhamn 634. 763. 1397.
Kristinehamn 621. 717. 1338.
Wadstena 491. 785. 1276.
Mariestad 549. 691. 1240.
Warberg 556. 681. 1237.
Köping 519. 714. 1233.
Skara 577. 615. 1192.
Enköping 532. 655. 1187.
Marstrand 559. 542. 1101.
Ekesjö 475. 620. 1095.
Åmål. 535. 558. 1093.
Umeå 484. 596. 1080.
Waxholm 515. 562. 1077.
Strängnäs 453. 609. 1062.
1000 à 500.
Wimmerby 419. 566. 985.
Södertälje 418. 558. 976.
Alingsås 437. 532. 969.
Luleå 348. 571. 919.
Sölvesborg 419. 465. 884.
Söderköping 349. 508. 857.
Skeninge 370. 481. 851.
Cimbrishamn 409. 439. 848.
Laholm 382. 463. 845.
Norrtälje 374. 442. 816.
Hedmora 354. 458. 812.
Askersund 348. 454. 802.
Mariefred 409. 376. 785.
Ulricehamn 376. 398. 774.
Kongälf 328. 424. 752.
Engelholm 392. 325. 717.
Öregrund 324. 376. 700.
Falkenberg. 286. 373. 659.
Piteå 283. 342. 625.
Sköfde 253. 350. 603.
Linde 264. 328. 592.
Nora 254. 322. 576.
Skanör 273. 292. 565.
Filipstad 236. 315. 551.
Torshälla 235. 307. 542.
Gränna 236. 300. 536.
Säter 224. 290. 514.
500 och därunder.
Östhammar 220. 280. 500.
Trosa 223. 235. 458.
Falköping 202. 244. 446.
Hjo 188. 205. [ws 2] 438.
Kongsbacka 201. 235. 436.
Sigtuna 156. 217. 373.
Östersund 121. 131. 252.
Falsterbo 88. 83. 181.
Malmköping 74. 92. 166.
Oskarstad 61. 64. 125.
Summa   114,806. 133,514. 248,320.

Följande förtekning wisar Manufacturerne i Riket, samt antalet af de därwid befintlige Stolar och Arbetare, år 1816.

  Fabriker. Stolar. Arbetare.
Klädes-, Ylle- och Stofts- 122. 392. 1960.
Bomulls- och Linne- 17. 74. 125.
Siden- och Halfsiden- 44. 434. 708.
Strump- 45. 190. 206.
Band- och Snörmakeri- 11. 138. 190.
Segel- och Tältduks- 7. 97. 180.
Summa   240. 1325. 3369.
  Fabr. Arb.
Repslagerier 4. 46.
Tobaks- och Snus- 95. 804.
Pappers- 27. 288.
Läder- 44. 147.
Saffians- 6. 14.
Socker- 34. 275.
Järngjuterier 2. 14.
Mekaniska Factorier 2. 121.
Järn- och Stålarbeten 17. 72.
Metall-Arbeten 33. 99.
Kobolt-Förädling 1. 2.
Ur-Fabriker 60. 117.
Nål- 3. 29.
Kard- 13. 59.
Glas- 6. 111.
Porceläns- 1. 117.
Degel- och Saltglaserings tilwärkning 1. 15.
Pipbruk 7. 47.
Oljeslagerier 7. 8.
Såpsjuderier 21. 59.
Färgeri-Fabriker 41. 108.
Cattuns-Tryckerier 11. 109.
Ättike-Bryggerier 8. 15.
Waxduks-Fabriker 6. 9.
Skedwatn- 4. 13.
Lack- 12. 14.
Kort- 15. 46.
Spegel- 20. 56.
Puder- och Stärkelse- 6. 9.
Waxljus-tilwärkning 2. 2.
Tapet-Målerier 10. 28.
Nipper- och Galanteri-Arbeten 22. 24.
Diwerse smärre Fabriker 114. 218.

Följande Tabell wisar qvantum af tilwärkningen wid förenämnde Fabriker, år 1816.

Klädes- Ylle- och Stofts-Fabrikerne. Alnar.
Fint kläde 105,785.
Medelfint kläde 109,151.
Groft kläde 114,416.
Stetiner 1058.
Fris 1490.
Wadmal 4000.
Boj 11,173.
Fina Golfmattor 349.
Satin 347.
Flanell 19,572.
Stickduk 171.
Chalons 4516.
Camelot 742.
Flaggduk 37,498.
Mattwäfnad 6477.
Bombasäng 369.
Wästtyg 975.
Ratin 196.

