Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber/Ordförklaringar

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök

Ord och begrepp i Cajsa Warg: Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber

Mått[redigera]

Ungefärliga mått:

  • göpen = en handfull
  • knäppnäve = en sluten näve
  • skedblad = ungefär en modern matsked


Standardmått som gällde 1665–1855:

  • ankare = 39,26 liter
  • kanna = 2,62 liter
  • stop = 1,3 liter
  • kvarter = 0,33 liter
  • jungfru = 8 cl


  • lispund = 8,5 kg
  • skålpund (även ℔) = 425 g
  • mark = 212,5 g
  • lod = 13,3 g
  • kvintin = 3,3 g
  • gran = 62 mg


  • tum = 2,47 cm
  • finger = 3/4 tum, dvs ca 1,85 cm


För den som vill räkna om recepten finns en webbaserad omvandlare till nutida måttenheter.

Begreppsförklaringar[redigera]

Några ord och uttryck som hade en annan innebörd än idag, stavades helt annorlunda eller har blivit ovanliga:

  • ankare – mindre, slutet laggkärl om 15 kannor; se ovan under mått.
  • anrätta – lägga upp för servering, lägga sista handen vid (SAOB: anrätta).
  • baka – kan även betyda att steka/fritera i skirat smör (SAOB: baka).
  • bläddrig – full med blåsor (SAOB: bläddrig).
  • bord – även en bred planka, eller en skiva hopsatt av flera bräder (SAOB: bord).
  • botten – även en lös, rund skiva som kan läggas ovanpå, oftast med tyngder på. (SAOB: botten).
  • bruneller – torkade och urkärnade plommon (SAOB: brunell).
  • buding / budding – pudding (SAOB: pudding)
  • conservera – även bevara/spara bara några dagar. (SAOB: konservera).
  • couli(s) – franskt låneord som betyder ”silad”; avser här ett koncentrerat kokspad eller buljong av kött, fisk eller grönsaker med de fasta ingredienserna bortsilade.
  • emedlertid / imedlertid – under tiden (SAOB: emellertid).
  • façon – fason, form (fransk stavning).
  • farce – färs (fransk stavning).
  • fragga (upp) – beströ (samma ord som 'fradga'; den här betydelsen framgår av den samtida tyska översättningen).
  • fraggad – fått litet färg/stekskorpa; även här framgår betydelsen i den tyska översättningen.
  • ganska – helt, alldeles, mycket (SAOB: ganska).
  • gemen, gemenligen – vanlig, vanligen (SAOB: gemenligen); det ligger således inget nedvärderande i ordet.
  • hachera – hacka (SAOB: hachera).
  • jus – sky (fransk stavning, se SAOB: sky).
  • kaka – en bredare term för rätter som bakades i ugn, inte begränsat till söta ingredienser (SAOB: kaka).
  • lemon – saltkonserverad citron, se: At giöra Lemoner.
  • lyckt – stängt, dvs med lock på (SAOB: lycka)
  • macron-gryn – pasta i grynform.
  • pastay / pastey – färs ("farce"), gryta/ragu ("ragout") eller en blandning av bägge i ett skal av en hård deg av grovt mjöl. Skalet fungerade som ett kärl när pastejen bakades och åts inte tillsammans med innehållet.
  • pontak – ett franskt rödvin av Bordeaux-typ.
  • pouppeton (fr. poupeton) – en maträtt där både hackat och helt kött ingår, ofta inbakad.
  • puder – mycket finsiktat vetemjöl (SAOB: puder) eller stärkelse.
  • sauce – sås (fransk stavning).
  • samblig / samlig – simmig (SAOB: samlig 1 g γ).
  • skräda – putsa, rensa bort från (SAOB: skräda).
  • sleke – ett block som innehåller mycket salt, för husdjur att slicka på (SAOB: sleke).
  • ståckfisk – torkad fisk (SAOB: stockfisk).
  • stöta – att mala i mortel; användes ofta för att nå det resultat man kan få i en modern mixer.
  • såppa – soppa, men vanligast tillvarataget kokspad som inte är direkt avsett som maträtt, utan som används för spädning och smaksättning av annan mat.
  • söd – variant av det likaledes bortlagda ordet ’såd’ i betydelsen ’vätska’ eller ’spad’; betyder också ’sjudning’ (SAOB: såd 1, 2).
  • tarvlig – enkel, utan överflöd (men inget man ser ned på) (SAOB: tarvlig).
  • ty – således, följaktligen (SAOB: ty).
  • ätticka – kunde motsvara det som idag kallas vinäger, men kunde även göras på öl. Vinäger som faktiskt var gjord på vin kallades "vin-ätticka".
  • örmage - muskelmage på fågel (Språkbanken: örmage).

Stavning[redigera]

Stavningen i Cajsa Wargs kokbok är inte konsekvent, vilket man kan behöva ta hänsyn till om man vill söka efter ett visst ord.

E, Ä[redigera]

Många ord skrivs ömsom med e och ä, exempelvis:
Mejram kan stavas mejram eller mäjram.
Nejlikor stavas både som neglikor och näglikor, nejlikor och näjlikor (och dessutom på många andra sätt; se nedan).

O, Å[redigera]

Warg använder oftast å för kort å-ljud, som i kråssa, kårf, kårt, låck, låssna, råsta, skårpa, såcker, såppa, tårka, tårt (= torrt).
Kål kan stå både för bränslet och för grönsaken och i bägge betydelserna stavas med o eller å.
Både ofwan och åfwan förekommer, liksom kårt och kort, kårf och korf osv.

I, J, Y eller G[redigera]

J-ljudet stavas oftast i, som i miöl, giordt, purio. Men även purjo förekommer, och fjäder omväxlar med fiäder.
Bokstaven i är också den vanligaste i tje- och sje-ljud, som kiött och skied.
Mejram kan stavas meyram, meiram eller mejram. Nejlikor kan stavas med g eller j: neglickor, nejlikor.

K, Ki, Kj, Ti, Tj[redigera]

Den vanligaste stavningen av tje-ljudet är 'ki', som i kiött och kiärill. Men i-et behöver inte finnas med – kött är också vanligt.
Även tjäder kan stavas kjäder, men vanligast tiäder.
Kärnmjölk skrivs tjernemjölk och tiärnemiölk (i samma recept), men även kärnmjölk.

Enkel eller dubbel konsonant[redigera]

Om konsonanter dubbeltecknas eller ej varierar. Exempel:
Hwettemiöl, hwetemiöl
Kalt, kallt
Kiäril, kiärill
Krama, kramma
Muskott, muskot
Russin, rusin
Watten, waten, wattn

ck används ofta, men inte alltid, i ord som acktas, sackta, ätticka. Nejlikor stavas (förutom med e eller ä, g eller j) ömsom med k och ck: neglikor, neglickor, näglikor, näglickor.