Kalmar 1883-06-30
[ sida ]
Kalmar.
Prenumerationspris: för helt år 7 kr. 50 öre, halft år 4 kr. 50 öre och för tre fjerdedels år 2 kr. 30 öre. Lösnummer a 10 öre säljas å Westinska boktryckeriet, Södra Långgatan N:o 36.
N:o 99. | Answarig utgifware Carl Gethe. |
Lördagen den 30 Juni | Tryckt i Kalmar å Westinska Boktryckeriet. |
1883. |
Annonser a 8 öre (å första sidan 10 öre) pr tryckt petitrad emottagas å Westinska boktryckeriet dagarne före utgifningsdagarne till kl. 12 midd. Längre annonser böra inlemnas före kl. 8 f.m.
LUNDBERGS Etablissement | ||
Från det enklaste till det finaste 97
| ||
Res- | Koffertar, | Kontorsrockar, |
Kappsäckar, | Regnrockar, | |
Nattsäckar, | Regnkappor, | |
Väskor, | Dammrockar, | |
Necessairer, | Mössor, | |
Bärremmar, | Ylleskjortor, | |
jemte dithörande utensilier, stort urval och till på platsen lägst gällande priser uti | ||
LUNDBERGS Etablissement |
TEATERKÄLLAREN
Engelsk frukost serveras dagligen från kl. 9 till 1. Söndagar från kl. half 9 till 10. Pris 50 öre.
Iskällar-Lager-Bier
från Münchens Bryggeri-Aktiebolag i Stockholm, till afhemtning från is-skåp vid Anderssonska bryggeriet härstädes.
Iskällar-Dricka
å
Bryggeriet Nordstjernan
Singers
Original-Symaskiner.
Enda försäljning i Kalmar:
11 Storgatan 11
38 10
M. ZADIGs i Malmö patenterade
TYMOLIN
för toiletten är, enligt mångfaldiga erkännanden och intyg från framstående läkare och vetenskapsmän, det förträffligaste antisepticum vid sårbehandling, det är sårrenande och sårläkande vid diphteriska och andra halssjukdomar, ett kraftigt medel mot finnar och fräknar, mot klåda i hufvudsvålen samt ett skydds- och botemedel mot smittosamma sjukdomar.
Endast 2 kronor 80 öre! | ||
Oscarshamns-Posten är Oscarshamns stads samt mellersta och norra Kalmar läns mest spridda tidning samt stadens och ortens allmännast anlitade annonsblad. |
Från första juli till årets slut kan prenumereras å alla postanstalter och hos redaktionen på tidningen | Oscarshamns-Posten är en frisinnad och erkändt folkvänlig tidning, som till följd af ett omvexlande och rikhaltigt innehåll allt jemt vinner förtroende och ökad spridning. Profnummer erhållas gratis. Upplaga: 1 528 ex. |
Oscarshamns-Posten | ||
(med gratisbilagan Mönsterås-Posten) | ||
mot erläggande af 2 kronor 80 öre | ||
För tre månader: 1 krona 60 öre. | ||
För en månad: 70 öre. | ||
Profexemplar tillsändas kostnadsfritt hvar och en som derom gör anmälan hos | ||
Redaktionen af Oscarshamns-Posten |
72 Fogelfors Mekaniska Snickerifabrik adress Lillsjödal.
Tillverkning af byggnads-snickeri, såsom: dörrar, fönster, golfträ, listverk, hyfladt, späntadt och keladt virke m. m., hvaraf en del på lager. Beställningar utföras skyndsamt af torrt och godt virke. Profbok med priskurant sändes på begäran.
Kalmar Jernväg
TIDTABELL från och med 15 maj 1883.
