Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/Ö

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Ä
Geografiskt lexicon öwer Skandinavien eller De förenade Rikena Swerige och Norige
av Daniel Djurberg

Ö
Tilläggningar och Förbättringar  →


[ 1004 ]

Ö.

Öbbestorp, en Kronoskatte-Gård uti Ljungby Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, behöfligt höbol, nödig skog, hjelpelig åbyggnad af trä.

Öby, et Skatte-Rusthåll uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland, består af 4 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, skog ej för fulla behowet, mangårdsbyggniog af trä, hjelpelig trägård.

Ödeborg, en Sokn i Dalsland och Walbo Härad, är Annex til Färgelanda Pastorat, samt består af 15.4 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången finnes anförd wid Artikeln Färgelanda. Utsädet är 677 tunnor. År 1805 war Folkmängden 745. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Dagsholm och Rådanefors, hwilket sednare är et Järnwärk.

Ödeby, en Sokn i Nerike och Glanshammars Härad, är Annex til Lillkyrka Pastorat, håller i widd 0.32 qv. mil, samt består af 11.3 Mantal. Soknen, såsom belägen på Skogstrakten Käglan, är til större delen skogrik. Jordmånen är blandad, mäst med lera. Utsädet är 140 tunnor. År 1810 war Folkmängden 295. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Kägleholm och Ringaby.

Ödefjeld, en Sokn, är Annex til Laurdals Pastorat uti Tellemarken i Norge.

Ödemark, en Sokn, är Annex til Aremarks Pastorat uti Smålänenes Amt i Norge.

Ödenäs, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kullings Härad, är Annex til Alingsås Pastorat, samt består af 5.4 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Jordmånen består mästadelen af sand och sandmylla. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 80 tunnor. År 1808 war Folkmängden 336. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Alingsås.

Ödeshög, en Sokn i Östergötland och Lysings Härad, är Annex til Åby Pastorat, samt består af 72.6 Mantal. Marken i norra ändan af Soknen är jämn, men i den öfriga delen bärgaktig och stenbunden. Rådande jordmånen är på slätten sandmylla, men i den öfriga delen swartmylla. Skog finnes hjelpeligt utom i slättbygden, som lider brist därå. Utsädet är 700 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2118. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne äro Sjöstorp och Orrenäs, samt de 2 nästföljande.

Ödeshög, Klockargården, en Frälsegård, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol och skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, rappad, ansenlig trägård.

[ 1005 ]Ödeshög, Sörgården, en Frälsegård består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol och skog, ansenlig mangårdsbyggning at trä, stor trägård.

Ödesköld, en Sokn i Dalsland och Wedbo Härad, är Annex til Steneby Pastorat, samt består af 14.4 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet är anförd wid Artikeln Steneby. Skog finnes ännu ymnigt, ehuru den i sednare åren bliwit mycket medtagen, särdeles timmerskogen. Utsädet är: tunnor wete 3, råg 22, korn 26, blandsäd 56, ärter 4, potäter 18. År 1305 war Folkmängden 703. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Ivägsholm.

Ödestugu, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästra Härad, är Annex til Malmbäcks Pastorat, samt består af 17.2 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet, skogstilgången och utsädet äro anförde wid Artikeln Malmbäck. År 1805 war Folkmängden 727. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Tolarp.

Ödse, en ansenlig Gård uti Verdals Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge.

Ödsmål, et Regalt Pastorat i Bohusland och Inlands Nordre Härad, innefattar 2 Soknar: Ödsmål, Moderförsamling, och Ugglum, Annex, samt består af 52.5 Mantal. Utsädet kan bestämmas til 900 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2084. — Ödsmål Sokn består af 27 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet kan antagas til 550 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1282. Kyrkan är belägen under 58 gr. 6 min. Polhöjd; 4.2 mil från Göteborg.

Öen, en Sokn, är Annex til Askvolds Pastorat uti Norra Bergenhus Amt i Norge.

Öfraby, en Sokn i Halland och Halmstads Härad, är Annex til Halmstads Pastorat, samt består af 8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 292. Soknens och kyrkans namn befinnes icke på Kartan öwer Halland, endast en Gård med detta namn.

Öfraby, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Ingelsta Härad, innefattar 2 Soknar: Öfraby, Moderförsamling, och Benesta, Annex, samt består af 25.3 Mantal. Utsädet är 950 tunnor af all slags säd. År 1805 war Folkmängden 748. — Öfraby Sokn består af 10.1 Mantal, har jämn mark, några sandkullar oberäknade. Jordmånen är dels sand dels lermylla. Utsädet är 450 tunnor af all slags säd, mäst hafra. År 1805 war Folkmängden 300. Kyrkan är belägen under 55 gr. 30 min. Polhöjd; 5.7 mil från Kristianstad.

Öfrabyborg, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 1.5 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, höbärgning til 150 lass, hjelpelig mangårdsbyggnad och trägård.

Öggestorp, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Tweta Härad, är Annex til Rogberga Pastorat, samt består af 27.6 Mantal. Marken är bärgig, klapprig och til en stor del med ljung bewuxen. Rådande jordmånen är sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 6 à 7 tunnor höstsäd och 16 à 18 tunnor wårsäd på Mantalet. Afkastningen är mellan fjärde och femte kornet. År 1810 war Folkmängden 637. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Ulfsnäs, Sjöryd och Sjöberg.

Öglunda, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Walla Härad, är Annex til Warnhems Pastorat, samt består [ 1006 ]af 12.8 Mantal. Hon är belägen dels å, dels wid wästra sidan af Bärget Billingen, hwadan Hemmanen å berörde bärg äro til beskaffenheten bärgaktige, men de öfrige och fläste någorlunda jämne, dock omskifta här dalar och kullar på sina ställen. Soknen har någon men ej tilräckelig skog. Af jorden besås merendels trefjärdedeiar med 80 tunnor råg, samt 220 tunnor hafra, blandsäd och ärter, samt något korn, tilsamman 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 261. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Öja, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Fögderiet Rekarne, innefattar 2 Soknar: Öja, Moderförsamling, och Wästermo, Annex, håller i widd 1.6 qv. mil, utom andelen i Hjelmaren, samt består af 66.7 Mantal. Utsädet är 750 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2333. — Öja Sokn håller i widd 0.83 qv. mil, samt består af 40.2 Mantal. Marken är någorlunda jämn men mycket stenbunden, i synnerhet i den delen af Soknen, som gränsar til Lidsta Sokn. Rådande jordmånen är lera, dock finnes äwen mycken sandjord; af sidstnämnde jordart består större delen af den åker, som hörer til Sundby Sätesgård. Några Hemman hawa ymnigt skog, större delen hjelpeligt, 4 à 5 stycken lida brist därå. I Soknen finnas betydliga kalkstensbrott, hwarföre kalkbränning är en af Soknens näringsgrenar. Utsädet är 450 tunnor, hwaraf ungefär trefemtedelar äro råg. År 1810 war Folkmängden 1153. Kyrkan är belägen under 59 gr. 18 min. Polhöjd; 7.4 mil från Nyköping. Den betydligaste Gården heter Sundby.

Öja, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Kinnewalds Härad, är Annex til Bergunda Pastorat, samt består af 28.7 Mantal. Marken är i denna Sokn merendels af lika beskaffenhet som i Bergunda, dock träffas på några ställen lera. Inga stora bärg finnas, men marken är dock ojämn, och består dels af höjder, dels sidländta ställen. Norra delen af Soknen lider brist på skog, och äger däraf blott til nödig wedbrand och gärdsel, men södra delen har af skog mera förråd, och däraf äwen sådan som tjänar til timmer och bräder. Ungefärliga utsädet på hwarje Mantal är 16 tunnor, som gör på hela Soknen 464. År 1810 war Folkmängden 721. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Gemla och Gransholm.

Öja, en By och Marknadsplats uti Redwägs Härad i Wästergötland.

Öja, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Herresta Härad, är Annex til Mariæ församling i Ystad, består af 15.7 Mantal. Marken är mästadelen jämn. Rådande jordmånen är lermylla. Här finnes aldeles ingen skog, men något bränntorf. Utsädet är 300 tunnor. År 1805 war Folkmängden 202. Soknen förrättar sin Gudstjänst uti Mariæ Kyrka i Ystad. Den betydligaste Gården heter Öjagård.

Öja, et Consistorielt Pastorat på Gottland, i Södra Fögderiet och Hoborgs Ting, innefattar 2 Socknar: Öja, Moderförsamling, och Hamra, Annex, samt består af 22 Mantal. Utsädet är: tunnor wete 7, råg 290, korn 30, ärter 2, potäter 13. År 1810 war Folkmängden 679. — Öja Sokn består af 15.9 Mantal. Marken är öwerallt jämn. Rådande jordmånen är sand, ör, och på några ställen lera. Soknen äger nästan ingen skog, utan nödsakas dyrt köpa allt sit bränsle. Utsädet är: tunnor wete 5, råg [ 1007 ]175, korn 25, ärter 2, potäter 10. År 1810 war Folkmängden 456. Kyrkan är belägen under 57 gr. 2 min. Polhöjd; 6.4 mil från Wisby.

Öjaby, et Consistorielt Pastorat i Småland och Wexiö Län, innefattar 2 Soknar: Öjaby, Moderförsamling, belägen i Kinnewalds och Harlöf, Annex, i Albo Härad, samt består af 19.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 551. — Öjaby Sokn består af 12.6 Mantal. Marken är i allmänhet jämn. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 150 tunnor. År 1810 war Folkmängden 326. Kyrkan är belägen under 56 gr. 55 min. Polhöjd; 0.6 mil från Wexiö. Den betydligaste Gården heter Lunnaby. I Soknen är beläget Länets Kronomagasin Helgewärma kalladt.

Öja-Gård, en Herregård uti Öja Sokn i Skåne, består utaf 6 afhyste och sammanslagne hemman, äger 30 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, passabel åbyggnad, nyligen anlagd trägård.

Öjared, en Herregård uti Lundby Sokn och Wätle Härad i Wästergötland, består af 3.25 Mantal, äger 60 à 70 tunnors utsäde uti bördig lerjord, godt höbol, ymnig skog, wacker mangårdsbyggnad med 2 flyglar af trä och et kapell af trä, 1 trägård hwilken ej allenast är tilräckelig til Gårdens behof utan jämwäl til afsalu.

Öjaren, en Sjö i Gästrikland, är en af de ansenligaste i Landskapet, håller i widd 0.19 qv. mil.

Öje, en Frälsegård uti Köping Sokn på Öland, äger något öwer 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, brist på skog, wacker mangårdsbyggning af trä.

Öje, en Sokn, är Annex til Vangs Pastorat uti Distriktet Valders i Norge.

Öje-Gård, en ansenlig och wäl odlad Gård uti Melhus Pastorat uti Södra Trondhiems Amt i Norge.

Öjer, et Pastorat i Norge och Gudbrandsdalen, innefattar 2 Soknar: Öjer, Moderförsamling, och Tretten, Annex. I Pastoratet skördas sällan mer säd, jämwäl i de bästa år, än hwad almogen sjelf förbrukar. Deras förnämsta näring består således i handel med fiskewaror, som de hämta från Romsdalen, samt med hästar, nöt och fetaljewaror, som de köpa i andra Soknar och sedan föra til Städerne. År 1801 war Folkmängden 2578.

Öjeren, en ansenlig Sjö uti Spydebergs Pastorat uti Smålänenes Amt i Norge, är 4 mil lång och 0.25 mil bred, något mer eller mindre.

Öjeren, en Sjö uti Hölands Pastorat uti Rommerige i Norge, är 1 mil lång och 0.5 mil bred,

Öjestad, et Pastorat i Norge och Nedenäs Amt, innefattar 3 Soknar: Öjestad, Moderförsamling, samt Fröland och Fjäre, Annexer. År 1801 war Folkmängden 6785.

Öjewalla, en Sätesgård uti Åsaka Sokn uti Wartofta Härad i Wästergötland, består af 1 Mantal. Åkern besås med 9 tunnor råg, 10 korn, 9 blandsäd, 18 hafra. Ängen, som til större delen består af mader och måssar, ger 170 stackar hö.

Ökna, en Sätesgård uti Floda Sokn i Södermanland, äger godt höbol, ymnig skog, kostbar åbyggnad af sten, wackra trägårdar.

Ökna, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Östra Härad, är Annex til Alsheda Pastorat, samt består af 30.2 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången äro anförde wid Artikeln Alsheda. Utsädet är: tunnor råg [ 1008 ]93, korn 148, hafra 59, blandsäd 66, ärter 6, potäter 38, tilsamman 410 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1011. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.

Öknebo, et Härad i Södermanland, Stockholms Län och Södertörn, innefattar 1 Stad: Södertälje, 7 Soknar: Östertälje, Wästertälje, Tweta, Överjärna, Ytterjärna, Turinge, Wårdinge, samt håller i widd 3.74 qv. mil.

Ökeren, en betydelig Gård uti Aggers Sokn uti Aggershus Amt i Norge, 0.25 mil från Kristiania. Mangården belägen på en kulle är ansenlig, 2 wåningar hög. Trägården är stor och wäl försedd med fruktträn.