Dessutom Kaschmir, Swanboj, Filtar, Camelot de Brüssel och Walltrapptyg til obetydligt belopp. [ 1082 ]

Bomulls- och Linne-Fabrikerne.
Alnar.
Parkum 31,070.
Nättelduk 3980.
Cattun 4502.
Bomullslärft 146.
Cattuns-Sjalar, styck. 136.
Damasckhk-Servietter d:o 60.
Damaschk och Dräll 1001.
Bomullstyg 4637.
Lärft 4894.
Bolsterwar 555.
Canfas 2059.
Sticktyg 444.
Kypert 444.
Nanking 473.
Damaschk-Dräll-Servietter 3793.
Wästtyg, styck. 1034.
Dessutom Näsdukar, Stubbar, Dräll-Dukar, Dräll-servietter och simpel Dräll til obetydligt belopp.
 
Siden och Halfsiden-Fabrikerne.
Alnar.
Taft 37,813.
Satin 36,510.
Virgintin 1781.
Levantin 14,203.
Felp 92.
Sammet 886.
Mösstyg Styck. 748.
Dukar d:o 114,066.
Flor Alnar 11,596.
Sarge de Soire 293.
Boyacou 576.
Race de Moir 136.
Reps 1519.
Moir 861.
Damaschk 124.
Brillantin 356.
Madras 1375.
Samt dessutom Florens, Kypert, Carlé och Wästtyg til obetydligt belopp.
 
Silkes- Bomulls- och Filt-Strump-tilwärkningen.
Silkesstrumpor Dussin 227.
Silkeswantar 121.
Bomullsstrumpor 4009.
Bomullsmössor 917.
Bomullspantalonger Par 261.
Regarnsstrumpor Dussin 614.
Regarns Damaschkor Par 576.
Regarns Pantalonger d:o 222.
Ullstrumpor Dussin 251.
Filtmössor d:o 222.
Samt dessutom Silkes-Damaskor, Bomulls-Tröjor, Ullpantalonger, Ulltröjor, Sjalar, Tricot, Stickskjortor, Yllewantar, Wästtyg, Bomulls-Calesonger och Filtstrumpor til obetydligt belopp.
 
Band-Fabrikerna och Snörmakeriena.
Sidenband Styck. 28,233.
Parduband d:o 3721.
Bomulls- och Ylleband d:o 8244.
 
Segel- och Tältduks-Fabrikerne.
Segelduk Alnar 166,017.
Tältduk d:o 4260.
 
Cattuns-Tryckeri-Fabrikerne.
Cattuner Alnar 311,611.
Enfärgadt Cattun Styck. 4848.
Cattuns-Dukar d:o 257,250.
Cattuns-Sjalar d:o 3184.
Cattuner Alnar 311,611.
Samt dessutom Tryckt Papper til obetydligt belopp.
 
Pappers-Fabrikerne.
Regal-Papper Ris 84.
Velin- 60.
Median- 133.
Post- 739.
Skrif- 21,143.
Concept- 4479.
Olifant- 19.
Bref- 20.
Tryck- 15,208.
Cardus- 3125.
Socker- 1021.
Maculatur- 5962.
Tobaks- 320.
Grå- 3418.
Pås- 316.
Förhydnings- 318.
Präss- Styck. 700.
Papp- Lisp:d 2230.
Samt dessutom Brännspån til obetydligt belopp.
 
Socker-Fabrikerne.
Canari-Socker Skålp. 87,071.
Rafinad- 2,326,496.
Melis- 252,976.
Lump- 310,131.
Candi- 11,234.
Candi Sirap 4000.
Brun   — 277,288.
Snus 1,043,123.
Rull-Tobak 868,327.
Cigarr 294.
Samt dessutom Bref-tobak til obetydligt belopp.
 
Glas-Fabrikerne.
Fönsterglas Kistor 945.
Wita Glaskäril Hyttb. 3721.
Souda d:o d:o 150.
Gröna d:o d:o 7333.
Taffelglas Bundt. 1094.
Samt dessutom Bouteiller, Flaskor och Glas.
 
Såpsjuderiena.
Såpa Fjärding. 11,354.
Twål Skålp. 120.

Rikets export af träwaror har de sednare åren, uti medeltal warit: 2368 Bjälkar à 20 alnar, 53,613 d:o om 12 à 16 alnar, 72,375 tolfter enkla bräder, 10,415 halfbotns d:o, 99,833 helbotns d:o, utom andra träwaror af mindre betydenhet.

