Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber/Ordförklaringar

Ord och begrepp i Cajsa Warg: Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber

Mått

Ungefärliga mått:

• göpen = en handfull
• knäppnäve = en sluten näve
• skedblad = ungefär en modern matsked

Standardmått som gällde 1665–1855:

• ankare = 39,26 liter
• kanna = 2,62 liter
• stop = 1,3 liter
• kvarter = 0,33 liter
• jungfru = 8 cl

• lispund = 8,5 kg
• skålpund (även ℔) = 425 g
• mark = 212,5 g
• lod = 13,3 g
• kvintin = 3,3 g
• gran = 62 mg

• tum = 2,47 cm
• finger = 3/4 tum, dvs ca 1,85 cm

För den som vill räkna om recepten finns en webbaserad omvandlare till nutida måttenheter.

Begreppsförklaringar

Några ord och uttryck som hade en annan innebörd än idag, stavades helt annorlunda eller har blivit ovanliga:

• ankare – mindre, slutet laggkärl om 15 kannor; se ovan under mått.
• anrätta – lägga upp för servering, lägga sista handen vid (SAOB: anrätta).
• baka – kan även betyda att steka/fritera i skirat smör (SAOB: baka).
• bläddrig – full med blåsor (SAOB: bläddrig).
• bord – även en bred planka, eller en skiva hopsatt av flera bräder (SAOB: bord).
• botten – även en lös, rund skiva som kan läggas ovanpå, oftast med tyngder på. (SAOB: botten).
• bruneller – torkade och urkärnade plommon (SAOB: brunell).
• buding / budding – pudding (SAOB: pudding)
• conservera – även bevara/spara bara några dagar. (SAOB: konservera).
• couli(s) – franskt låneord som betyder ”silad”; avser här ett koncentrerat kokspad eller buljong av kött, fisk eller grönsaker med de fasta ingredienserna bortsilade.
• emedlertid / imedlertid – under tiden (SAOB: emellertid).
• façon – fason, form (fransk stavning).
• farce – färs (fransk stavning).
• fragga (upp) – beströ (samma ord som 'fradga'; den här betydelsen framgår av den samtida tyska översättningen).
• fraggad – fått litet färg/stekskorpa; även här framgår betydelsen i den tyska översättningen.
• ganska – helt, alldeles, mycket (SAOB: ganska).
• gemen, gemenligen – vanlig, vanligen (SAOB: gemenligen); det ligger således inget nedvärderande i ordet.
• hachera – hacka (SAOB: hachera).
• jus – sky (fransk stavning, se SAOB: sky).
• kaka – en bredare term för rätter som bakades i ugn, inte begränsat till söta ingredienser (SAOB: kaka).
• lemon – saltkonserverad citron, se: At giöra Lemoner.
• lyckt – stängt, dvs med lock på (SAOB: lycka)
• macron-gryn – pasta i grynform.
• pastay / pastey – färs ("farce"), gryta/ragu ("ragout") eller en blandning av bägge i ett skal av en hård deg av grovt mjöl. Skalet fungerade som ett kärl när pastejen bakades och åts inte tillsammans med innehållet.
• pontak – ett franskt rödvin av Bordeaux-typ.
• pouppeton (fr. poupeton) – en maträtt där både hackat och helt kött ingår, ofta inbakad.
• puder – mycket finsiktat vetemjöl (SAOB: puder) eller stärkelse.
• sauce – sås (fransk stavning).
• samblig / samlig – simmig (SAOB: samlig 1 g γ).
• skräda – putsa, rensa bort från (SAOB: skräda).
• sleke – ett block som innehåller mycket salt, för husdjur att slicka på (SAOB: sleke).
• ståckfisk – torkad fisk (SAOB: stockfisk).
• stöta – att mala i mortel; användes ofta för att nå det resultat man kan få i en modern mixer.
• såppa – soppa, men vanligast tillvarataget kokspad som inte är direkt avsett som maträtt, utan som används för spädning och smaksättning av annan mat.
• söd – variant av det likaledes bortlagda ordet ’såd’ i betydelsen ’vätska’ eller ’spad’; betyder också ’sjudning’ (SAOB: såd 1, 2).
• tarvlig – enkel, utan överflöd (men inget man ser ned på) (SAOB: tarvlig).
• ty – således, följaktligen (SAOB: ty).
• ätticka – kunde motsvara det som idag kallas vinäger, men kunde även göras på öl. Vinäger som faktiskt var gjord på vin kallades "vin-ätticka".
• örmage - muskelmage på fågel (Språkbanken: örmage).

Stavning

Stavningen i Cajsa Wargs kokbok är inte konsekvent, vilket man kan behöva ta hänsyn till om man vill söka efter ett visst ord.

E, Ä

Många ord skrivs ömsom med e och ä, exempelvis:
Mejram kan stavas mejram eller mäjram.
Nejlikor stavas både som neglikor och näglikor, nejlikor och näjlikor (och dessutom på många andra sätt; se nedan).

O, Å

Warg använder oftast å för kort å-ljud, som i kråssa, kårf, kårt, låck, låssna, råsta, skårpa, såcker, såppa, tårka, tårt (= torrt).
Kål kan stå både för bränslet och för grönsaken och i bägge betydelserna stavas med o eller å.
Både ofwan och åfwan förekommer, liksom kårt och kort, kårf och korf osv.

I, J, Y eller G

J-ljudet stavas oftast i, som i miöl, giordt, purio. Men även purjo förekommer, och fjäder omväxlar med fiäder.
Bokstaven i är också den vanligaste i tje- och sje-ljud, som kiött och skied.
Mejram kan stavas meyram, meiram eller mejram. Nejlikor kan stavas med g eller j: neglickor, nejlikor.

K, Ki, Kj, Ti, Tj

Den vanligaste stavningen av tje-ljudet är 'ki', som i kiött och kiärill. Men i-et behöver inte finnas med – kött är också vanligt.
Även tjäder kan stavas kjäder, men vanligast tiäder.
Kärnmjölk skrivs tjernemjölk och tiärnemiölk (i samma recept), men även kärnmjölk.

Enkel eller dubbel konsonant

Om konsonanter dubbeltecknas eller ej varierar. Exempel:
Hwettemiöl, hwetemiöl
Kalt, kallt
Kiäril, kiärill
Krama, kramma
Muskott, muskot
Russin, rusin
Watten, waten, wattn

ck används ofta, men inte alltid, i ord som acktas, sackta, ätticka. Nejlikor stavas (förutom med e eller ä, g eller j) ömsom med k och ck: neglikor, neglickor, näglikor, näglickor.