ÖLAND, en Ö i Östersjön, hörer til Regionen Götaland. Hon är belägen mellan 56 gr. 15 min. och 57 gr. 18 min. Polhöjd. Från Småland, som det närmaste fasta Land skiljes hon genom et Sund, som på det smalaste stället är 1.5 mil bredt. Hon är ganska lång men smal; hon håller i längd 13 mil. Bredden är olika; uti södra delen är den merendels 1.5 mil, men uti den norra öwerstiger den ej 0.3 mil. Uti widd håller ön 13 qv. mil. — Hon förer titel af Grefskap. Dess wapen äro 2 rågetter imellan några rosor i himmelsblått fält. Skölden är betäckt med Grefliga kronan. Ön utgör et Landskap i Riket, men i anseende til politiska styrelsen hörer hon til Kalmare Län. — På et mellan några hundrade alnar och en fjärdedels mils föränderligt afstånd, äger Öland på wästra sidan en högre och lägre landthöjning, på några ställen mot Hawet lodrätt afbruten, men oftast sagta sluttande ned til stranden. Från denna landthöjd, hwilken åtföljer wästra sidan af ön, och som högst stiger til 18 à 24 famnar öwer hafsytan, har hela Landet en sagta lutning åt östra hafsstranden, där ingen sådan twär afsats är märkbar, dock så at fältet midt på ön är nästan wågrätt, men afsluttningen närmare östra stranden mera påskyndad. På nämnde landthöjd, merendels wid dess öwersta kant, fortlöper en sandås, som är högst på wästra sidan, fortfar rundt omkring ön i en owal ring, äwenwäl utmed östra sidan, men är där lägre och stundom afbruten. Landthöjden och åsen sammantagne, i synnerhet där de äro branta, kallas i Orten Landtborg; då däremot slätten midt på ön, där den ej är skogwuxen eller odlad kallas Alwar. Landtborgens största höjd och branthet finnes omkring Borgholms Slott, där Slottsgrundmuren efter afwägning skal ligga 23.4 famnar öwer hafsytan och är således högsta punkten på ön. Hela Öland betäckes af öwergångsbärgarter som ligga i twänne blottade warf. Kalksten öwerst, och därunder alunhaltig brandskifer med orsten. Kalkstenswarwet betäcker hela Landet, utom en smal kant längs efter wästra stranden i landthöjdens sluttning, där alunskifern utskjuter. Kalkstenswarwet förekommer öwerallt, och wid östra stranden långt utskjutande i Hawet. Skiferwarwet består af wanlig tunnskifrig swart alunhaltig brandskifer, som efter föregående bränning och utlakning giwer alun med lager af orsten. Kalkstenen, som i synnerhet på norra delen af ön arbetas til golfsten och andra waror, är dels rödbrun grönådrig, dels ljusgrå, lik den wanliga öwergångs kalkstenen. Lager af lera til en half fots mäktighet och däröwer förekomma mellan kalkstenslagren på et ställe. Stenkol finnes ock på et ställe. Lösa jordwarwen bestå på kalkwarwet af sand, kalkblandad [ 1009 ]lera, stundom af kalkbleke. På skiferwarwet råder en uplöst skifer eller skifermylla. På Alwaren är betäckningen så tunn, at kalklagren knappt äro skylda. Mellan Alwaren och Landtborgen befinnes en Landsträcka kallad Midlandet, hwilken innehåller den bördigaste marken bestående af lera och swartmylla. — Ingen ström eller sjö af betydenhet finnes i hela Landet, den största af dem heter Hornsjön. Norra delen af ön har skog och stenbrott. Den södra delen är slätare samt äger särdeles bördiga åkrar och ängar jämte godt mulbete, men lider brist på skog, samt underhålles med wed och husbyggnad från Småland. Skogen på ön är öwerallt kronans park, samt hyser hwarjehanda slags wildbråd, såsom hjortar, dåfhjortar och harar. Landets förnämsta produkter äro boskap och dess afkomma, gäss, säd, honing, wax och sköna nötter. — Ön är tämeligen wäl bebodd. År 1810 war Folkmängden 23,116. Befolkningen är således 1777 människjor på qvadrat milen. År 1800 war Folkmängden 22,605 och år 1765 steg densamma til 19,534. Näringsfång äro åkerbruk, boskapsskötsel, stenhuggeri, kalkbrytning, fiskfänge, förnämligast ströming och torsk, skälskytteri, samt handel och sjöfart. — Ön är skattlagd til 793 Mantal. Hon är indelad i 2 Fögderien, hwilka i Orten kallas Mot, nämligen Norra och Södra Motet, utgör 1 Häradshöfdinge Jurisdiction, bestående af 6 Härad kallade Åkerbo, Runstens, Slättebo, Möckleby, Gräsgårds och Algutsrums, samt 4 Prosterien eller Contrakt, hörande til Kalmare Stift. I anseende til Militären underhållas 2 Compagnien af roterade Krono-Båtsmän. Bärgsbruk finnes icke. Antalet af Soknarne är 33, hwilka utgöra 22 Pastorat. Följande förtekning wisar dessa Pastorat med deras Hemmantal och Folkmängd år 1810.

Pastorat. Mantal. Folkm.
Böda 30.4 1218.
Högby 36.5 1433.
Källa 18.8 511.
Persnäs 50.7 1480.
Löt 41.– 967.
Gärdslösa 70.2 1912.
Långelöt 20.6 509.
Runsten 44.6 845.
Köping 47.7 1411.
Repplinge 48.– 1772.
Glömminge 43.– 1501.
Torslunda 39.9 1467.
Weckleby 16.6 555.
Resmo 38.6 989.
Norra Möckleby 30.4 752.
Sandby 34.6 874.
Hultersta 41.– 1217.
Kastlösa 38.6 853.
Smedby 33.8 1049.
Segersta 14.4 392.
Gräsgård 24.6 655.
Ås 30.– 754.

Anmärkning. Källa Sokn är anförd pag. 394, såsom warande Annex til Högby Pastorat. Detta är et fel, hwilket är rättadt i denna förtekning. Källa Sokn utgör et särskildt Consistorielt Pastorat.

Ölanda, en berustad Sätesgård uti Istrum Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 27 tunnors utsäde, 9 råg, samt 18 blandsäd och hafra, uti bördig jordmån af lera och lermylla, någorlunda ymnigt höbol, ymnig skog, nyligen prydligt byggd ansenlig mangårdsbyggning af trä, med en flygel af sten, ansenlig trägård.

Öljehult, en Kapells-Församling uti Hoby Sokn i Bleking. Kyrkan är belägen 2 mil från Moderkyrkan.

Öllestorp, en Sätesgård uti Görröd Sokn i Skåne, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig löfskog, mangårdsbyggnad [ 1010 ]af korswärk, hjelpelig trägård. Under Gården lyda 3 Mantal Bondehemman och 10 Torp.

Ölme, et Härad i Wärmeland och Fögderiet Östersyslet, är beläget wid Wänern, håller i widd 3.4 qv. mil, samt innefattar 1 Stad: Kristinehamn, och 2 Soknar: Warnum och Ölmehärad.

Ölmehärad, en Sokn och Regalt Pastorat i förenämnde Härad, håller i widd 1.6 qv. mil, samt består af 72.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2839. Kyrkan är belägen under 59 gr. 22 min. Polhöjd; 2.6 mil från Carlstad.

Ölmen, en Sokn, är Annex til Sognedals Pastorat uti Norra Bergenhus Amt i Norge.

Ölmevalla, et Consistorielt Pastorat i Halland och Fjäre Härad wid Hawet, innefattar 2 Soknar: Ölmevalla, Moderförsamling, och Landa, Annex, samt består af 49 Mantal. Utsädet är 670 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1282. — Ölmevalla Sokn består af 32.5 Mantal. Inägo-Marken är til större delen jämn och slät, omfattar dock några bärg och kullar. Rådande jordmånen är lera och mylla. Utmarken är mera bärgaktig, dock jämn på några ställen, bestående af måss- sand- och mulljord, och torde äwen på en och annan fläck finnas lera. På skog lider Soknen brist. År 1805 war Folkmängden 752. Kyrkan är belägen under 57 gr. 23 min. Polhöjd; 8.3 mil från Halmstad.

Ölmenäs, en Sätesgård uti förenämnde Sokn, äger 30 tunnors utsäde, höbärgning til 100 twebettslass, mangårdsbyggning af trä, en wåning hög, med 2 små flygelbyggningar, hjelpelig trägård.

Ölmesta, en Sokn och Regalt Pastorat i Småland, Jönköpinga Län och Wista Härad, består af 46.7 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är sand. På skog är brist. Utsädet är 810 tunnor af alla sädesslag. År 1810 war Folkmängden 1068. Kyrkan är belägen under 57 gr. 57 min. Polhöjd; 2.2 mil från Jönköping.

Ölsboda, et Järnwärk uti Nysund Sokn i Örebro Län, består af 2 stångjärnshamrar, med 890 skeppunds smide och något manufactur, har behjelpelig skog och prydlig mangårdsbyggnad, med wacker trägård. Alla byggnader wid bruket äro med owanligt omsorg upförda.

Ölserud, en Sokn i Wärmeland och Näs Härad, är Annex til Milleswiks Pastorat, håller i widd 0.4 qv. mil, samt består af 15.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 489. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Ölserud, en Frälsegård uti Kila Sokn i Wärmeland, består af 0.3 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog.

Ölsremma, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Dalstorps Pastorat, samt består af 8.6 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången äro anförde wid Artikeln Dalstorp. Utsädet är 80 tunnor. År 1805 war Folkmängden 231. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Ölsåkra, en Frälse-Sätesgård uti Moheda Sokn i Småland, 2.75 mil från Wexiö Stad, består af 1 Mantal. Utsädet af råg, korn, blandsäd och hafra, utgör efter skedda upodlingar 40 tunnor. Höbolet är nog swagt; men skogen, som består af någon bok, men mäst gran, är hjelpelig. Å Sätesgårdens ägor, som i norr sträcka sig til en Sjö benämnd Stråken är å en upodling, Sjöborg kallad, mangården [ 1011 ]anlagd, bestående af en huwudbyggning af trä, 1 wåning hög, och flygelbyggningar jämte andra nödwändiga hus. Trägården är wacker, försedd med nära 150 fruktträn af walda äplen, päron, plommon och kersbär, samt bärhäckar. Å detta Hemman är anlagt et potaske- rafinaderi- och calciner-wärk med 2 kittlar. — Såsom anmärkningswärdt har ägaren upgiwit, at uti en å ägorne warande måsse, som han til äng upodlat, hawa flera stora trästammar af furu bliwit funne, alla kullfallne och liggande ifrån Nordwäst til Sydost. Wid en å denna plan år 1811 anstäld dikning fanns en furustam, hwilken höll, ehuru nära öwersta toppen, 3 qwarter i diameter, och låg i samma direction, som de förenämnde, och 21 tum under måssens yta. För öfrigt nämner ägaren, at uti denna måsse, som före upodlingen war kal och utan all skog, bliwit funne så stora trärötter med stubbar, at man därå räknat öwer 200 safringar omkring kärnan; äwen slutas at någon brand måtte för lång tid tilbaka öwergått denna måsse, emedan på 1.25 alnars djup brännkol bliwit funne.

Ölven, en Sokn, är Annex til Qvindherreds Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge. Här är et kopparwärk i drift, kalladt Lilledalsvärk, hörande under Friherrskapet Rosendal.

Ömmestorp, en Sätesgård uti Tranemo Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger öwer 20 tunnors utsäde, förswarligt bebygd mangård.

Ön, en Herregård uti Folkärna Sokn i Dalarne, är anmärkningswärd, emedan Ärkebiskop Gustaf Trolle däraf warit ägare. Under kriget i Konung Gustaf den förstes tid mellan Dalkarlar och Danskar tog han hit sin tilflygt, och omgaf Gården med wallar och grawar, som ännu äro i behåll. Gården har prydlig åbyggnad af trä, wacker trägård, bördig åker, god äng, hjelpelig skog.

Ön, en Herregård uti Odensåker Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger mellan 26 och 30 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, tilräckeligt skog til behowet, wacker så wäl mangårds- som ladugårdsbyggnad af trä, liten men wacker, samt efter Gårdens behof afpassad frukt- och kryddträgård.

Önesta, en Sokn och Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, består af 28.5 Mantal. Hon utgöres af 3 Byar: Önesta; marken är där til det mästa jämn, rådande jordmånen är sandmylla, skog saknas: Ullstorp; marken är där mera bärgaktig; jordmånen är mera sandaktig; på skog är behöflig tilgång: Skoglösa; marken är där jämn, jordmånen består af lermylla, har ganska ringa skog. År 1805 war Soknens Folkmängd 1113. Kyrkan är belägen under 56 gr. 4 min. Polhöjd; 0.8 mil från Kristianstad.

Önnarp, en Herregård uti Hösna Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, förswarlig mangårdsbyggnad, stor och wälbygd ladugård.

Önnarp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, är Annex til Gärdslöfs Pastorat, samt består af 6.4 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet, skogstilgången och utsädet äro anförde wid Artikeln Gärdslöf. År 1805 war Folkmängden 305. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Önne, en Kronogård uti Järbo Sokn i Dalsland, är et Capitens-Boställe. Utsädet är 30 tunnor.

Öntorp, en Sätesgård uti Saleby Sokn i Wästergötland, har skog til nödig wedbrand.

[ 1012 ]Önum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Barne Härad, är Annex til Skarsta Pastorat, samt består af 11.7 Mantal. Marken är jämn; ungefär hälften däraf består af en lös eller sandblandad lera, hälften af sandmylla. Några få Hemman äga litet barr- och löfskog inhägnad. Utsädet är 525 tunnor. År 1810 war Folkmängden 376. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Mölnetorp och Rangeltorp.

Ör, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Albo Härad, är Annex til Moheda Pastorat, samt består af 21 Mantal. Marken är någorlunda jämn, utom det några kullar och backar här och där finnas, mer och mindre fruktbara. Jordmånen är til större delen mylla, dock på några Orter blandad med grus och sand. Skogen är ringa, så at, när några få ställen undantagas, där den är hjelpelig, måste, utom byggnadswärke, stängsel och wed från andra Orter anskaffas. Utur botnen i 2 sjöar hämtas järnmalm. Utsädet af någon råg, eljest korn, blandsäd och hafra, kan upgå til något öwer 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 596. Jämte åkerbruk och boskapsskötsel drager almogen förtjänst af skjutsning wid Gästgiwaregården Ör, därest några stora landswägar sammanstöta. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Örsholm och Sporrsås.

