Hoppa till innehållet

Hemmet/Kapitel 17

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Det trasslar sig
Hemmet
av Fredrika Bremer

Det reder sig
Resdagen  →


[ 111 ]

Det reder sig.

»Det är visst för mycket bittermandel i den här mandelmassan! Det vill alls icke smaka mig i afton», sade Elise, i det hon satte ned sitt glas med mandelmjölk och suckade — men icke åt mandelmjölken.

»Var glad åt oss, söta mamma!» viskade Eva ömt till sin mor, »vi äro nu alla goda igen.» Modern såg det i hennes vackra, strålande ögon, och läste det i Louises stilla blick, när denna vände sig om från det bord, där hon var sysselsatt med att hjälpa Sara med hennes tu[ 112 ]nik, och såg på modern. Elise nickade glad åt henne och åt Eva och drack dem till i sin mandelmjölk, som nu tycktes plötsligen blivit helt söt, så nöjd såg modern ut när hon satte bort glaset.

»Mamma lilla!» sade Gabrielle, »vi få visst lov att ta oss litet an stackars Petreas toalett. Hon blir visst icke presentabel eljest.»

Men Louise tog i all tysthet Petreas trådflorsklänning, satt uppe med den till över midnatten och stuvade sålunda upp den med sina egna band och spetsar, att den blev mera presentabel, än den någonsin varit det. Petrea kysste hennes snälla händer för det.