Stationer. | Dagligen. | Måndag, Onsdag, Lördag. |
Stationer. | Söndag, Tisdag, Torsdag. |
Dagligen. | ||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
№ 1. | № 3. | № 5. | № 5. | № 2. | № 2. | № 4. | № 6. | ||||||
Afgår | från | Kalmar | 6,10 f.m. | 12,15 e.m. | 3,20 e.m. | Afgår | från | Emmaboda | 6,10 f.m. | 12,16 e.m. | 6,39 e.m. | ||
" | " | Smedby | 6,31 " | 12,36 " | 3,41 " | " | " | Lindås | 6,10 " | 12,23 " | 6,45 " | ||
" | " | Trekanten | 7,1 " | 1,4 " | 4,11 " | " | " | Örsjö | 7,3 " | 1,7 " | 7,25 " | ||
Ank. | till | Nybro | 7,36 " | 1,39 " | 4,46 " | Ank. | till | Nybro | 7,32 " | 1,35 " | 7,51 " | ||
Afgår | från | Nybro | 7,46 " | 1,46 " | 4,53 e.m. | Afgår | från | Nybro | 7,47 f.m. | 1,42 " | 7,56 " | ||
" | " | Örsjö | 8,15 " | 2,18 " | 5,24 " | " | " | Trekanten | 8,32 " | 2,19 " | 8,34 " | ||
" | " | Lindås | 8,55 " | 3,0 " | 6,5 " | " | " | Smedby | 8,58 " | 2,42 " | 8,56 " | ||
Ank. | till | Emmaboda | 9,0 " | 3,5 " | 6,10 " | Ank. | till | Kalmar | 9,16 " | 3,0 " | 9,14 " |
NYBRO—SÄFSJÖSTRÖMS JERNVÄG
TIDTABELL från och med 15 maj 1883.
Stationer. | Alla dagar utom Måndag. | Måndag och Fredag. | Stationer. | Söndag, Tisdag, Thorsdag, Lördag. | Måndag, Onsdag, Fredag. | Fredag | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
№ 1. | № 3. | № 2. | № 2. | № 4. | ||||||
Afg. | från | Säfsjöström | 5,22 f.m. | 11,25 f.m. | Afgår | från | Nybro | 2,5 e.m. | 5,10 e.m. | 8.15 e.m. |
" | " | Målerås | 6,5 " | 12,7 " | " | " | Orrefors | 2,51 " | 5,56 " | 8,58 " |
" | " | Orrefors | 6,43 " | 12,45 " | " | " | Målerås | 3,33 " | 6,38 " | 9,35 " |
Ank. | till | Nybro | 7,20 " | 1,22 " | Ank. | till | Säfsjöström | 4,10 " | 7,15 " | 10,12 " |
Försäkrings-Aktiebolaget |
SKANDIA |
Grundfond 15 millioner, |
meddelar genom undertecknad, bolagets befullmäktigade agent: |
Brandförsäkringar |
Lif-, Kapital-, Utstyrsel-, Lifränte- och Donationsförsäkringar |
mot billiga och bestämda premier |
Ansökningar, prospekter och närmare upplysningar meddelas af hufvudagenten i Kalmar |
L. M. Ahlstedt |
För Glas- och Porslins-Magasinets Konkursmassa
realiseras under hand till lägsta priser:
Ett stort parti Nysilfver-artiklar.
Ett stort parti lack. Brickor & Brödkorgar.
Lack. Budoir-kannor & Slaskhinkar.
Ett parti Rullgardiner & Spånjalusier.
Diverse Bosättnings- och Lyxartiklar
Bords- Kaffe- och Théserviser, och för kompletteringar deraf emottagas beställningar.
87
Kyrko-Tidningar.
6 Sönd. efter H. Trefaldighet
predika
I Domkyrkan: Högmessan, Komminister Medelius. Aftonsången, Domprosten Warholm.
Skriftemål kl. 8 f.m.
I Slottskyrkan: v. Komminister Höglund.
I Domkyrkoförsamlingen döpte: Arbetaren G. Swenssons son, Gustaf Alexius. Arbetaren J. Johanssons son, John Enoch Emanuel. Waktmästaren N. B. Erikssons dotter, Anna Victoria. Mekanikus J. Johanssons son, Gustaf Olof. Poliskonstapel O. Jonssons son, Swen Mauritz. Fabriksarbetaren J. W. Engströms dotter, Astrid.
Wigde: Arbetaren T. B. Johansson och Jenny WIkström.
Döde: Snickaren Carl Johan Albin Larsson, 18 år. Arbetaren F. Jonssons son, Johan August, 3 mån. Fabriksarbetaren J. W. Engströms dotter, Astrid, 9 dagar.
I Slottsförsamlingen döpte: Muraren A. A. Peterssons son, John Richard. Fabriksarbetaren N. B. Gustafssons dotter, Selma Augusta.
Wigde: Arbetaren A. B. Jonsson och Josefina Gustafsdotter.
Död: Poliskonstapeln A. Holmqvists son, Knut, 4 år.
I Landsförsamlingen död: Hemmansegaren G. A. Karlssons dotter, Sigrid Anna Maria, 2 år.