Ör, et Regalt Pastorat i Dalsland, wid Wänern, utgör et helt Härad kalladt Nordals Härad, innefattar 6 Soknar: Ör, Moderförsamling, Järn, Holm, Gunnarsnäs, Skållerud och Dalskog, Annexer, samt består af 128.2 Mantal. Utsädet är 2170 tunnor. År 1805 war Folkmängden 5180. — Ör Sokn består af 46.6 Mantal. Wästerut är marken bärgaktig, med wattudrag, i öfrigt mera jämn. Lera är rådande jordmånen. Sand är sällsynt. Wästra delen af Soknen äger ej allenast skog til eget behof, utan jämwäl til afsalu, då däremot den öfriga och större delen lider brist därå. Utsädet är 1200 tunnor. Kyrkan är belägen under 58 gr. 40 min. Polhöjd; 3 mil från Wänersborg. Den betydligaste Gården heter Säter.

Öra, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, är Annex til Ods Pastorat, samt består af 10.5 Mantal. Marken är någorlunda jämn och på många ställen sank. Jordmånen är sandblandad. Några Hemman äga skog til husbehof, andre ingen. Utsädet är 20 tunnor råg, 30 korn, 120 hafra, 8 potäter. År 1805 war Folkmängden 212. Kyrkan är belägen 0.9 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Ingelstorp.

Örberga, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Dals Härad, wid Wettern, innefattar 2 Soknar: Örberga, Moderförsamling, och Nässta, Annex, samt består af 35.6 Mantal. Utsädet är tunnor wete 7, råg 145, korn 200, blandsäd 270, ärter 40, tilsamman 662 tunnor, hwarwid märkes at utsädet af wete och ärter årligen mäst varierar. År 1810 war Folkmängden 840. — Örberga Sokn består af 27.4 Mantal. Den örblandade jordmånen råder i anseende til Soknens areala innehåll. Någon swartmylla befinnes, samt någon lerjord, hwilken under såningstiden, wid infallande torka, på dygnet hindrar Åkermannen at utså sin säd. På skog är brist, undantagande å Arneberga Gårdsägor. Utsädet är: tunnor wete 5, råg 100, korn 140, blandsäd 150, ärter 30. År 1810 war Folkmängden 609. Kyrkan är belä[ 1013 ]gen under 58 gr. 27 min. Polhöjd; 4.6 mil från Linköping. Den betydligaste Gården heter Arneberga.

Örboholm, en Sätesgård uti Wästerljung Sokn i Södermanland, äger mellan 20 och 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ansenlig skog, wacker åbyggnad af trä.

Örby, en Herregård uti Lagga Sokn i Upland, äger några och 20 tunnors utsäde, betydligt höbol, ymnig skog, wacker mangårdsbyggning af trä, nyligen anlagd trägård.

Örby, en Sätesgård uti Wendel Sokn i Upland, angenämt belägen wid Wendelssjön, äger 36 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, prydlig men något förfallen byggning af sten eller slott, wacker trägård. Har fordom warit Kongsgård. Slottet, som är urgammalt och kallas Örbyhus, har tilhört Konung Gustaf I och hans förfäder. Här blef Konung Erik 14 om liwet bragt år 1577. — Af detta slott har det kringliggande Häradet bekommit sit namn: Örbyhus Härad. Det innefattar 6 Soknar: Wendel, Tierp, Söderfors, Tolfta, Wässland och Älfkarby. Det håller i widd 10.46 qv. mil, samt består af 670 Mantal. År 1810 war Folkmängden 12,353.

Örby, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, innefattar 2 Soknar: Örby, Moderförsamling, och Kinna, Annex, samt består af 76.7 Mantal. Utsädet är 1460 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2798. — Örby Sokn består af 57.6 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn, til större delen mindre bördig. Rådande jordmånen är til twåtredjedelar sand och en tredjedel lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 1160 tunnor. År 1895 war Folkmängden 2113. Kyrkan är belägen under 57 gr. 30 min. Polhöjd; 9.4 mil från Wänersborg. De betydligaste Gårdarne heta Oresten, Örby Bosgården, Trantorp och Sund.

Örby-Bosgården, är Boställe åt Second-Chefen wid Älfsborgs Regemente, äger 24 tunnors utsäde, mindre ymnigt höbol, hjelpelig skog til wedbrand och gärdsle, gammal mangårdsbyggning af sten, ansenlig trägård.

Öre, en Sokn, är Annex til Tingvolds Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Örebro, en Stad i Nerike, belägen under 59 gr. 16 min. Polhöjd; wid Swartån, som är et af Mälarens wattudrag, 0.25 mil från dess utlopp i Hjelmaren; 20.4 mil från Stockholm och 9.6 mil från Wästerås. Staden är til figuren lång, men smal, med merendels irregulära gator. Han håller i längd 1060 famnar, i bredd 212 och i widd 62 tunnland. Gator och gränder äro 25 til antalet, däraf Storgatan, som går midt genom Staden längs efter, är den ansenligaste; hon håller i rät linea i längd 840 famnar, men med en böjning 1060 famnar. Här äro 3 Torg, intetdera af synnerlig storlek. Gårdarnes antal är 290. Ån som rinner midt genom Staden afdelar honom i 2 nästan lika stora delar, hwaraf den högra håller i widd 34 och den wänstra 28 tunnland. Staden är Säte för en Landshöfdinge. Här befinnes ock en Trivialskola, Länets Lazaret, et Hospital, 1 Apotek och 1 Boktryckeri. — År 1810 war Hushållens antal 664 och Folkmängden 3013, däraf 1405 woro mankön och 1608 qwinkön. — I sednare tider har Staden bliwit mycket prydlig genom många nya hus, som här bliwit byggde, så at han kan anses bland de wackrare Städer i Riket. Bland bygg[ 1014 ]ningar märkas: Kyrkan, hwilken är stor och prydlig försedd med et ansenligt Orgwärk samt kostbart Torn med Urwärk; Slottet; därest Landshöfdingen har sit Säte; det är beläget på en Holme i Ån, samt försedt med 4 rundelar 1 i hwardera hörnet, det har fordom warit befäst och utstått många belägringar; där nedanföre wid Ån ligger Slottsträgården, hwilken håller i widd 3 tunnland. Utom förenämnde byggningar, äro Rådhuset, Lazaretet och några andra hus i Staden upförde af sten, alla öfrige af trä, men flera af dem utwändigt rappade at de hawa utseende af stenhus. — Näringsfång äro handel, liten fabriksrörelse, handtwärk och jordbruk. Handelen är betydelig. Densamma idkas förnämligast åt Bärgslagen med säd, fiskwaror, kramwaror, krydder, tobak, lin, hampa och andra behöfliga waror; och därifrån hämtas bärgstilwärkningar, bestående mästadelen uti tackjärn och stångjärn, det sednare til 16,000 à 18,000 skeppund, hwilket allt fraktas til Stockholm på 20 staden tilhörige jakter. Af manufacturer finnes 1 stoftsfabrik, 1 waxduks och tapetfabrik, samt 1 tröje och strumpwäweri. År 1810 funnos här 13 handelsmän samt 132 wärkstäder uti 48 särskildta handtwärk. — Numera är det icke tillåtet at några lik må begrawas inom Staden, hwarken i kyrkan eller på kyrkogården, utan äro 2 begrafningsplatser utom Staden inrättade, den ena norr utom Staden, hwarest de döda uti wänstra delen af Staden och Längbro Sokn begrawas, och den andra i Söder utom Staden, där de döda uti Stadens högra del och Ånsta Sokn begrawas. — Stadens nuwarande numer bland Rikets Städer är 24. — Marknad hålles här den 19 Januarii, som påstår i flere dygn och är en bland de största i Riket, samt dessutom den 25 April och 8 September. — Staden är en bland de äldsta i Riket, samt har fordom hetat Ejrasund. Åtskilliga Riksdagar hawa här bliwit hållne, hwaribland 2 äro märkwärdige: 1540, då Swerige från et Walrike blef förwandladt til Arfrike, samt 1810, då nuwarande Konung blef wald til Thronföljare. Meridianskilnaden mellan Örebro Slott och Stockholms Observatorium är 2 gr. 48 min. Således när klockan är 12 om middagen i Stockholm är hon 11 timmar, 49 min. 12 sec. förmiddagen i Örebro. — Stadens åkerjord innehåller 1600 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 120 hästar, 80 oxar, 200 kor, 120 får. — Staden utgör jämte de kringliggande Soknarne Längbro, Ånsta och Almby, et regalt Pastorat, hwilket år 1810 hade 4571 inwånare. — 0.3 mil från Staden söder ut i Ånsta Sokn är en mineral källa eller hälsobrunn Adolfsberg kallad, belägen.

Örebro- Härad. Detta är beläget omkring Staden, innefattar 1 Stad: Örebro, samt 12 Soknar: Ånsta, Längbro, Almby, Mosås, Täby, Axberg, Hofsta, Kil, Gräve, Eker, Wästeråsa, Tyslinge, håller i widd 5.14 qv. mil, och består af 359.8 eller i rundt tal 160 Mantal. År 1810 war Folkmängen 11,986.

ÖREBRO- HÖFDINGDÖME. Detta innefattar hela Landskapet Nerike, wästra delen af Wästmanland, samt en liten del af Wärmeland. Det är beläget mellan 58 gr. 40 min. samt 60 gr. 6 min. Polhöjd. Det omgiwes af Dalarne, Wästerås Län, Östergötland, Wettern, Wästergötland och Wärmeland. Det håller i längd 15 mil, i bredd 7 och i widd 78 qv. mil, däraf watnen intaga 9.7 och det torra [ 1015 ]Landet 68.3 qv. mil, utaf watnen innehåller andelen i Hjelmaren 2.4 qv. mil, i Wettern 1.3 qv. mil och de öfrige watnen 6 qv. mil. — Hwad naturliga beskaffenheten beträffar, så är Länets södra del i detta ämne afhandlad uti Artikeln Nerike. De största strömarne och sjöarne, äro jämwäl där anförde. Landets beskaffenhet uti norra delen af Länet, innefattande wästra delen af Wästmanland, är jämwäl anförd wid Artikeln Wästmanland. Landet är i allmänhet skogrikt, samt är försedt med många strömar, sjöar och kärr. De störste Strömarne äro Sandån, Lindesån och Järleån, hwilka förenade formera Arboga Ån, samt Letälven, som här under namn af Svartälven, flyter genom wästra delen af Landet. De störste Sjöarne äro: Torwarpen 0.18 qv. mil, Wäringen 0.15, Halvarsnoren 0.14, Södra Elgen 0.12, Råswalen 0.1, Norra Hörken 0.09, Wikern 0.09, Fåssjön 0.08, Ljusnaren 0.08, Norra Elgen 0.08, Södra Hörken 0.07, Nora Sjön 0.07, Lundsfjärden 0.06, Grecken 0.05, Usken 0.05 qv. mil. Den delen af Wärmeland som hörer til Länet, är bärgaktig, har flera Sjöar, däraf Möckeln håller i widd 0.12, Alkwettern 0.2, och Ullwettern 0.23 qv.mil. — I anseende til Folkmängden är Länet det trettonde i Riket. År 1810 war densamma 95,236, däraf 45,404 woro mankön och 49,832 qwinkön. I anseende til befolkningen intager det femtonde rumet. Det utgör 1221 människjor på qv. milen. År 1810 innehöll öpna åkerjorden 55,244 tunnland eller 2.38 qv. mil, det är wid pass en trettiotredjedel af Landets areala Widd. Förenämnde år war utsädet: tunnor wete 560, råg 13,996, korn 2519, hafra 12,241, blandsäd 2590, ärter 1563, potäter 4127, hela utsädet 37,596 tunnor. Skörden war: tunnor wete 2240, råg 83,976, korn 12,595, hafra 61,205, blandsäd 12,950, ärter 4689, potäter 28,889. Summa 206,344. Samma år underhöllos 9650 hästar, 10,872 oxar, 33,344 kor, 14,038 ungnöt, 36,108 får, 10,261 par dragare. — Länet är skattlagt til 2775 Mantal. I anseende til Politiska inrättningen är det indeladt i 5 Fögderien: Östra Nerikes, Wästra Nerikes, Nora och Lindes, Carlskoga och Leke. I anseende til Cleriska författningen hörer Nerike til Strängnäs Stift och består af 4 Prosterien, andelen i Wästmanland til Wästerås Stift och innehåller 2 Prosterien, andelen i Wärmeland til Carlstads Stift, och utgör en del af et Prosteri. Beträffande rättegången, så utgör Nerike en egen lagsaga innefattande 2 Häradshöfdinge Jurisdictioner; andelen i Wästmanland lyder under Wästmanlands Lagsaga, och består af 1 Jurisdiction; andelen i Wärmeland hörer nu til Nerikes Lagsaga och utgör en del af 1 Jurisdiction. Rörande Militären så underhåller Nerike jämte andelen i Wärmeland inemot et helt Regemente kalladt Nerikes Regemente; och andelen i Wästmanland underhåller mindre delen af Wästmanlands Regemente. Angående bärgsinrättningen, så finnas i Nerike 2 Bärgslager: Leke och Lerbäcks, uti Wästmanlands andelen 7: Nora, Lindes, Nya Kopparbergs, Julsjö, Hellefors, Ramsbergs och Grythytte; uti Wärmeländska andelen 1, nämligen Carlskoga. Dessa 10 Bärgslager utgöra 2 Bärgmästardömen och 5 Bärgsfögderien. — Utaf alla Län i Riket är detta det som äger det största förrådet af järn. År 1803 funnos här 55 järngruwor, malmwinsten war 164,431 skeppund, masugnar woro 82 och järnwärken 64. Smidet 58,715 skeppund, däraf stångjärn 53,548, och ämnesjärn [ 1016 ]5167 skeppund. — Länet innefattar 4 Städer: Örebro, Askersund, Nora, Linde, samt 57 Soknar, hwilka tilsamman med Städerne utgöra 39 Pastorat. Följande förtekning wisar dessa Pastorat och Soknär, tillika med deras areala widd i qv. mil, Hemmantal, samt deras Folkmängd år 1810. |}

