Högfärd är en odygd så stoor

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Högfärd är en odygd så stoor
Texten bygger återger och tolkar berättelsen om den barmhärtige samariten i Lukasevangeliet 10 och återfinns i 1695 års psalmbok som nr 209.


I 1695 års Psalmbok (nr 209) lyder texten:


[ 86 ]

1. HÖgfärd är en odygd så stoor/
Then Gudh kan aldrig lida;
Vthi thet hierta som hon boor
Kan eij Gudz Ande blifwa:
Ty samma last straffar fullfast
Then helga Skrift/ som en förgift/
Thet wij ock här måge höra.

2. En tijd tilsporde JEsum så
En lagklok: Hwad skal jagh giöra/
At jagh må ett ewigt lijf fåå?
Thet lätz han gierna höra:
Om tu försann Gudh älska kan;
Tin nästa också/ tå skalt tu fåå/
Sade han/ ewinnerlig lefwa.

3. Men han lät tå så tyckia sigh/
Som han skulle rättferdig wara:
Ho är min näste/ säg thet migh/
Hwad wilt tu ther til swara?
Sade han änn til JEsum: men
En parabel klar war JEsu swar/
Then wij skole fullwäl märckia.

4. En man foor från Jerusalem/
Til Jericho sin resa:
Hwilkom lyckan tå war så grym/
At han fick skada och nesa/
J röfware wåld han tå strax föll/
Som honom såår giorde blott och baar/
Och låten ther halfdöd liggia.

5. Ther efter hände thet sigh ock/
En Prest samma wägh reste:
Hwilken then arma liggia såg;
Men ingen hielp bewijste.

[ 87 ]

När en Lewit kom också tijt/
Såg han ock wäl then man osäll/
Doch wille han ther eij töfwa.

6. Sidst hände at en Samaritan
Också then wägen sträckte:
När han fick see then arma man/
Stoor ömko hans hierta vpwäckte.
Ty gick han til/ medh sin hand mild/
Förbandt hans såår/ wijn/ olio klar
Giöt han ther in medh tårar.

7. På sin öök vthi samma sinn/
Han honom lyffte och lade:
Och foor så i herberget in;
Then krancka han medh sigh hade:
Och skötten ther/ medan han war när:
Ther til äntå fårsåg honom ock/
At han måtte sedan wäl fara.

8. Then andra dagen tå han foor af/
Tog han twå penningar blancka/
Huusbondanom han them tå gaf/
Och bad honom sköta then krancka:
Och om så skeer/ sade han/ at meer
Vppå thenna man bekostas kan/
Så wil jagh thet wäl betala.

9. Sedan wände JEsus thetta taal
Til then lagkloka/ och sade:
Säg/ ho hans näste räknas skal/
Som fått hade slikan skada?
Swarade han: jagh annat eij kan
Säija förwist/ och vtan list/
Än han som barmhertighet giorde.

10. Ther medh gack bort/ giör tu ock så/
JEsus til honom sade.
Och lät thet medh the ord förståå/
At han så icke giordt hade/
Ehuru han sigh så rundelig/
Medh fåfäng ord berömte stort;
Hans högmod honom tå skämde.

11. Ty är thet tå ingen wijs man/
Som på sigh sielfwan dristar/
Medan ju alle wij försann
Hafwe fast många brister.
Ja/ all wår lijt til then Samarit/
Ståå skal förwist/ som är JEsus Christ/
Wår’ såår han förbinder och helar.