I metodistkapellet | hålles predikan i morgon söndag kl. 10 f.m. och 5 e.m. |
— Född.
En SON. Kalmar den 28 juni 1883.
— Sammanträde.
S:t A. L. G. A. VI
sammanträder tisdagen den 3 juli 1883, kl. 6 e.m.
6
J. O. G. T.
sammanträder i handl. Goldensohns gård hvarje söndag: logen »Kalmar» kl. half 2 och »D. B.» kl. half 7 e.m. Gradtemplet hvarje torsdag kl. half 8 e.m. samt Sirius måndagar kl. 8 e.m.
— Borgenärers sammanträden.
Borgenärerne uti förre hemmansegaren Otto Nilssons i Olstorp och hans hustrus konkurs kallas till sammanträde inför undertecknad, rättens ombudsman, å Lilla Dahlby gästgifvaregård lördagen den 7 inst. juli, kl. tio f.m., för att, enligt 74 § konkurslagen, höras öfver gjorda anmärkningar mot bevakade fordringar och andra möjligen förekommande frågor, som kan röra konkursboet och dess förvaltning. Bredinge den 21 juni 1883.
Doktor von Stapelmohr
emottager sjukbesök från början af juli uti doktor Göranssons f.d. våning.
93
Provinsialläkaren
Doktor KINBERG
bor i handlanden Strandbergs gård vid Larmtorget och träffas hvarje förmiddag kl. 9—11.
93 25
Doktor
Fr. Antoni
från Stockholm, läkare vid Borgholms badanstalt, mottager sjukbesök i sin bostad i apotekare Ödmanns gård alla dagar kl. 12—2 middagen.
Gratialister
i handlande borgares enke- och pupillkassa ega att lyfta sina gratial måndagen den 2 juli, kl. 3—5 e.m, å spritvarubolagets kontor.
Höstterminen
i undertecknads (f. d. fröken Anna Johanssons) skola börjar, vill Gud, torsdagen den 30 augusti, kl. 12 på dagen. Närmare underrättelser meddelas och anmälningar om elever emottagas under sommaren af fröken Johansson samt efter den 15 augusti af undertecknad, som då träffas alla dagar. Kalmar i juni 1883.
Hulda Uddenberg.
Boende i enkefru Wetterbergs gård vid Stortorget.
Missionsmöte
blifver, v. G., i Bethesda missionshus den 7 och 8 juli i följande ordning:
Den 7:de: kl. 10—half 12 predikan; half 12—1 samtal; kl. 1—3 middag; kl. 3—4 predikan; kl. 4—7 försäljning; kl. 7 predikan.
Den 8:de: kl. 9—11 predikan; kl. 11—1 samtal; kl. 1—5 middag; kl. 5 predikan.
Samtalsämnen:
- Huru uppenbarar sig ett rättsinnigt väsende i Kristo Jesu?
- Huru skola Jesu ord i Joh. 17:21 på oss fullbordas?
- Hvad hafva vi att lära af Ebr. 2:11?
- Hvad hindrar eller befordrar Andens rikare utgjutelse öfver så väl den enskilta som församlingen?
- Hvad hafva vi i vår tid att lära af Ebr. 10:24—25?
- De profetiska skrifterna framhålla ett tusenårigt rike på jorden, har det kommit eller skall det komma?
OBS! Gåfvor till försäljningen emottagas med tacksamhet af fru Löfgren i missionshuset.
Nykterhetsföredrag
hålles i Nybro i herr Frans Petterssons gård, 1 trappa upp, lördags- och söndagsaftnarne den 30 juni och 1 juli, kl. 7 och 4 e.m., af filosofie studerande E. Kock och fabrikör A. Sandbäck, hvarvid loge kommer att stiftas; och inbjudas alla för nykterhet intresserade.
Enligt bolagsordnin-
gens föreskrift får direktionen för Nässjö—Oscarshamns jernvägsbolag härigenom meddela, att vid nämnde bolags senaste ordinarie bolagsstämma i Göteborg den 4 dennes återvaldes till direktionsledamot engelske bankiren herr William Goslett.
Till direktionssuppleanter valdes: herr brukspatron H. Tillberg på Storebro och herr ryttmästaren Axel Sjögreen på Ryssebo, den förre återvald, den senare nyvald.
Såsom direktionens ordförande fungerar fortfarande herr brukspatron C. A. Breitholtz på Grönlid.