Pastorat och Soknar. Qv. Mil. Mantal. Folkmängd
  Uti Nerike.
Örebro 0.08 — — 3013.
Längbro 0.3– 36.3
 
902.
Ånsta 0.26 11.4
Almby 0.3– 30.6 656.
Mosås 0.3– 25.3 719.
Täby 0.23 18.6 443.
Wästeråsa 0.63 43.3 1196.
Tyslinge 0.88 33.2 1614.
Kil 0.75 54.7 1295.
Gräwe 0.18 18.5 297.
Eker 0.18 14.– 256.
Axberg 0.8– 44.7 1083.
Hofsta 0.25 29.3 512.
Glanshammar 0.5– 75.6 1408.
Rinkarby 0.23 33.8 684.
Lillkyrka 0.46 31.5 1001.
Ödeby 0.32 11.3 295.
Götlunda 1.3– 49.6 1834.
Mällösa 0.94 119.5 2747.
Norrbyås 0.25 23.5 614.
Lännäs 0.77 42.5 1447.
Asker 1.4– 86.5 2508.
Ekeby 0.36 40.4 941.
Gällersta 0.4– 40.2 953.
Skyllersta 0.82 76.7 1971.
Swennewad
 
3.4–
62.–
1558.
Bo 1214.
Kumla 1.2– 112.2 2488.
Halsberg 0.98 37.2 1236.
Lerbäck 2.7– 47.6 2901.
Hardemo 0.38 41.– 1127.
Kräklinge 0.32 51.2 927.
Edsberg 0.4– 57.5 1099.
Hackwad 0.26 30.– 523.
Knista 0.42 47.– 1177.
Hidinge 1.23 40.3 1092.
Qwisbro 1.8– 47.4 1931.
Wiby 1.3– 103.7 2459.
Tångeråsa 0.4– 17.– 479.
Skagershult 1.03 14.8 774.
Nysund 1.2– 16.2 — —
Bodarne 0.8– 8.2 759.
Snaflunda 0.9– 40.3 1374.
Askersund Stad — — — — 768.
Askersund Sokn 2.8– 68.4 2841.
Hammar 1.7– 54.2 2268.
  I Wästmanland.
Fellingsbro 3.3– 190.2 4650.
Näsby 0.65 25.3 813.
Erwalla 0.5– 45.3 682.
Linde Stad 0.03 — — 552.
Linde Sokn 3.6– 180.7 4732.
Ramsberg 3.1 50.– 2713.
Ljusnarsberg 6.– 11.4 3830.
Nora Stad 0.04 — — 627.
Nora Sokn 4.4– 180.7 4318.
Järnboås 1.— 38.– 1168.
Julsjö 2.1– 20.6 1634.
Grythytta 3.8  
 
49.9
2800.
Hällefors 3.9   1800.
  I Wärmeland.
Carlskoga 4.4   45.3 4447.
Bjurkärn 1.6   19.2 1735.

Anmärkning. En del af Nysund Sokn är, tillika med kyrkan, belägen i Wärmeland. Folkmängden för hela Soknen är anförd wid Rudskoga Pastorat i det Landskapet. Af Fellingsbro Sokn hörer en liten del

til Wästerås Län. Folkmängden för hela Soknen är anförd wid detta Höfdingdöme. Järnboås och Julsjö Soknar äro i föregående Tabell anförda såsom Pastorat. De äro ännu Annexer til Nora Pastorat, men skola [ 1018 ]enligt Kongl. Resolution, wid förefallande ledighet, skiljas från Nora och utgöra särskilda Pastorat.

Följande förtekning wisar Järnwärken i Länet, tillika med deras Stångjärnssmide år 1800.

Wärket. Smide skep:d.
Fröswidal 517.
Ramshyttan 690.
Lannafors 900.
Frötuna 690.
Axbergshammar 927.
Breven 1345.
Skogaholm 945.
Gryt 1555.
Haddebo 1200.
Hasselfors 1825.
Swartå 2731.
Kråkefors 250.
Willingsberg 1800.
Lassåna 1900.
Brattfors eller Lilla Laxå 1340.
Ölsboda 890.
Skyllberg 1070.
Stjernsund 990.
Aspa 2175.
Finnåker 2270.
Ekeby 460.
Grönbo och Sundbo 1160.
Kåfalla 825.
Norrby 425.
Opbåga 630.
Storboda 1150.
Åby 300.
Fröwi 1380.
Erwalla 345.
Hammarby 1225.
Bröstorp 360.
Järle 750.
Hagby 300.
Stadra 600.
Bredsjö 800.
Bår 700.
Dalkarshyttan 400.
Wasslehyttan 300.
Gammelbo 2875.
Ramsberg 200.
Didrikshammar 355.
Wrethammar 405.
Prästhammar 550.
Kifnäbben 150.
Kårberg 340.
Löa 475.
Grymsjö 200.
Stjernfors 800.
Kerwingborn 900.
Ullnäs 518.
Flosjö 200.
Skärhyttan 300.
Rockesholm 800.
Hällefors 400.
Sikfors 800.
Carlsdal 700.
Walåsen 1100.
Degerfors 1060.
Bofors 460.
Björkborn 375.

Sedan år 1806 har ändring förefallit med smidet wid några wärk, hwilket är mig obekant.

Öredal, en Sätesgård uti Hangelösa Sokn i Wästergötland, äger 72 tunnors utsäde, höbärgning til 200 lass, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af sten, om 2 wåningar, ansenlig trägård.

Öregrund, en Stad i Upland, Stockholms Län och Frösåkers Härad, belägen under 60 gr. 21 min. Polhöjd; på en Halfö, kallad Norrön, wid Sundet mellan Fasta Landet och Gräsön, 15 mil landwägen och 18 mil sjöwägen från Stockholm, 9.2 mil från Upsala och 10.2 mil från Gefle, håller i widd 30 tunnland. Tomternas antal är 250, fastän icke alla äro bebygde. Gatorna, ehuru tämeligen raka och breda, äro af den ojämna och klippiga grunden mycket backiga. — År 1810 war antalet af Hushållen 143 och Folkmängden 661, däraf 304 woro mankön och 357 qwinkön. Stadens näringsfång består huwudsakeligen i sjöfart med frakter från Järnwärken och Hamnarne wid Botniska Hawet. År 1804 ägde Staden 9 däckade fartyg af åtskillig storlek, utom några öpna storbåtar. Handelen är obetydelig, emedan Staden har, i anseende til sit läge, en obeqwäm rörelse med landsbyg[ 1019 ]den. Handelsmännernas antal är 4. År 1804 funnos här 11 Wärkstäder i 9 särskildta Handtwärk. Egenteligt fiskerskap finnes icke, ehuru åtskilliga Borgare fiska i Skärgården, förnämligast strömming. Hamnen är försedd med bolwärk emot hafswågorna; den är eljes djup och tjänlig för stora fartyg, ej mindre än redden därutanföre. Staden utgör et Regalt Pastorat. Dess nuwarande Numer bland Rikets Städer är 47. Stadsjorden består af mager och bärgig mark, å hwilken wid pass 100 tunnland äro odlade til äng och 5 til åker. År 1810 underhöllos i Staden 1 häst, 102 kor, 18 ungnöt, 40 får. — Farwatnet utanför Staden kallas: Öregrunds Led från Ålands Haf til Djurstens Udden; Öregrunds Redd, norr om Rörhamn til samma Udde, mellan Staden och Gräsön; Öregrunds Grep från Djursten norrut til Örskär. På Djurstens Udden är upbygd en fyrbåk af sten, som underhålles af stenkol.

Öremo, en Masugn uti Sandsjö Sokn i Småland. Tackjärnet som här gjutes smides wid Stensfors Hammarwärk i Tingsås Sokn.

Öreryd, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Mo Härad, är Annex til Stengårdshults Pastorat, samt består af 11.5 Mantal. Marken är på några ställen ojämn och bärgaktig, på andra ställen jämn med små sandkullar samt många små sjöar. Rådande jordmånen är sand. De fläste Hemman äga hjelpeligt af barrskog, somlige ymnigt. Utsädet, det mästa hafra, är wid pass 200 tunnor på ungefär 100 tunnland. År 1810 war Folkmängden 354. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan. I Soknen är belägen Sätesgården Bjerswed, samt Nissafors et Järnwärk.

Öresten, en Kronogård uti Örby Sokn i Wästergötland, är Boställe åt Öwersten wid Älfsborgs Regemente, äger 45 tunnors utsäde uti bördig jordmån af lera, ymnigt höbol, hjelpelig skog til wedbrand och gärdsle, gammal huwudbyggning af trä, om en wåning, obetydlig trägård.

Öresund, et Hafssund, hwilket skiljer Skåne, från Ön Siäland i Danmark och sammanbinder Kattegat med Östersjön. Det kan anses at taga sin början mellan Hyllie Sokn i Skåne och Orten Dragöe på Ön Amager wid Siäland, samt sträcka sig på Swenska sidan til Fiskeläget Wiken och på den Danska til Orten Hornbek. Öpningen mellan Hyllie och Dragöe är 1.3 mil; största bredden mellan Höje Åns utlopp och Köpenhamn är 2.6 mil; smalaste passet mellan Hälsingborg och Kroneborg är 0.4 mil; slutet mellan Wiken och Hornbek håller i bredd 0.75 mil.

Örgryte, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Göteborgs Län och Säwedals Härad, nära til Göteborg består af 20.6 Mantal. Jordmånen är i allmänhet bördig, bestående på de flästa ställen af god mylla blandad här och där dels af sand, dels af lera, samt med flit odlad. Ingen betydelig skog finnes, något för fägring och för ögat, men ingen för wärma. Utsädet är 200 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1010. Kyrkan är belägen under 57 gr. 41 min. Polhöjd; 0.25 mil från Göteborg. De betydligaste Gårdarne heta Gamla Älfsborg och Säwenås. I Soknen finnes för öfrigt 2 såpebruk, några tegelbruk, 1 cattunstryckeri, åtskilliga qwarnar, som driwas dels af wäder, dels af watn, samt flere med mycken kostnad och smak anlagde trä[ 1020 ]gårdar, wid merendels wälbygda Gårdar, emedan de fläste Hemmansägare äro förmögne Borgare i Göteborg.

Örja, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Rönnebergs Härad, innefattar 2 Soknar: Örja, Moderförsamling, och Wadensjö, Annex, samt består af 26.7 Mantal. Utsädet är 1400 à 1500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 569. — Örja Sokn består af 19.5 Mantal. Marken är aldeles jämn. Jordmånen består mästadelen af lera, undantagande sjökanten, som är qwicksand. Skog och tårf saknas. Utsädet är 900 à 1000 tunnor. År 1805 war Folkmängden 339. Kyrkan är belägen under 55 gr. 33 min. Polhöjd; 3.2 mil från Malmö.

Örkedalen, et Pastorat i Norge och Södra Trondhiems Amt, innefattar 2 Soknar: Örkedalen, Moderförsamling, och Skognen, Annex. Den förra utgöres utaf en wacker och wälbebodd ådal omkring en Ström som kommer från Dovrefjeld och faller i Trondhiems Fjärden. Gårdarne äro i allmänhet wälbygde, äwensom Prästegården, hwilken har betydlig åker och äng. Här i Soknen befinnes ock Meldals eller Lykkens Kopparwärks Smälthytta. År 1801 war Folkmängden i Pastoratet 4825. Örkedalen och Guledalen utgöra et Fögderi, som innefattar 7 Pastorat innehållande 15 Soknar.

Örkelljunga, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Åsbo Distrikt, innefattar 2 Soknar: Örkelljunga, Moderförsamling, och Rya, Annex, samt består af 47.5 Mantal. Utsädet är mellan 900 och 1000 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2737. — Örkelljunga Sokn består af 34.4 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är sandig. Större delen af Soknen har godt förråd af skog. Utsädet är mellan 600 och 700 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2061. Kyrkan är belägen under 56 gr. 17 min. Polhöjd; 5.5 mil från Kristianstad.

Örkened, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, är Annex til Glimåkra Pastorat, samt består af 32.8 Mantal. Marken, jordmånen och skogstilgången är af lika beskaffenhet med Glimåkra, endast at furu- och granskogarne äro något ymnigare. Utsädet är 700 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2112. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan.

Örland, et Pastorat i Norge, Södra Trondhiems Amt och Fögderiet Fosen, innefattar 3 Soknar: Örland, Moderförsamling, samt Näs och Bjungne, Annexer. Huwudsoknen utgör en stor och wacker Halfö mellan Hawet och en Wik af Trondhiems Fjorden. Landet är mycket slätt samt har god åker- och ängsmark, men har ingen skog förrän wid den ansenliga Herregården Österråd. Förutan denna ligga här många wackra och til en del betydliga Gårdar, såsom Eide, Ophoug, Vig, Brekstad, utom andre. Prästegården kallad Veklem är en ganska betydlig Gård, som äger ansenlig åker och höbärgning, samt är wälbygd. År 1801 war Pastoratets Folkmängd 3142.

Örneberg, en Sätesgård uti Redwägs Härad i Wästergötland.

Örneström, en nyligen med mycken kostnad anlagd Pappersfabrik uti Kisa Sokn i Östergötland, wid Sjön Örens utlopp i nedra Föllingen, tilwärkar hwarjehanda slags papper, som i godhet täflar med det yppersta i Riket.

Örnäs, en Sätesgård i Upland.

Örsby, en Sätesgård uti Ljunga Sokn i Småland, äger 18 tunnors utsäde, tämeligen [ 1021 ]godt höbol, något skog, obetydlig mangårdsbyggnad, någorlunda trägård.