År 1816 utgingo til utrikes Orter 741 Swenska skepp, dragande 44,658 läster. År 1817 utlopp 681 Swenska skepp, dragande 42,287 läster.


Tabell, som utwisar Swenska Krigsmagten år 1818, samt de indelta Regementenas fördelning inom Länen efter 1:ma plan.

[ 1084 ]
Indelt Manskap
Cavaller
i.
  Roterade.
Länen.
Num.
Antal.
Summa.
 
Lif-Regements-Brigadens Dragon-Corps
 
Stockholm221. 
Upsala279. 
Gefle5. 505.
Dito d:o Husar-Corps
Desse bägge Corpser, jämte nedannämnde Lif-Regements Brigads Grenadier-Corps utgöra en Brigad, Lif-Regements Brigaden kallad.
 
Nyköpings15. 
Wästerås25. 
Örebro935. 
Mariestads125.500.
Skånska Carabinier-Regementet
 
Kristianstad542. 
Malmö458.1000.
Skånska Husar d:o
 
Kristianstad500. 
Malmö500.1000.
Smålands Dragon d:o
 
Jönköping250. 
Kalmar138. 
Wexiö112.500.
Jämtlands Hästjägare-Escadron100.
 Summa   3605.
Infanteri. 
Lif-Regements Brigadens Grenadier-Corps
 
Stockholm14. 
Nyköpings111. 
Wästerås375.500.
Första Lifgrenadier-Regementet eller Rothålls-Division.  Linköpings—  1000.
Andra d:o eller Rusthålls-Division; är afsuttet Cavalleri
 
Linköping917. 
Kalmar83.1000.
Wästgöta Regemente
 
Mariestads791. 
Wänersborg208. 
Göteborgs1.1000.
Smålands Infanteri-Bataillon
 
Jönköping399. 
Wexiö101.500.
Indelt Manskap
Infanter
i.
  Roterade.
Länen.
Num.
Antal.
Summa.
 
Uplands Regemente
 
Stockholm243. 
Upsala957.1200.
Skaraborgs Mariestads1200.
Dal-Regementet Falu1200.
Jönköpings Jönköpings1100.
Kronobergs Wexiö1100.
Södermanlands Nyköpings1200.
Hälsinge Gefle1200.
Älvsborgs
 
Wänersborgs900. 
Mariestad300.1200.
Bohusläns Göteborgs904.
Wästmanlands
 
Wästerås940. 
Falu205. 
Örebro55.1200.
Wästerbotns
 
Wästerbotns460. 
Norrbotns483.943.
Kalmare
 
Jönköpings401. 
Kalmar347. 
Wexiö352.1100.
Nerikes
 
Örebro474. 
Wärmelands292.766.
Wärmelands Wärmelands908.
Jämtlands Jämtlands1000.
Norra Skånska
 
Kristianstads420. 
Malmö380.800.
Södra Skånska
 
Kristianstads162. 
Malmö638.800.
Summa Infanteri –   –   –   –   –23,221.
S:a Indelta Arméen –   –   –   –   –26,826.
 
Wärwadt Manskap 
Cavalleri. 
Lifgardet til Häst375.
Cederströms Husar Regemente.600.
Summa –   –   –   –   –3000.
Infanteri. 
Svea Lifgardes Regemente800.
Andra Gardes Regementet800.
Konungens eget Regemente800.
Wärmelands Jägare-Regemente.800.
Summa–   –   –   –   –3000.
Artilleri. 
Swea Artilleri-Regemente720.
Göta d:o960.
Wendes720.
Summa –   –   –   –   –2500.
S:a Wärwade Arméen6475.
S:a Hela Krigsmagten33,221.

[ 1085 ]Säfsjö, en Sätesgård uti Ljunga Sokn i Småland, äger 15 tunnors utsäde, godt höbol, skog endast til nödwändiga behof, medelmåttig åbyggnad.

T.

Träkörna, på Kartan Trökörna kallad, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wiste Härad, är Annex til Tängeneds Pastorat, samt består af 20.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 522. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

U.

Ulfåsa, en Sätesgård uti Egbyborna Sokn i Östergötland, är förrut anförd. Här rättas och förbättras: Mangårdsbyggningen, 3 wåningar hög, är icke förbättrad af nuwarande ägare, utan af den tilkommande arftagaren. Ingen tegelugn finnes.

