John Ericson (Svenska industriens män)

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
[ 118 ]

JOHN ERICSON.

I bergsmannen Olof Ericsons anspråkslösa hem, vid Långbanshytttan i Fernebo socken af Wermland, växte i början af detta århundrade tvänne barn, vid hvilkas vagga de blida nornorna synas hafva uttalat sina vackraste löften. Ur fattigdomens och obemärkthetens skugga hafva de båda genom det egna arbetets kraft höjt sig till anseende, rikedom och inflytande: båda hafva de fört det gamla fosterlandets runor med ära. Den äldre af dessa bröder, Nils, slutade för några år sedan sin ärofulla, bana såsom öfverste och chef för Sveriges jernvägsbyggnader, den yngre brodern, John, har genom snille och kunskaper bragt sig upp till verldens erkändt förste nu lefvande ingeniör och genom sina mångfaldiga uppfinningar och arbeten utöfvat ett genomgripande inflytande på flere områden af den menskliga kulturen, ett inflytande som skall göra sig gällande äfven sedan hans tankeljus släckts, hans hand för alltid domnat.

John Ericson föddes den 31 Juli 1803 och redan i barndomen framträdde hos honom hogen och anlagen för de sysselsättningar, som sedermera skulle göra honom så ryktbar. I stället för de vanliga leksaker, andra barn begagna, roade det honom endast att med knifven i trä eller bark skära små afbildningar af de mekaniska inrättningar, som användes vid grufvorna, att göra modeller till vattenhjul, qvarnar, sågar o. s. v. Sedan fadren 1811 erhållit anställning vid arbetena på Göta kanal och der bosatt sig, blef den unge mekanikern snart uppmärksammad af den snillrike ledaren för detta storartade företag, grefve Baltzar von Platen, som med ord och handling uppmuntrade honom till flit och studier. Han anstäldes inom kort vid kanalarbetet såsom elev vid mekaniska kåren samt antogs efter 6 månader till nivellör vid detta arbete.

Under det han här med lika ifver skötte sin tjenst. och sina egna studier, afled fadren 1818, hvarigenom de båda bröderna nödgades uteslutande sjelfva sörja för sina lefnadsbehof. John ingick nu som fänrik vid Jemtlands regemente och blef der officer 1822. Sedan han i Stockholm aflagt landtmäteriexamen, biträdde han någon tid vid afvittrings verket i Norrland, der han väckte uppseende på grund af sin ovanliga arbetsförmåga. Snart insåg han dock, att Sverige icke var rätta fältet för den verksamhet inom de mekaniska uppfinningarnas område, hvilken han öfver allt annat älskade och hade gjort till sin uppgift, hvarför han 1826 begärde och med kaptens namn och värdighet erhöll afsked ur svensk krigstjenst och begaf sig till England.

År 1829 hade man der utsatt ett pris för det snabbaste lokomotiv, och i täflan om detta pris deltogo endast den verldsberömde engelske ingeniören Georg Stephenson — »jernvägarnes fader» — och vår landsman Ericsson, hvilken senare förfärdigade ett lokomotiv med den då oerhörda hastigheten af 50 engelska mil i timmen. Detta skulle äfven erhållit priset, om det, ej till följd af brådska blifvit för svagt bygdt.

Sedan någon tid hade hos honom äfven uppstått en annan plan, som väl förut varit försökt, men utan framgång, den nämligen att vid fartygs framdrifvande i stället för hjul använda skruf [ 119 ]eller s. k. propeller. På en sådan inrättning tog han 1836 patent i England och bygde samma år en dermed försedd båt, hvilken hade en fart af 10 eng. mil i timmen och användes att bogsera fartyg på Thamesfloden. Men dertill öfvertalad af tvänne framstående amerikanare, som förstodo att uppskatta hans snille, och dessutom med skäl förbittrad öfver det småsinne, hvarmed han vid flere tillfällen möttes i England, reste Ericson 1839 öfver till Amerika, som åtminstone för alla uppfinnare gör skäl för namnet »det förlofvade landet». Här erhöll han inom kort af regeringen åtskilliga beställningar, och 1843 gick ångfregatten »The Princeton» af stapeln, hvilken var det första propellerkrigsångfartyg i verlden.

Ännu en gång fingo emellertid Ericsons landsmän höra talas om honom och detta i sammanhang med uppfinningen af ett förstörelseverk, ett riktigt hafsvidunder, som icke, likt andra, låg vattnet utan under detsamma jemnsefter däcket, Ett sådant batteri, förfärdigadt på cirka 3 månader, tillintetgjorde den 9 Maj 1862 efter 4 timmars strid, under det stora amerikanska inbördeskriget, de södra staternas flottilj och återgaf med ens trygghet åt hela den förut hotade norra delen af unionen. John Ericsons namn bars nu på ryktets vingar öfver hela den bildade verlden, och alla nationer, vår egen icke till förglömmandes, skyndade sig att följa Amerikas exempel och skaffa sig de Ericsonska pansarbatterierna, eller s. k. monitorer.

Att för öfrigt här redogöra för alla de uppfinningar, förenklingar och förbättringar denne snillrike man uttänkt inom de matematiska, fysikaliska och mekaniska områdena skulle föra oss allt för långt, då de uppgå till ett antal af öfver hundra, Vi vilja derföre blott, till slut, rörande hans personlighet, nämna, att han, lik de flesta män af verklig själsadel, är lika blygsam, enkel och rättfram som han är välvillig, hjelpsam och gästfri; och i förhållande till sina tillgångar utöfvar han en verkligt storartad välgörenhet. Sitt fädernesland har han, under nära 50 års frånvaro, aldrig glömt, derpå har han lemnat många och dyrbara bevis; och fosterlandet har icke heller glömt och skall aldrig glömma honom, en af de ypperste som det, med stolthet kan kalla sina söner.

Wikipedia-logo-sv.png
Wikipedia har en artikel om:
John Ericsson