Örsholm, en Frälse-Sätesgård uti Ör Sokn i Småland, äger mellan 20 och 30 tunnors utsäde, någorlunda godt höbol, hwilket jämte åkern årligen förbättras genom ägarens idoghet och upodling. Åbyggnaden består af en wacker huwudbyggning af trä, med 2 flygelbyggningar. Trägård med flere fruktträn och buskar finnes och en annan är under upodling.

Örsjö, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, är Annex til Willie Pastorat, samt består af 17.5 Mantal. Marken är tämeligen jämn. Rådande jordmånen är lera i somliga och sand i andra trakter. Skog finnes alsingen. Utsädet är nära 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 470. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes et Rusthålls-hemman, som äger 100 tunnors utsäde, icke synnerligen ymnigt höbol, ansenlig mangårdsbyggnad af sten, stor trägård.

Örskoug, et Pastorat i Norge, Romsdals Amt och Söndmörs Fögderi, innefattar 2 Soknar: Örskoug, Moderförsamling, och Sökelven, Annex. År 1801 war Folkmängden 2170, däraf 915 i Huwudsoknen och 1255 i Annexen. Almogens förnämsta näring är fiske, i synnerhet af torsk. Af furuskog är ringa förråd, men däremot af björkskog så mycket at årligen utföres någon wed til bränsle. Prästegården är den ansenligaste och bäst byggda i Söndmör.

Örskär, en Ö i Botniska Hawet, på norra sidan om Gräsön, från hwilken hon skiljes medelst et Sund. På Ön är upbyggd en ansenlig fyrbåk af sten.

Örslösa, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, innefattar 4 Soknar: Örslösa, Moderförsamling, Söne, Wäla och Gilsta, Annexer, samt består af 51.3 Mantal. Utsädet är 1600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1492. — Örslösa Sokn består af 19.7 Mantal. Marken är mästadelen jämn, med några spridda låga bärgskullar. Rådande jordmånen är lera. Några Hemman äga skog til husbehof, andra åter ingen. Utsädet är 600 tunnor. Säd är det enda handelsämne som afyttras. År 1810 war Folkmängden 612. Kyrkan, en af de wackraste i Länet, är belägen under 58 gr. 31 min. Polhöjd; 5.2 mil från Mariestad. Den betydligaste Gården heter Källstorp.

Örsten, en Sokn, är Annex til Voldens Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, har många wackra belägenheter, samt är wäl odlad och bebodd. Inbyggarne idka mycket fiskeri, i synnerhet af Hälleflundror och Långor. Öwerallt är god gräswäxt, så at boskapsskötseln driwes med fördel.

Örsås, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Swenljunga Pastorat, samt består af 20.2 Mantal. Marken är något bärgaktig. Jordmånen är sandblandad swartmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 365 tunnor. År 1805 war Folkmängden 644. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Örtofta, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Harjagers Härad, innefattar 2 Soknar: Örtofta, Moderförsamling, och Lilla Harrie, Annex, samt består af 18.2 Mantal. Utsädet är 1120 tunnor. År 1805 war Folkmängden 796. — Örtofta Sokn består af 9.5 Mantal. Marken är til det mästa jämn. Rådande jordmånen är lermylla. På skog är brist. Ut[ 1022 ]sädet är 670 tunnor af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 452. Kyrkan är belägen under 55 gr. 48 min. Polhöjd; 2.5 mil från Malmö.

Örtofta Gård, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 3.2 Mantal, äger 130 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, men ringa skog. Mangården har et wackert läge wid en ström, som på 3 sidor omgiwer honom. Han består af en grundmurad huwudbyggning, 3 wåningar hög, med 2 flygelbyggningar, samt 2 trägårdar försedde med goda fruktträn. Til Gården höra 1 Wattuqwarn, 24 Mantal Frälsehemman, 3.5 Mantal Skattehemman samt 27 Torp.

Örtomta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Bankekinds Härad, består af 46.5 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandblandad lera. I allmänhet är brist på skog. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1091. Kyrkan är belägen under 58 gr. 25 min. Polhöjd; 1.6 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Ekenäs, Mauritsholm, Swenneby och Sörby.

Örup, en Sätesgård uti Benesta Sokn i Skåne, består af 2.2 Mantal. Äger 100 tunnors utsäde, höbol til 300 lass, wacker, fastän gles almskog, blandad med ek och hassel. Mangården angenämt belägen wid en liten Å, består af et stort stenhus, 3 wåningar högt, med 2 flygelbyggningar, jämte en trägård. Ladu- och stallgården är ansenligen förbättrad. Under Gården lyda 26 Mantal Frälsehemman och 19 Torp.

Örwad, en Herregård uti Wästra Stenby Sokn i Östergötland, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ganska ringa skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, utan trägård.

Öråker, en Skattegård uti Näs Sokn uti Bro Härad i Upland, består af 0.5 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, ingen skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, om 2 wåningar, utvändigt rappad, fruktträgård.

Ösby, et Consistorielt Pastorat i Upland och Stockholms Län, innefattar 2 Soknar: Ösby, Moderförsamling, belägen i Wallentuna Härad, och Garn, Annex, i Långhundra Härad, håller i widd 1.02 qv. mil, samt består af 46.5 Mantal. Utsädet är 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1394. — Ösby Sokn håller i widd 0.78 qv. mil, samt består af 15.2 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är tallmo-lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 200 tunnor. År 1810 war Folkmängden 316. Kyrkan är belägen under 59 gr. 35 min. Polhöjd; 2.6 mil från Stockholm. De betydligaste Gårdarne heta Broteby, Hagsta och Stora Karby.

Ösby, en Sätesgård i Södermanland.

Ösbyholm, en Sätesgård uti Frötuna Sokn i Upland, består af 5 Mantal, äger endast 17 Geometriska tunnlands utsäde årligen. Höbärgningen stiger mellan 300 och 400 lass, mästadelen sidwall och kärrhö, litet til afsalu. Skogen är ansenlig, hittils den bästa och bäst wårdade i Pastoratet. Mangården, wackert belägen wid en sjö, består af en någorlunda behållen huwudbyggning af trä med flygelbyggningar. Trägården är obetydlig. På ägorna finnas 13 Torp. Godset är et Fidei-Commiss, tilhörigt Grefliga Slägten Löwen.

Ösleboe, en Sokn, är Annex til Holme Pastorat uti Mandals Amt i Norge, har circa 700 inwånare.

Ösjö, eller Össjö, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads [ 1023 ]Län och Norra Åsbo Härad, innefattar 2 Soknar: Össjö, Moderförsamling, och Tossjö, Annex, samt består af 31 Mantal. Utsädet är 800 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1621. — Össjö Sokn består af 19.2 Mantal. Markens beskaffenhet är omskiftande, efter de twänne olika lägen, som ge en naturlig anwisning på den hushållning dessa olikartade fält fordra. Den öfra eller nordöstra delen af Soknen är bärgig, afbruten af måssar och några få hedar, men til större delen rikt skogbewuxen af ek, bok, björk och al; och erfarenheten har lärt at där blott fordras hägn, för at snart se frodiga skogar. En naken hed om circa 700 tunnland, stängd uti början af innewarande seculo är redan så tätt bewuxen med björk, at man med möda kan gående där framkomma. I hela skogstrakten är rådande jordmånen sand och klapper. I södra och wästra delen af Soknen är wäl en del af den brukade jorden sandblandad; men rådande grunden är blåaktig och på några ställen märgelblandad lera. Denna del af Soknen har ingen skog utan måste köpa detta behof, som likwäl minskas genom tilgången af bränntorf, dock ej ymnig. Utsädet öwerskrider icke 550 tunnor, ehuru på alla ställen, utom wid den i Soknen belägna Sätesgården, ensäde brukas. Spårr til järnmalm af ringa halt fås ofta å skogsmarkerne. År 1805 war Folkmängden 799. Kyrkan är belägen under 56 gr. 15 min. Polhöjd; 6.8 mil från Kristianstad.

Össjö-Gård, på Kartan Ösjö kallad, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 1.4 Mantal, jämte 10 Mantal Frälsehemman och 20 torp, äger 205 tunnland åker, höbärgning til wid pass 500 lass, à 40 lispund. Gården och dess Frälse äga all skog i Soknen, som är betydlig, äwensom dess tårfmåssar. Åbyggnaden på mangården består af en huwudbyggning med 2 sammanhängande flyglar och 2 Pavillons, allt af sten, rymligt och til större delen nybygt. Ladugården är ock upförd af sten i öpen fyrkant. Gården äger fiske, mjölqwarnar, sågwärk och tegelbruk. År 1810 war Folkmängden 458.

Östa, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ale Härad, består af 20.7 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Jordmånen är til det mästa sandmylla, något lera. Skog finnes ganska ringa. Utsädet är 800 tunnor. År 1805 war Folkmängden 909. Kyrkan är belägen under 57 gr. 58 min. Polhöjd; 4.6 mil från Wänersborg.

Östa-Gård, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 7 Mantal, äger några och 60 tunnors utsäde, mera magert än ymnigt höbol, hjelpelig skog på ägorna. Mangårdsbyggningen är af trä, gammal och förfallen, där bredewid är en wacker trägård. Under Gården lyda 13.2 Frälsehemman. Nära Mangården är anlagt et Barnhus, hwarest wid pass 60 barn af bägge könen öwer 5 års ålder underhållas och upfostras til dess de kunna förtjäna födan genom jordbruks arbete. Framledne Directören wid Ostindiska Compagniet N. Sahlgren har genom testamente skänkt denna Gård tillika med underlydande Frälsehemman och Lägenheter samt et Capital af 16.666 R:dr. 32 sk. Specie, til barnhusinrättningen, för ewärdeliga tider.

Östanfors, et Järnwärk uti Hed Sokn i Wästmanland. Skogen är otilräckelig för wärkets behof.

[ 1024 ]Östanwik, en Sätesgård uti Österhaninge Sokn i Södermanland, består af 0.5 Mantal med därunder brukade hemman och lägenheter, äger något öwer 20 tunnors utsäde, ganska godt höbol, mulbete och fiske, gammal mangårdsbyggnad af trä, ladugård af sten, stor och indrägtig trägård.

Östanå, en Sätesgård uti Kulla Sokn i Upland, wid Segelleden, består af 6.75 Mantal, äger 49 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, ansenlig och wacker mangårdsbyggning af sten, stor och wacker trägård.

Östanå, en Sätesgård uti Gränna Sokn i Småland, består af 2.5 Mantal, med underlagt Frälsehemman, äger 60 à 70 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning med 4 flyglar af trä, wacker trägård.

Östanå, en Pappersfabrik uti Njutånger Sokn i Hälsingland, wid Dellån, där den delar sig i 2 grenar, driwes med 3 walsar och 2 kypar, samt tilwärkar hwarjehanda slags papper.

Östanå, en Pappersfabrik uti Broby Sokn i Skåne.

Östanås, et Järnwärk uti Älfsbacka Kapellsförsamling i Wärmeland, äger 4 härdar med 1950 skeppund stångjärnssmide och 1 plåthammare, samt god tilgång på skog. Wid Gården sås 30 tunnor wårsäde. Åbyggnaden af trä om 2 wåningar, är upförd med mycken smak och wacker. Därjämte befinnes en, efter denna kalla Ortens beskaffenhet ypperlig trägård, med orangeri.

Östaröd, en Herregård uti Sankt Olof Sokn i Skåne, består dels af Rusthåll 0.25 Mantal, dels af Frälse 0.6 Mantal, äger 28 à 30 tunnors utsäde, höbärgning til 350 à 400 lass, ymnig skog, ansenlig och prydlig mangårdshuwudbyggning om 2 wåningar, samt 1 flygelbyggning. Trägården, en bland de ansenligaste i Orten, innehåller 2 tunnland, samt är försedd med en myckenhet fruktträn af utwalda sorter.

Östensöe, en Sokn, är Annex tiil Vigörs Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.

Österbo, en Masugn uti Bjuråker Sokn i Hälsingland.

Österby, et Järnwärk uti Film Sokn i Upland, äger 4160 skeppund stångjärnssmide. Gården har 100 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af sten, stor trägård med orangeri.

Österby, en Sätesgård uti Åland Sokn i Upland, äger 50 tunnors utsäde, godt höbol genom odling, ymnig skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, reveterad med tegel, 2 wåningar hög, en med god smak i sednare tider anlagd stor trägård.

Österby, en Herregård uti Wallby Sokn i Upland, äger 40 tunnors utsäde, swagt höbol, ingen skog, utan förläning af Häradets allmänning under Recognition, som på intet sätt är tilräckelig för Gårdens behof, nyligen upsatt wacker huwudbyggning af trä om 2 wåningar, trägård til husbehof.

Österby, et Rusthåll och Skattehemman uti Haga Sokn i Upland, består af 3 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, ingen skog, wackra planteringar, wälbygd mangård af trä, widsträckt trägård.

Österby, en Sätesgård uti Tumbo Sokn i Södermanland, består af 2 förmedlade Mantal, äger 22 tunnors utsäde uti god jordmån, höbärgning 300 lass, dels hårdwalls, dels sidwalls och kärrhö. Skogen är ej storwäxt, dock finnes god löfskog och många wackra ekar. Mangården består af 2 wackra sätes[ 1025 ]byggningar af trä om 1 wånings höjd; stående på en stor plan midt emot hwarandra. Trägården är wacker och indrägtig.

Österbärum, eller Haslum, en Sokn, är Annex til Askers Pastorat uti Aggershus Amt i Norge.