Upland, (Egenteliga) eller Upsala Län. Uti Tabellen öwer Pastoraten fattas Gran. Detta håller i widd 0.61 qv. mil. År 1810 war Folkmängden 1202. Följande Tabell wisar Hemmantalet och Utsädet för Soknarne i Länet, år 1815.

Soknarne. Mantal. Uts. tun.
Upsala Stad — — 750.
Trefaldighet 48.— 730.
Näs 21.88 367.
Börje 51.5– 898.
Wänge 38.62 585.
Läby 15.22 221.
Åker 17.25 280.
Dalby 34.75 514.
Balingsta 38.12 656.
Hagby 21.62 417.
Ramsta 24.25 445.
Tible 33.88 490.
Åland 18.37 187.
Järlåsa 16.— 183.
Nysätra 40.— 668.
Långtora 36.12 817.
Herneberga 20.— 318.
Biskopskulla 44.62 742.
Fröjeslunda 19.12 388.
Giresta 38.— 538.
Gryta 35.75 657.
Fitja 28.12 324.
Jälsta 28.62 610.
Holm 20.25 226.
Kulla 15.75 285.
Sko 19.12 257.
Häggeby 30.12 355.
Håtuna 45.12 500.
Tible 23.75 464.
Övergran 43.5– 645.
Yttergran 9.88 177.
Kalmar 30.5– 414.
Bro 35.75 369.
Lossa 28.5– 298.
Ryd 22.25 295.
Näs 30.12 433.
Husby Sjutolft 28.25 475.
Litslena 60.5– 960.
Willberga 43.5– 630.
Hacksta 23.88 214.
Löt 38.13 534.
Wekholm 57.13 534.
Kongshusby 26.5– 405.
Torswi 11.88 212.
Lillkyrka 16.62 230.
Boglösa 53.— 714.
Wallby 36.63 605.
Arnö 12.88 200.
Enköping Stad — — 197.
Wårfrukyrka 54.2– 1160.
Sparsätra 32.5– 668.
Bred 27.5– 494.
Tillinge 80.12 4530.
Swinnegarn 19.63 358.
Teda 21.63 358.
Näs 33.88 705.
Waksala 58.75 611.
Danmark 78.37 980.
Gamla Upsala 54.37 1210.
Bälinge 130.25 1815.
Åkerby 24.63 332.
Jumkil 22.62 405.
Skuttunge 62.13 995.
Erentuna 36.75 750.
Lena 51.88 748.
Tensta 62.12 1089.
Winsta 38.75 876.
Harbo,del däraf —  — — 
Funbo 54.12 917.
Rasbo 93.63 1450.
Kil 34.37 451.
Tuna 53.88 586.
Stafby 39.5– 546.
Ekeby 49.75 510.
Alunda 144.37 1743.
Morkarla 24.— 528.
Skefthammar 25.— 267.
Danmora 26.88 280.
Film 32.5– 344.
Tegelsmora 49.25 500.
Löfsta 75.9– 787.
Hållnäs 36.— 308.
Wendel 115.13 1630.
Tierp 170.75 1785.
Söderfors 8.— 85.
Wässland 39.75 337.
Tolfta 35.1– 324.
Älfkarby 41.5– 262.
Summa 3540.6– 52,560.

Af denna Utsädes summa 52,560 tunnor kan med sannolikhet antagas, at 1 fyrationdedel är wete, 9 tjugondedelar råg, 9 tjugondedelar korn, 1 tjugondedel blandsäd, 1 åttationdedel hafra och 1 åttationdedel ärter. Potätesädet, som utur förestående upgift är uteslutet, kan med säkerhet skattas til 3970 tunnor, men utgör troligen en wida större summa, emedan Städernas plantager icke äro inberäknade. Wil man sålunda äwen til förstnämnde belopp inberäkna Potäte-sädet, så bliver det hela 56,530 tunnor; men jordfrukterne böra icke förblandas med den egenteliga säden. I medelmåttigt goda sädesår, beräknas årliga förökningen, utan öwerdrift, per medium til sjätte kornet. Länets hela sädes-production bliwer då, sedan utsädet är afdraget, 283,650 tunnor. Potäte-afkastningen oberäknad.