Österdalen, et Landskap, Fögderi och Prosteri i Norge, hörer til Kristiania Stift och Hedemarkens Amt. Det är beläget mellan 60 gr. 40 min. samt 62 gr. 40 min. Polhöjd. Det omgiwes af Trondhiems Stift, Dalarne, Wärmeland, Oudalen, Hedemarken och Gudbrandsdalen. Det håller i längd 20 mil, i bredd 8 och i widd 154 qv. mil. Landet utgöres förnämligast af 2 stora Ådalar, på ömse sidor om Strömarne Glommen och Götaälf, hwilken sednare här kallas Tryssildelven. Bägge desse Dalar skiljas från hwarandra genom en hög bärgås. Sädeswäxten i detta Landskap är ganska osäker i anseende til långwarig köld om wåren och tidig nattfrost om hösten, förnämligast i skogsbygderne och sidodalarne. Almogens förnämsta näring är således, dels boskapsskötsel, emedan här är godt bete om sommaren och mycket hö bärgas, hwarmed boskapen om wintern kan underhållas, dels skogshygge, så wäl til kolning, som til sågtimmer, hwilket i betydlig mängd nedflottas genom Älwen Glommen. År 1801 war Folkmängden 15,334. Befolkningen är således inemot 100 människjor på qv. milen. Landet innefattar 14 Soknar, som utgöra 7 Pastorat, hwilka här anföras tillika med deras Folkmängd år 1801.

Elverum 3232.
Amodt 2729.
Rendalen 1685.
Tönset 3021.
Tolgen 2017.
Qvikne 1053.
Tryssild 1597.
  Summa 15,334.

I Landskapet finnes Kristiansfjeld, en Fästning, Indsät, et Kopparwärk, så ock en Kopparhytta i Tolgens Pastorat tilhörig Rörås Kopparwärk.

Östergarn, et Consistorielt Pastorat på Gottland i Norra Fögderiet och Kräklinge Ting, wid Östersjön, innefattar 3 Soknar: Östergarn, Moderförsamling, Gammelgarn och Ardre, Annexer, samt består af 24.6 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är kalk och sand, med klapersten wid ytan; dock finnes äwen swartmylla, särdeles i Ardre. Skogen är öwerallt tilräckelig; på flera ställen öwer eget behof. Öpna jorden utgör 750 tunnland, hwarpå årliga utsädet är 410 tunnor. I Pastoratet finnes 5 med privilegier försedda kalkugnar. År 1810 war Folkmängden 902. — Östergarn Sokn består af 8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 266. Kyrkan är belägen under 57 gr. 25 min. Polhöjd; 4 mil från Wisby.

ÖSTERGÖTLAND, et Landskap i Götaland, är beläget mellan 57 gr. 42 min. och 59 gr. 2 min. Polhöjd. Det omgiwes af Nerike, Södermanland, Småland och Sjön Wettern. Det håller i längd 14 mil, i medelbredd 8 och i widd 100 qv. mil. Uti denna widd äro Bråwiken inom Skenäs Sundet samt Slätbaken inbegripne, men Länets andel i Sjön Wettern utesluten. Utaf förenämnde widd intaga watnen 6.7 qv. mil och torra Landet 93.3 qv. mil. — Landet har i fordna tider bliwit styrt af sin särskilde Konung samt haft sin egen lag. Det förer titel af Hertigdöme. Dess Wapen är en grip imellan 4 rosor i rödt fält. Skölden är betäckt med Hertigliga Kronan. — Från huwudlandtryggen som från Dalarne går genom Wäst[ 1026 ]manland, Nerike och Wästergötland åt Småland, utskjuter i Södra delen af Nerike en sidolandtrygg åt öster. Kölen af denna sidogren skiljer sig från huwudryggens köl inom Mariestads Län, löper åt Snaflunda Kyrka i Nerike, och grenar sig i nordost därom; den norra grenen går genom flera Soknar i Nerike åt Södermanland; den södra går genom Lerbäck och Swennewad Soknar i Nerike åt Rägna Kyrka i Östergötland och Simontorp Sokn, widare öwer Kolmåren förbi Krokek, in i Tunabergs Bärgslag i Södermanland, där han slutas mot Östersjön. Denna bärgsräcka omfattar med sin bredd hela den delen af Östergötland som ligger wänster om Motala wattudrag, ifrån dess början wid stranden af Wettern til dess utlopp i Bråwiken och fortsätter utmed Bråwikens norra sida til Östersjön. Den innesluter således hela Östgöta Bärgslag och slutar sig brådsluttande och brant mot Motala wattudrag. Södra delen af Landskapet mot Smålands gränsen är jämwäl bärgigt af grenar från den bärgsrygg som i öster och wäster genom Wästergötland och Småland går twärt öwer Götaland, från Wästerhawet til Östersjön, men bärgen slutta mera långsamt mot Östgöta slättbygd, som består af et fält utsträckt i wäster och öster mellan Wettern och Östersjön, i norr omgiwet af förstnämnde landtrygg och Motala wattudrag, i söder af Holweden eller den sidstnämnde bärgsträckan wid Smålands gränsen. Uti både norra och södra bärgsträckan råder röd granit; men glimmerskifer, gneis och bärgkalk samt uråldrig grönsten förekomma ofta. Slätten mellan Roxen och Östersjön består af smärre granitkullar utan sammanhang spridda, hwilka närmare Östersjö-stranden mera hopträngas och bliwa högre. Denna medlersta trakt håller i längd 10 mil med en bredd af 4 mil, samt är et flackt Land, som utgör en af de fruktbaraste slätter i Riket, genomskuren af de smärre wattudrag som infalla i Sjön Roxen. Den bärgiga kusten sönderskäres af en mängd djupa fjärdar, samt betäckes af en utmärkt tät och widlyftig skärgård til det mästa skogbewuxen. Den norra trakten är ojämn, bärgaktig och skogrik, samt försedd med et ansenligt antal sjöär. När man kommer resande från Södermanland och befinner sig på klinten af Kolmåren, njuter man en härlig och widsträckt utsigt öwer det nedanföre i söder liggande flacka och fruktbara Landet. Den södra trakten som gränsar emot Småland är ganska bärgaktig, med stora bärgshögder, skarpa ryggar och bara sträckningar, samt därimellan nog trånga upodlingsfält. Här finnas ock tämeligen stora sjöar samt ansenliga skogar. Den högsta trakten af Östergötland befinnes wid gränsen til Nerike och Södermanland, därnäst den som ligger wid gränsen til Småland. Det högsta Bärget i Landet är Åmberg, beläget wid Wettern. De lösa jordwarwen bestå på slätten af lera; men i bärgstrakterne är rådande jordmånen sand, grus och klaper, samt lerblandad bördig mylla i de större Dalbotnarne. Uti både norra och södra bärgstrakten råder röd granit; men glimmerskifer, gneis och bärgkalk, samt uråldrig grönsten förekomma ofta. Uti norra trakten finnes marmor. Strödda Malmfält finnas i Landet åtskilliga, nämligen Järnmalms Fält i norra trakten och Kopparmalms Fält i den södra. En sandås förekommer, hwilken sedan den genomstrukit [ 1027 ]Nerike går in i Östergötland öwer Källmo åt Krigsberg Sokn, fortsätter widare genom några Soknar i norr och söder. — Hawet stöter til östra kusten med en strand af 6 mil, utomskärs räknad. Wettern gränsar til hela wästra kusten med en strand af 7 mil. De största Fjärdarne äro Bråwiken och Slätbaken, hwilkas storlek är tilförene anförd. Den största Strömen är Motala-Å, hwars längd inom Östergötland är 8 mil. I henne falla de flästa Landets strömar, af hwilka följande äro de största: Stång, hwars längd är 7.5 mil, Swartån, 6.5 mil, Finspångs Ån, 5.5 mil, Bullsjö Ån, 5 mil, Mölna Ån, 4 mil, Risinge Ån, 3.5 mil. Längden af förenämde strömar förstås den som de hawa inom Länets gränser. De största Sjöarne äro: del af Wettern, 7 qv. mil. Sommen, 1.45 qv. mil. Roxen, 0.85 qv. mil. Glan, 0.7 qv. mil. Åsunden, 0.6 qv. mil. Tåkern, 0.52 qv. mil. Boren, 0.27 qv. mil. Järnlunden, 0.18 qv. mil. Rängen, 0.17 qv. mil. Hunn, 0.16 qv. mil. Östra Läjern, 0.14 qv. mil. Åmmern, 0.1 qv. mil. Wästra Läjern, 0.8 qv. mil. Rägnaren, 0.7 qv. mil. Utom förenämde Sjöar äger Östergötland andel uti 2 andre tämeligen ansenlige Sjöar, nämligen Tisnaren wid gränsen til Södermanland 0.5 qv. mil, samt Yxningen wid gränsen til Småland 0.25 qv. mil. — Produkter. Landets förnämsta produkt är säd, förnämligast råg, korn och wete, hwilka sädesarter på slättbygden odlas och skördas til den mängd, at den ej allenast förslår til Landets behof, utan jämwäl en ansenlig mängd kan afyttras til andra Landsorter. Hwarjehanda slags frukt såsom äplen, päron, kersbär, plommon wäxa i tämelig mängd och mer än i de nordligare Rikets Landskap, hwartil det mildare climatet mycket bidrager. Ansenliga skogar finnes uti bärgstrakterne förnämligast uti södra delen af Landet. De giwa wed, timmer, bjälkar och bräder i myckenhet. Boskapsawelen är på många ställen, i synnerhet i södra bärgstrakten, ganska wigtig, så at både kött, smör, ost, talg kan til andre Orter aflåtas. Schäferiena äro ansenlige, och både Engelskt och Spanskt Fårslag finnes mångestädes på Herregårdar och hos almogen. Sjöarne äro i allmänhet fiskrike, där fångas förutan wanlig fisk, såsom gädda och abborre, jämwäl id, asp, wimba, lake och andra fiskeslag. I Motala Ström fås lax. Uti skärgården utanför kusten fångas strömming i tämelig mängd. Af metaller finnas strödda järnmalms fält uti Hällesta, Risinge och Wånga Soknar i norra trakten, samt kopparmalms fält uti Åtwed och Wärna Soknar i södra trakten. Af andra skattbara mineralier finnes marmor på Kolmåren, antimonium, blyglans, agat, carneol, probersten, utom andra slag. — I allmänhet taget är Östergötland i anseende til produkterne et af de betydligaste i Riket. — Folkmängd. I anseende til Folkmängden är Östergötland det första i Riket. År 1810 steg densamma til 163,320, däraf 77,417 woro mankön och 85,903 qwinkön. Följande förtekning wisar huru densamma på 56 år från och med 1754 til och med 1810 efterhanden ökat sig:

År. Folkmängd.
1754 129,995.
1769 143,037.
1772 141,327.
1790 150,486.
1795 153,022.
1800 158,057.
1805 161,859.
1810 163,320.

[ 1028 ]Folkmängden har således på 56 år ökat sig med 33.325. I anseende til befolkningen intager Länet sjunde rumet. Den samma är 1633 på qvadrat milen. Näringsfång. Landtmannens förnämsta näringsfång är åkerbruk, i synnerhet på slättbygden, eller uti medlersta delen af Landet, hwarest jordmånen är ganska bördig på säd. Uti de skogrika trakterne idkas mer boskapsskötsel, emedan där finnes ymnigare mulbete och widsträcktare ängesmark. Uti Bärgslagen är bärgsbruk och därmed åtföljande göromål et wigtigt näringsmedel. De som bo på hafskusten idka fiskeri, förnämligast af strömming. Stadsboen närer sig af handel, handtwärk, fabriksrörelse och något jordbruk. — Länet är skattlagt til 5489 Mantal, hwaraf 2174 äro frälse, 2056 skatte och 1259 krono. — År 1810 utgjorde öpna åkerjorden 120,470 tunnland, eller 5.205 qv. mil, det är wid pass en nittondedel af Landets areala widd. Samma år war utsädet: tunnor wete 3014, råg 26,869, korn 15,629, hafra 4388, blandsäd 15,940, ärter 4464, potäter 6122. Hela utsädet 76,426 tunnor. Skörden war: tunnor wete 15,070, råg 161,214, korn 93,774, hafra 21,940, blandsäd 95,640, ärter 22,320, potäter 42,854. Summa 452,812. Då underhöllos 25,752 hästar, 16,997 oxar, 51,809 kor, 21,988 ungnöt, 76,446 får, 21,374 par dragare. År 1803 woro i Länet 3 järngruwor. Malmwinsten war 3000 skeppund. Då funnos här 13 masugnar, 25 järnwärk. Smidet war 15,599 skeppund, däraf 13,693 stångjärns- och 1906 ämnessmide. — Indelning. Politisk. Uti 8 Fögderien, hwaraf hwardera innefattar 2 à 3 Härad. Clerisk. Uti 15 Prosterien eler så kallade Contract, nämligen Domprosteriet, Bankekinds, Gullbergs, Wifolka, Bärgslags, Norrköpings, Wikbolands, Skärkinds, Hammarkinds, Aska, Dals, Lysings, Göstrings, Kinds, Ydre, hwilka innefatta 156 Soknar och Kapellsförsamlingar, utgörande 108 Pastorat. I anseende til Rättegången, uti 21 Härad, hwilka utgöra 1 Lagsaga och 8 Häradshöfdinge-Jurisdictioner, nämligen: 1:o Hanekinds, Åkerbo, Bankekinds, Skärkinds, Memmings; 2:o Lösings, Östkinds, Björkekinds; 3:o Hammarkinds, 4:o Bråbo, Finspångs, Gullbergs, Bobergs; 5:o Aska, Göstrings; 6:o Dals, Lysings; 7:o Wifolka, Walkebo; 8:o Kinds, Ydre. Fögderiena hawa en annan indelning af Härad, nämligen 1:o Hanekinds, Åkerbo, Bankekinds, 2:o Lösings, Östkinds, Björkekinds, 3:o Skärkinds, Hammarkinds, 4:o Memmings, Bråbo, Finspångs; 5:o Gullbergs, Bobergs, Walkebo; 6:o Aska, Dals, Lysings; 7:o Göstrings, Wifolka; 8:o Kinds, Ydre. Beträffande Militären, så har Landet tilförene underhållit et Regemente Cavalleri om 1200 man och et Regemente Infanteri om 1200 man, hwilka samtelige bliwit förwandlade til Lif-Grenadierer afdelte uti 2 fördelningar: Rusthålls och Rothålls fördelningen. De Soknar, som äro belägna wid Hawet underhålla Båtsmän, hwilka äro 570 til antalet. I anseende til bärgswäsendet, så utgör Järnbärgslagen et Bärgsfögderi, hörande til Södermanlands och Östergötlands Bärgmästardöme. Kopparmalmstrakten har en särskild Bärgsfogde. Länets Huwudstad heter Linköping. Den största Staden är Norrköping. De öfrige Städerne heta Söderköping, Wadstena, Skeninge. — Följande förtekning wisar Pastoraten i Länet, med deras Hemmantal samt Folkmängd år 1810.

[ 1029 ]

Pastorat. Mantal. Folkm.
Linköping 55.2 4816.
Kaga 36.5 662.
Kärna 33.2 668.
Slaka 41.6 1055.
Skeda 38.5 1406.
Wist 50.– 1706.
Rysta 57.– 1126.
Östra Harg 30.2 624.
Östra Skrukeby 32.3 869.
Lillkyrka 12.5 196.
Törnewalla 41.2 800.
Landeryd 34.5 803.
Wårdsberg 39.3 928.
Askeby 24.2 527.
Örtomta 46.5 1091.
Swinsta 46.6 1158.
Grebo 39.5 1668.
Björsäter 40.5 1635.
Åtwed 49.5 2142.
Norrköping, Olof 35.5 9200.
Norrköping, Hedvig 620.
Tingsta 26.5 525.
Styresta 40.2 783.
Furingsta 34.5 585.
Dagsberg 59.– 1397.
Konungsund 25.3 452.
Täby 38.9 574.
Å 35.9 507.
Kudby 87.4 1315.
Östra Ny 74.– 1472.
Östra Stenby 70.4 1091.
Östra Husby 99.6 1496.
Häradshammar 103.6 2227.
Qvarsebo 7.4 421.
Skärkind 57.6 1462.
Gista 29.6 688.
Gårdby 20.5 466.
Östra Ryd 46.7 1320.
Wästra Husby 44.– 946.
Söderköping 33.7 1973.
Drothem 43.8 1396.
Mogata 53.– 1326.
Skällwik 113.4 2761.
Ringarum 61.5 3352.
Gryt 74.1 2017.
Löt 50.– 1105.
Kimsta 48.2 1037.
Kullersta 26.5 605.
Östra Eneby 50.– 1232.
Qwillinge 65.– 2318.
Wånga 44.– 1514.
Risinge 90.6 2987.
Skedwi 55.– 2087.
Rägna 33.7 1158.
Hällesta 92.4 3079.
Källmo 61.– 1939.
Godegård 47.1 2097.
Nykyrka 26.8 1264.
Winnersta 67.3 2488.
Wästra Stenby 33.6 905.
Hagbyhöga 44.5 1146.
Warf 38.5 863.
Wadstena 44.2 2692.
Orlunda 16.8 378.
Örberga 35.6 840.
Herresta 29.4 596.
Rogslösa 37.2 1064.
Wästra Tollsta 27.5 612.
Swanshals 59.3 1204.
Rök 63.7 1601.
Åby 126.– 4266.
Trehörna 12.7 585.
Skeninge 71.7 2152.
Högby 82.– 1507.
Hof 50.3 1007.
Wädersta 55.5 1153.
Ekeby 86.4 2992.
Åsbo 43.8 1477.
Normelösa 54.– 1109.
Weta 71.7 1394.
Östra Tollsta 50.2 1232.
Mjölby 46.7 1385.
Wästra Harg 32.5 1212.
Krigsberg 42.– 803.
Egbyborna 50.– 901.
Klockrike 52.8 2527.
Fornåsa 51.– 1127.
Skeppsås 49.5 1088.
Wallersta 48.5 919.
Wreta 90.6 2895.
Ljung 58.– 1820.
Björkeberg 32.– 705.
Wästerlösa 44.2 953.
Rappesta 53.4 1105.
Wikingsta 47.– 971.
Gamla Kil 46.2 1241.
Nykil 42.– 1737.
Ulrika 9.8 788.
Wårdnäs 64.4 1981.
Kettilsta 85.– 2694.
Hägersta 50.5 1269.
Wästra Eneby 96.– 3701.
Horn 70.– 2892.
Malesanda 26.5 1089.
Torpa 50.4 2165.
Asby 63.5 1376.
Wästra Ryd 58.– 1689.
Askeryd 26.4 — 
Rumskulla 17.8 — 

Anmärkning. Större delen af Askeryd Sokn tillika med Kyrkan är belägen i Jönköpings Län. Folkmängden för hela Soknen är anförd wid Artikeln Askeryd. Större delen af Rumskulla Sokn är, tillika med Kyrkan belägen i Kalmar Län. Folkmängden för hela Soknen är anförd wid Artikeln Rumskulla. — Förtekning på järnwärken i Östergötland, tillika med deras stångjärnssmide år 1800.

Wärket. Smide skep:d.
Näckna 920.
Hult 100.
Borkhult 805.
Finspång 1610.
Lotorp 690.
Börgöl 490.
Börsjö 403.
Borggård 374.
Grytgöl — —
Falkström 800.
Skönnarbo och Kristinefors 745.
Sonstorp 1265.
Swartebo 60.
Hättorp 1010.
Ljung 725.
Godegård 1035.
Häfla 575.
Karlström 460.
Qvarn 450.
Boxholm 870.

Österhammar, en Sätesgård uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland består af 3 Mantal, äger 35 tunnors utsäde, god äng, hjelpelig skog, men ej tilräckelig för kolbehowet til et med Gården förbundet järnwärk, hwilket äger 520 skeppund stångjärnssmide, knipp- och spiksmide. Mangårdsbyggnaden af trä är hjelpelig. Därwid befinnas 2 goda trägårdar.

Österhaninge, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Södermanland, Stockholms Län, Distriktet Södertörn och Sotholms Härad, wid Hawet, innefattar 4 församlingar: Österhaninge, Moderkyrka, Nämdö, Ornö och Utö, Kapeller, håller i widd 2.32 qv. mil, samt består af 108.3 mantal. Marken är ojämn, bärgaktig och skogbewuxen, genomskuren af åtskilliga större och smärre fruktbara dalar. Jordmånen någorstädes sandblandad, är i det mästa lera. Flere Hemman lida af skogsbrist, men i det hela äger Soknen skog både til behof och afsalu. Utsädet i hela Pastoratet stiger til 860 à 960 tunnor, däraf 600 à 700 uti Moderförsamlingen och 260 til Kapellen. År 1810 war Folkmängden i Pastoratet 2534, däraf 1387 befunnos i Moderförsamlingen och 1147 i Kapellen. Moderkyrkan är belägen under 59 gr. 8 min. Polhöjd; 2 mil från Stockholm. De betydligaste Gårdarne heta Årsta, Sandemar, Wendelsö, Söderby och Hessleby.

Östermoland, et Pastorat i Norge, Nedenäs Amt och Fögderi, innefattar 2 Soknar: Östermoland, Moderförsamling, och Tromöe, Annex. År 1801 war Folkmängden 3636, däraf 820 i Huwudförsamlingen och 2816 i Annexen.

Österplana, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Kinne Härad, innefattar 2 Soknar: Österplana, Moderförsamling, och Kesta, Annex, samt består af 26.4 Mantal. Utsädet är 334 tunnor. År 1810 war Folkmängden 770. 1750 war densamma 561. — Österplana Sokn består af 19 Mantal. Belägen på Kinna kulle, har hon en mycket bärgaktig och ojäm yta, sand- och myllblandad jordmån, betydlig skogsbrist, åkerjord til 212 tunnors utsäde af alla slag, utom wete. Stenhuggeri är en betydlig nä[ 1031 ]ringsgren. År 1810 war Folkmängden 573. Kyrkan är belägen under 58 gr. 35 min. Polhöjd; 2.5 mil från Mariestad. Den betydligaste Gården heter Hönsäter. Kyrkoherde-bostället består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, obetydlig äng, bete och skog.

Östersjön, på Latin Mare Balticum kallad, en ofantelig Hafswik af Nordsjön, kallas för sin storlek skull Haf. Han omgiwes af Swerige, Ryssland, Preussen och Danmark. Han stöter til Landskapen Skåne, Bleking, Småland, Södermanland och Upland med en strand af 70 mil.

Österskog, en Sätesgård uti Egbyborna Sokn i Östergötland, består af 0.5 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, upodladt från 5 à 6 af nuwarande ägare, knapp äng, ingen betesmark eller skog, nybygd ansenlig mangårdsbyggning om 2 wåningar.

Österslöf, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Willands Härad, belägen mellan 2 betydliga Sjöar, håller i widd 0.43 qv. mil, hwaraf 0.09 qv. mil intagas af watn och 0.34 qv. mil af torrt Land, samt består af 24.5 Mantal. Uti norra hälften af Soknen är marken bärgaktig och skogbewuxen. Södra delen är slättbygd, hwarest rådande jordmånen är sandmylla och til en fjärdedel lera. Skog af ek, bok, björk, furu, finnes tilräckeligt, men allt är dock under rå och rör under Karsholm, och af dess ägare endast begagnas. Utsädet är 1400 tunnor. Höbolet är i allmänhet ringa i jämförelse med utsädet. År 1805 war Folkmängden 951. Kyrkan är belägen wid en Sjö, under 56 gr. 6 min. Polhöjd; 0.9 mil från Kristianstad. Den betydligaste Gården heter Karsholm.

Östersund, en Stad i Jämtland, belägen under 63 gr. 10 min. Polhöjd, uti Brunnflo Sokn, wid et Sund af Storsjön, mellan fasta Landet och Frösön, 1.5 mil från Brunnflo Kyrka, 24.3 mil från Härnösand och 59 mil från Stockholm. Staden har skapnad af en rectangel, är regulär, med raka och breda gator, som afskära hwarandra i räta winklar. Han håller i längd 300 famnar, i bredd 200 och i widd 36 tunnland. Gatorna äro til antalet 13, af hwilka 6 löpa efter Stadens längd och de öfrige efter bredden. Et Torg finnes, beläget midt i Staden; det är en regulär fyrkant, hållande i längd och bredd 40 famnar, utgörande litet öwer 1 tunnland. Qwarteren äro 24, däraf wid pass hälften är anlagd på hårdwall och de öfrige på myrwall. En bäck flyter genom norra delen af Staden. — Han är Säte för Landshöfdingen öwer Jämtlands Län, samt har 1 Skola och 1 Apotek. Skolan är anlagd strax wid Staden öster ut. Nära Staden norr ut är begrafningsplatsen. Staden sammanbindes med Frösön medelst en bro om 220 famnars längd. Söder om denna bro befinnes en liten hamn för 10 à 12 jakter. — År 1815 war Folkmängden 252, däraf 121 woro mankön och 131 qwinkön. År 1810 steg den til 221, och år 1805 til 177; då funnos här 3 Handelsmän, 1 Kattunstryckeri och 23 Wärkstäder uti 10 särskilda Handtwärk. — Inwånarne äga rättighet at idka hwilken slags handel, fabrik och handtwärk de lärt utan at någonsin wara förbundne til efterlefnad af de i allmänhet föreskrifne handelsreglementen och skråordningar. När Landswägen til Norge, som nu anlägges, hinner bli fullbordad, måste Stadens handel och rörelse ansenligen förkof[ 1032 ]ras. — Stadens numer bland Rikets Städer är 83. Dess åkerjord innehåller 20 tunnland. År 1810 underhöllos 6 hästar, 25 kor, 20 får. Staden är anlagd år 1786 på Skatteafrads Landet Östersund, samt et Hemmans ägor i Odensala By, som af kronan bliwit inlöste.

Östertälge, en Sokn i Södermanland, Stockholms Län, Distriktet Södertörn och Öknebo Härad, är Annex til Södertälge Pastorat, håller i widd 0.34 qv. mil, samt består af 14.6 Mantal. Marken är mycket ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är lermylla. De fläste Hemman äga tilräckelig skog och en del äwen til afsalu. År 1810 war Folkmängden, så wäl i denna som i Wästertälge Sokn, tilsamman 571. Soknen förrättar sin Gudstjänst i Södertälge Stads Kyrka. De betydligaste Gårdarne heta Hall och Glasberga.

Österunda, en Sokn i Upland, Wästerås Län, Distriktet Fjärdhundra och Torstuna Härad, är Annex til Nysätra Pastorat, håller i widd 0.45 qv. mil, samt består af 38.3 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn, häldst i norra delen. Rådande jordmånen är lera blandad med swartmylla. I norra delen har Sandmo öwerhanden. Större delen af Soknen har otilräckelig skog; den öfriga delen lider brist därå. Utsädet kan skattas til 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 707. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes et Järnwärk kalladt Skattmansö.

Österwik, en Sätesgård i Södermanland.

Österåker, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Oppunda Härad, wid Hjelmaren, håller i widd 0.58 qv. mil, samt består af 36.2 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är sand, en tredjedel är lera. Twåtredjedelar af Soknen äga hjelpelig skog, en tredjedel lider brist därå. Utsädet är 280 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1231. Kyrkan är belägen under 59 gr. 8 min. Polhöjd; 6.8 mil från Nyköping. Den betydligaste Gården heter Forsby.

Österö, en Sätesgård uti Dagsås Sokn i Halland, äger något öwer 20 tunnors utsäde, swagt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, wacker trägård. På Gårdens ägor är anlagt et garweri.