Upsala. Här tillägges: Uti den delen af Staden som kallas Fjärdingen wid wästra tullen, midt framför Drottninggatan upföres nu af tegelsten en stor och kostbar byggning, om 18 famnars längd och 2 wåningar, hwilken kommer at förwara Academiens Bibliotek, som består af omkring 80,000 volumer. I Staden finnes nu för tiden 2 Boktryckerier. Det nämnes at det femte torget kommer at anläggas på högra sidan om Ån, bredewid Kongl. Stallet, på några genom branden ödelagda tomter. Denna mening ändras sålunda: at på de genom branden ödelagda tomter anlägges en promenade-plats planterad med trän.

Utö, en Ö uti Södermanlands Skärgård, är förrut anförd. Här tillägges: Järngruworne äro belägna på Trama Frälsegårds ägor, de hawa fordom warit lönande, men arbetas nu för tiden med årlig förlust. Mangårdsbyggningen har i sednare åren bliwit ökad med 2 wackra flyglar af sten. Här finnes ock en ångmaschin til watupumpning. På Öns yttre til Östmo Sokn hörande uddar finnes skog för behowen.

W.

Warby, en Herregård uti Winnersta Sokn i Östergötland, består af 1.75 Mantal, däraf 1 Frälse och 0.75 Kronoskatte, äger 20 tunnors utsäde i lera, sand och örjord, höbärgning til inemot 30 lass, ingen skog, förswarlig åbyggnad med en wacker huwudbyggning af trä, nyligen anlagd trägård.

Wittulsberg, en Herregård uti Waksala Sokn i Upland, består af dels purt säteri, dels berustadt säteri, dels skatte, som tilsamman utgöra 3.75 förmedlade Mantal; äger 80 tunnors [ 1087 ]utsäde, tilräckelig höfångst och betesmark, skog til bränsle, gärdsle, timmer och löftäkt, liten mangårdsbyggning om en wåning, icke stor men god och bördig trägård.

Wänersnäs, en Sätesgård uti Näs Sokn uti Ale Härad i Wästergötland, wid en wik af Wänern, består af 1 Mantal. Mangården består af en huwudbyggning af trä, med 2 flygelbyggningar. Trägården liggande nedanför Gården, sluttar åt Sjön, innehåller mellan 3 och 4 Geometriska tunnland, samt är försedd med flere hundrade fruktträn. Åkern består af god lera och swartmylla, är delad i 4 Gärden, hwaraf 3 årligen besås med 40 tunnor Säd, nämligen wete, råg, korn, blandsäd, hafra och ärter. Ängen ger i årlig afkastning 400 lass Hårdwallshö, hwaraf med tilhjelp af halmfodret födas 60 hästar och nöt, 50 får och lika många getter, dessutom 3 goda beteshagar, samt tilräckeligt mulbete utom hägnad. Skog, bestående af gran och furu, tilräckelig til byggnad, stängsel och wedbrand, jämwäl något til afsalu, mycken löfskog af ek, ask, björk, asp, al. Ymnigt fiske å egen strand af nära 1 mils längd, hwarest fångas Lax, Braxen, Gädda, Gös, Aborre, med flera andra slag, til mindst 400 Lispund årligen, 11 Torp, skattlagde til 2 Mantal, samt 4 oskattlagde Torp.

Wärnanäs, en Sätesgård uti Halltorp Sokn i Småland, är förrut anförd. Här tillägges: Utom trägårdarne finnes här 2 utmärkt wackra lustparker, prydde med flere kostbara byggningar af sten och trä.

Wästarp, en Sätesgård uti Brismened Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger 36 à 40 tunnors utsäde, höbärgning til 300 stackar, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggning af trä, någorlunda trägård.

Wästby, en Herregård uti Härenhed Sokn i Wästergötland, består af 3 Mantal, däraf 2.75 Frälse- och 0.25 Krono-rusthåll. Jordmånen är til större delen lermylla och den öfriga swartmylla. Gården äger 356 tunnland öpen jord, dels i träde och dels i circulation fördelad mellan 9 Gärden, nyligen enskiftad och anlagd. När den kommer i ordning påräknas mindst 80 tunnors årligt utsäde. För närwarande är höbolet swagt, men förbättras årligen. Ännu finnes ingen betydlig huwudbyggning, blott 2 flyglar. Trägården, nyligen anlagd, innehåller 3.25 tunnland. 40 Tunnlands Barrskog wårdas mera för framtiden, än nuwarande behof. Wid Gården finnas 8 arbetstorp, af hwilka utgöras 28 dagswärken, på egen kost, i weckan.

Wästergötland. Härwid anmärkes: Detta Landskap underhåller numera icke något Cavalleri, utan det är förwandladt til Infanteri, med namn af Wästgöta Regemente, hwartil komma Skaraborgs och Wästgötadals Regemente. Bland Strömarne anföres nedersta delen af Göta-Älf som flytande genom Wästergötland. Detta är icke exact. Den utgör gränsen med Bohusland.

Wästerlösa, en Gård uti Rogslösa Sokn i Östergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården är Häradshöfdinge-boställe. På dess ägor wid Wetterns strand har Göta bolag et outödligt kalkstensbrott, och därwid anlagt en kostbar lastagebrygga.

Wästerås. Wid denna Artikel kan tilläggas: uti Domkyrkan äro begrafne Riksföreståndaren Swante Sture och Konung Erik 14.

[ 1088 ]

Å.

Åkerby, en Herregård uti Gräwe Sokn i Nerike, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 2 Mantal berustadt Säteri och 0.75 d:o Frälse, samt underlydande 3.25 Mantal Frälse. Mangården angenämt belägen wid östra stranden af Sjön Tyslingen, består af en huwudbyggning af trä om 17 famnars längd och 7 famnars bredd, 3 wåningar hög, nybygd, utwändigt rappad, prydd å större facaden med en balcon öwer porten, upburen af 2 colonner af huggen sten, med en attik å tredje wåningen updragen, omgiwen med balustrad, samt 2 nybyggde och rappade flygelbyggningar. Å de andra 3 sidorna är Gården omgiwen af en trägård om 5 tunnlands widd, innehållande en stor mängd ägta goda fruktträn och bärbuskar. Åt norra sidan från Gården sträcker sig wid sjöstranden en wacker lustpark i Engelsk stil. Egendomens samteliga in- och utägor, samt skog, utom underlydande hemmans utgöra 1705 tunnland. Höst- och wår-utsädet är tilsamman årligen 90 à 100 tunnor. 3- à 400 lass hö bärgas årligen, samt 8 hästar, 60 nöt och 30 får födas. Åkerjorden, som ligger i circulationsbruk, består mäst af god lermylla. Löf- och barrskog finnes mer än til husbehof.

Åsarp, en Sokn i Wästergötlard och Kinds Härad. Det nämnes at i denna Sokn ligger Glasfabriken Limmared. Detta är fel. Fabriken är belägen på Fåle Hemmans ägor, som hörer under Sätesgården Limmared. Där blåses hwarjehanda slags glas, witt och grönt; det wita glaset är så klart som Engelskt och liknar nära kristal. Wid Artikeln Limmared, står at denna Fabrik äwen kallas Limmared, hwilket är et fel, som här rättas.

Åserum, en Gård uti Mönsterås Sokn i Småland, är Ladugård til Sätesgården Ämm, består af 1.75 Mantal, äger 16 tunnors utsäde i god jordmån.

Ä.

Älfsbacka, et Järnwärk uti Nyed Sokn i Wärmeland, är förrut anfördt med namnet Elfsbacka. Här kan tilläggas: at wärket består af 2 hamrar, kallade Norra och Södra Älfsbacka, liggande 0.2 mil från hwarandra.

Ö.

Östa, en Sätesgård uti Östa Sokn i Wästergötland, är förrut anförd. Här tillägges: Gården består af 7 Mantal. Här finnes et Barnhus, anlagt af framledne Directören wid Ostindiska Compagniet N. Sahlgren, hwilken därtil skänkt förenämnde Sätesgård med underliggande 13.2 Mantal Frälsehemman och lägenheter, samt et Capital stort 16,666 R:r 32 sk. Specie, hwilket är insatt i Rikets Länebank emot 4 Procent årlig ränta. Årliga inkomsten, så wäl af egendomarne som räntan af Capitalet skola anwändas til uppehälle och upfostran åt barn af bägge könen, öwer 5 års ålder, tils de kunna förtjäna födan genom jordbruks arbete. Barnhuset är bygt på en angenäm högd nära Sätesgården. Antalet af barn, som här underhållas är omkring 60.[ws 3]



Wikisource-not:
  1. I huvudtexten anges att Danmarka ligger i Korsberga socken i Västergötland,vilket sannolikt är rätt.
  2. Summakolumnen stämmer inte för Hjo. Möjligen är siffrorna för kvinnor omkastade från 250.
  3. Detta "tillägg" är onödigt; uppgifterna finns redan införda i den ursprungliga artikeln.