Östfora, en Sätesgård uti Järlåsa Sokn i Upland, består af 0.5 Mantal, äger nära 20 tunnors utsäde, så wäl wid sjelwa Gården, som på de underliggande Frälsehemman och det betydliga antal Torp som finnes på godset, hjelpeligt höbol och bete, widsträckt skogsmark och någorlunda god skog.

Östhammar, en Stad i Upland, Stockholms Län och Frösåkers Härad, belägen wid en wik af Hawet, under 60 gr. 15 min. Polhöjd; 13.5 mil från Stockholm, är Annex til Börstels Pastorat. Han är nästan fyrkantig til figuren, håller i längd 200 famnar, i bredd 130 och i widd 22 tunnland. Gator och gränder äro 12 til antalet; de äro raka, men afskära hwarandra icke i räta winklar. Gårdstomterne äro 102. All åbyggnad är af trä. År 1815 war Folkmängden 500, däraf 220 woro mankön och 280 qwinkön. Näringsrörelsen består i warors afsättning från Stockholm til Landsbygden, någon sjöfart, handtwärkeri och fiske. Öpna krambodar äro 4. Däckade fartyg finnas 3, utom några större båtar, som segla med frakter. Et Apotek finnes här. År 1804 woro här 34 Wärkstäder i 24 särskildta Handtwärk. Til ström[ 1033 ]mingsfisket nyttjas wid pass 30 båtar. Större delen fiskare sysselsätter sig om wintern med tilwärkande af Näwerskor. Ägornas widd utgör 290 tunnland; däraf 8 äro åkerjord. Af tobaksplantering skördas årligen wid pass 3 til 400 lispund blad. Stadens numer bland Rikets Städer är 74. Marknad hålles här den 22 Januari. År 1810 underhöllos i Staden 16 hästar, 84 kor, 16 ungnöt, 60 får.

Östkind, et Härad i Östergötland, wid Hawet och Bråwiken, innefattar 5 Soknar: Östra Stenby, Östra Husby, Häradshammar, Jonsberg och Qvarsebo.

Östmo, på Kartan Ösmo kallad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Södermanland, Stockholms Län, Distriktet Södertörn och Sotholms Härad, wid Hawet, håller i widd 1.42 qv. mil, samt består af 73.4 Mantal. I den delen af Soknen som stöter til Skärgården och Hawet är marken bärgaktig, men midt i Soknen är den jämnare, samt har där släta och wackra både åkergärden och ängar. Rådande jordmånen är lera. Ymnig skog har wäl Soknen icke, dock hjelpelig. Några få Hemman äga ganska litet barrskog, hwilken brist hos dem merendels är ersatt genom löfskog. Utsädet är mellan 5 och 600 tunnor, hwaraf twåtredjedelar besås med höstsäde och en tredjedel med wårsäde. År 1810 war Folkmängden 1866. Kyrkan är belägen under 58 gr. 58 min. Polhöjd; 9.6 mil från Stockholm. De betydligaste Gårdarne heta Nynäs, Djursnäs, Ogesta, Wansta och Hammersta.

Östomten, en berustad Sätesgård uti Stenum Sokn i Wästergötland, äger 23 tunnors utsäde, 7 om hösten och 16 om wåren, hjelpeligt höbol och skog, förfallen mangårdsbyggnad.

Östraby, en Sätesgård uti Hult Sokn i Småland, består af 3.5 oförmedlade Mantal, äger 12 tunnors rågutsäde om hösten och 17 tunnors wårutsäde af korn, hafra och ärter, höbol för 40 nöt til winterföda, utom hästar och får, hjelpelig skog til husbehof, ansenlig mangårdsbyggning af trä, i sednare åren upförd.

Östraby, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Färs Härad, är Annex til Wästersta Pastorat, samt består af 24.2 Mantal. Marken är merendels jämn; här finnas inga bärg, men flera uphöjda åsar och sträckor af grut och stenar. Til några Torp belägna i norra delen af Soknen äga 3 Mantal wacker skog, men de öfrige Byarne sakna denna förmån; dock hawa några af Byarne goda och widsträckta tårfmåssar, som i betydlig mån ersätta skogsbristen. Jordmånen är merendels lika med den i Wästersta; den består af mylla, som på flera ställen är grusblandad, dock befinnes här och där någon lermylla. Ängsmarken består til en del af hårdwall, och til en del af widsträckta mader, som åtfölja en å, hwilken löper genom de ägor, som tilhöra norra delen af Soknen; men Soknens mästa äng befinnes på sumpiga ställen samt wid kärr, och äro många af dessa ängar öwerwuxna med måssa. En lång sträcka af sten- och grusbackar befinnas i norra delen af Soknen, som äro otjänliga både til åker och bete. De hawa i äldre tider warit bewuxne med skog, men genom de anstalter som i sednare tider äro widtagne, torde dessa onyttiga fält winna sin rätta bestämmelse och bliwa försedde med skog af hwarjehanda slag. 6 à 7 Tunnors utsäde kan i allmänhet räknas på et fjärdedels Mantal, så [ 1034 ]at Soknens utsäde kan ungefär wara 550 tunnor, och dess ängsmark giwa wid pass 2400 lass hö. År 1805 war Folkmängden 1046. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Ingen sätesgård finnes i Soknen, men genom enskiften äro några sammanlagde Gårdar infredade med stengärdesgårdar; därtil höra Sniberup, Nygård och Corporals-Bostället i Östraby By, hwilket består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, liten trägård. Dessa 3 förbättrade Gårdar hawa til sina enskiften stora och wackra inhägnade betesmarker. På hwarje af dessa enskiften är en grundmurad ladugårdslänga af gråsten upförd. Wid alla Byar i Soknen befinnas ansenliga utjordar, eller här så kallade fäladsmarker, dock äro dessa betesfält ganska stenbundna, med enris bewuxna, och betet således swagt, men deras widsträckthet ärsätter någorlunda hwad i deras bördighet brister.

Östuna, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Långhundra Härad, är Annex til Lagga Pastorat, håller i widd 0.45 qv. mil, samt består af 43.2 Mantal. Marken utgör nästan en fortsättning af Lagga Sokns. Lerjord är äwen här rådande. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 360 tunnor. År 1810 war Folkmängden 757. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. I Soknen befinnas 6 Herregårdar: Tislinge, Wäppeby, Eggebyholm, Åsbergby, Walloxsäby, samt följande:

Östunaberg, som äger 35 tunnors utsäde, hjelpelig skog och äng, obetydlig åbyggnad och trägård.

Östwalskog, en Sokn i Wärmeland, Fögderiet Södersyslet och Nordmarks Härad, är Annex til Holmedals Pastorat, samt består af 8.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 701. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Moderkyrkan.

Öttum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Skånings Härad, är Annex til Jungs Pastorat, samt består af 14.2 Mantal. Marken är något bärgaktig, dock til större delen jämn. Rådande jordmånen är lera och lermylla. På skog är total brist. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 421. Kyrkan är belägen 0.9 mil från Moderkyrkan.

Öwed, jämwäl Öwid kallad, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Färs Härad, wid Wombsjön, är Annex til Skartofta Pastorat, samt består af 19 Mantal. Soknen utgöres af 3 Byar: Öved, Torp och Wressel, samt 2 Sätesgårdar: Öwedskloster och Swansjö. Marken är mindre bördig, men varierad af kullar och dalar. Rådande jordmånen är sand och på några ställen lera. Skog af ek och bok finnes tilräckeligt til eget behof, och därtil wackra upwäxande furuplanteringar. Utsädet är 200 tunnor, utom potäter som här, i synnerhet i Byarne Torp och Wressel, mycket odlas. År 1805 war Folkmängden 603. Kyrkan är belägen under 55 gr. 41 min. Polhöjd; 3.8 mil från Malmö. De betydligaste Gårdarne heta Övedskloster och Swansjö.

Öwedskloster, eller Öwidskloster, en Sätesgård i förenämnde Sokn, ej långt från Wombsjön, och nära Öweds Kyrka, består af 4 Mantal, äger 86 tunnors utsäde, ansenlig höbärgning, skog af ek, bok och annan löfskog til husbehof, samt fiske i Wombsjön. Mangården består af en huwudbyggning med 4 flyglar grundmurade, samt med lika stor smak, som med mycken kostnad upförde. Ladugården består ock af 4 ansenliga byggningar af sten. Trä[ 1035 ]Gården är prydligt anlagd, försedd med hwarjehanda slags utländska fruktträn, samt genomskuren af canaler, och på flere ställen finnes där springwatn. Til flere ställen på Gården gå wattuledningar; hwilket allt, jämte Gårdens belägenhet nära sjön ökar prakten af detta wackra ställe. Soknekyrkan belägen på en höjd, hwarifrån det nedanbelägna Landskapet synes och til hwilken en den skönaste allée förer, öker taflans fägring; skada at jordmånen här är mindre bördig. Kostsamt anlagde wägar och gärdesgårdar af sten prisa ägarens smak och lust at försköna fädernejorden. Til Gården höra 14 Mantal Frälsehemman, 17 Torp, 2 Mjölqwarnar som driwas med watn samt 1 Sågwärk. — Swansjö Sätesgård, belägen wid Wombsjön, brukas såsom Ladugård til Öwedskloster, består af 1.6 Mantal, äger 90 tunnors utsäde, godt höbol, bättre jordmån, fiske i Wombsjön. Gården har 3 grundmurade ladugårdslängor, men saknar huwudbyggning. Därunder lyda 16 Mantal Frälsehemman och 20 Torp. På Wombsby mark och underliggande arbetshemmans ägor, som bestå af flygsand är anlagd en furuplantering om 70 til 80 tunnlands widd. Bägge Gårdarnes samfäldta utsäde är således 176 tunnor. — Öwedskloster har i katolska tiden warit et wackert kloster för Præmonstrant Orden, stiftadt år 1197, samt för bägge könen inrättadt. Blef sedan i sextonde seculo förstördt, hwarefter Gården år 1532 utbyttes emot den plats, hwarpå Kristianstad blef grundad.

Övenstorp, en Gård uti Säwareds Pastorat i Wästergötland, har en garweri-inrättning.

Överby, en Skattegård uti Sollentuna Sokn i Upland, består af 1.25 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbol swarande mot utsädet, tilräckelig skog, åbyggnad af trä.

Övergran, en Sokn i Upland. Widare härom befinnes wid Artikeln Gran.

Överjärna, en Sokn i Södermanland. Widare härom är ordat wid Artikeln Järna.

Överkalis, en Sokn i Norrbotn. Widare härom är anfördt wid Artikeln Kalis.

Överlännäs, en Sokn i Ångermanland, Södra Fögderiet, wid Ångermanälwen, är Annex til Boteå Pastorat, samt består af 15.4 Mantal. Jordmånen består af sandblandad lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 6 tunnor på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 546. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Holm.

Överselö, en Sokn i Södermanland. Widare härom är berättadt wid Artikeln Selaön.

Övertorneå, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Norrbotn. Widare härom är anfördt wid Artikeln Torneå.

Överum, et Järnwärk uti Lofta Sokn i Småland, äger masugn och gjuteriwärk, hwarest canoner och andra waror gjutas, 600 skeppund stångjärnssmide wid 2 hamrar och 4 härdar, 2 spikhamrar; malm af egna gruwor, den öfriga hämtas från Utön; nätt och beqwämlig åbyggnad. Skogarne äro ännu tämeligen hjelpelige, dock köpes jämwäl kol.

Övreboe, en Sokn, är Annex til Oddernäs Pastorat uti Mandals Amt i Norge, har wid pass 560 inwånare.

Övre Rommerige, et Fögderi och Häradshöfdingdöme uti Aggershus Amt i Norge, innefattar 6 Pastorat: Näs, Ullensager, Giertrum, Nannestad, Eidsvold och Hurdalen, som bestå af 12 Soknar. Här ligger Eidsvolds [ 1036 ]Guldwärk, Eidsvolds Järnwärk, samt Hurdalens Glasfabrik. — Övre Rommeriges Prosteri innefattar 10 Pastorat, hwilka äro de förenämnde 6 Pastoraten samt 4 andra Pastorat: Ström, Vinger, Grue och Hof, bestående af 13 Soknar, tilsamman 25 Soknar.

Övre Tellemarken, et Fögderi uti Bradsbergs Amt i Norge, innefattar 8 Pastorat: Tind, Hierdal, Sillejord, Hvidesöe, Laurdal, Förrisdal, Moe och Vinie, hwilka tilsamman innehålla 28 Soknar. År 1801 war Folkmängden 15,959.

Öxendal, en Sokn, är Annex til Sundalens Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Öxnabäck, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, är Annex til Torstorps Pastorat, samt består af 11.7 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn, samt mindre bördig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes til husbehof, och somlige Hemman äga til försäljning. Utsädet är 180 tunnor. År 1805 war Folkmängden 721. Kyrkan är belägen 0.9 mil från Moderkyrkan.

Öxnewalla, en Sokn belägen i förenämnde Landskap, Län och Härad, är Annex til Istorps Pastorat, samt består af 26.5 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig, samt mindre bördig. Rådande jordmånen är sandmylla. Några Hemman hawa lerjord. De flästa Hemman hawa obetydelig och knapp skog til bränsle. Utsädet är 520 tunnor. År 1805 war Folkmängden 731. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnas 2 Sätesgårdar Gunbo om 1 Mantal och Hyltenäs Qwarnagården om 0.5 Mantal.

Öxnäs, et Järnwärk uti Högsäter Sokn i Dalsland, har en liten wacker mangårdsbyggnad. Wärket driwes med köpta kol.

Öxnäs, et Pastorat i Norge, Nordlands Amt och Vesterålens Fögderi, innefattar 2 Soknar: Öxnäs, Moderförsamling, och Langenäs, Annex, bägge belägne på Öar. År 1801 war Folkmängden 1037.

Öxvig, en af de största och bästa Gårdar uti Strands Pastorat och Sokn, Söndmörs Fögderi och Nordlands Amt i Norge, har et Sågwärk som äger god tilgång på furuskog.