Ekesjö den 23 juni 1883.
Direktionen.
Lifförsäkrings-Aktiebolaget
VICTORIA,
Stockholm.
Kapital 2 millioner kronor.
Lif-, Kapital- och Lifränteförsäkring.
Försäkrade erhålla halfva vinsten utan förhöjning af premierna.
26 Agent: F. Runnquist.
Försäkringsuppdrag emottagas äfven af stationsinspektoren J. A. G. Thernström, Nybro.
Anteckningslista
för deltagande i Hushållnings-Sällskapets middag den 12 juli finnes för dem, som ej anträffats med dylik lista, tillgänglig i Sällskapets expositionslokal t. o. m. måndagen den 2 juli.
Komiterade.
Utställning
af de två till DD. MM. Konungen och Drottningen vid deras silfverbröllopsfest af Kalmar läns inbyggare förärade minnestaflor af Kalmar och Borgholms slott kommer att ega rum härstädes två trappor upp i Frimurare-samfundets hus vid Larmtorget under omkring 14 dagars tid från och med torsdagen den 21 dennes, kl. 10—1 f.m. och kl. 5—7 e.m., söndagar dock endast kl. 12—2 och 5—7 e.m. — Inträdeskort, som skola vid utställningsrummet aflemnas, finnas att tillgå mot 25 öres afgift för hvarje person, hvardagar i Hushållningssällskapets expositionslokal och söndagar vid utställningsrummet.
Oscarshamnsbankens Afdelningskontor i Kalmar
(Joh. Jeanssons gård)
emottager penningar å depositionsräkning
på | 4 | månader och längre tid | mot | 5 | proc. |
" | 3 | " | " | 4 | " |
" | 2 | " | " | 3½ | " |
" | 1 | " | " | 3 | " |
emottager penningar på upp- och afskrifningsräkning mot 2 procents ränta;
försäljer och köper postremissvexlar;
köper och säljer utrikes vexlar;
diskonterar vexlar;
lemnar lån och kassakreditiv;
Utom staden boende behagade direkte pr post eller telegraf vända sig till
Oscarshamnsbanken,
Kalmar.
A. Holtsbergs Bok- & Pappershandel
rekommenderar sitt rikhaltiga lager af
Papper.
Post-, Skrif- & Koncept-Papper, Olifant, Guld-, Silfver-, Glans- & Silkes-Papper, Marmor-, Moiré, Albumin- och Cloth-Papper, Not-Papper & Räkenskaps-Papper i olika liniatur, Grå-Papper för pressning af växter, Kardus-Papper, med flera sorter.
Kuverter,
alla brukliga format.
Annotations- & Visitkortsböcker, Skrif- & Musikportföljer, Portemonnäer & Plånböcker, Pennknifvar (Eskilstuna), Fotografiramar & Album.
Parfymer & Tvåler,
Hängmattor & Gungor.
Allt till billigaste priser i
A. HOLTSBERGS BOKHANDEL.
Kalmar.
Filial i | Borgholm hos herr Fr. Borell. |
“ | Nybro hos herr A. G. Ljungdahl. |
“ | Mönsterås hos herr apotekaren L. W. Petersson. |
“ | Mörbylånga hos herr A. G. Rosell. |
GLASÖGON
& Pincenez, största och vackraste urval här på platsen och blifva ögonen med hjelp af instrument undersökta uti
LUNDBERGS Etablissment.
Färgning i hemmet!
De så mycket omtyckta färgkapslarne till 25 öre stycket jemte bruksanvisning finnas uti alla kulörer ständigt på lager. Återförsäljare erhålla hög rabatt hos
Cigarrbutiken Rotundan
rekommenderar åt respektive kunder sina väl vårdade Cigarrer med så väl gamla välkända som nya märken jemte ett större välsorteradt lager af Cigaretter.
Då hel låda köpes lemnas 25 proc. rabatt.
Till likklädsel.
Svart hvit och stjernig Tarlatan, Piqué, Cambric, Spetsar, Sidenband m. m. till billigaste pris hos
Undertecknad,
som ensam innehar försäljningen i Kalmar af J. & C. G. Bolinders Mekaniska Verkstads Aktiebolag i Stockholm tillverkningar, försäljer från lager: Kokspisar, Kaminer, Strykugnar, Jernkärl, Blomsterbord, Trädgårdssoffor och Bord, Urnor m. m.
52
Skulder
till J. F. Strandbergs och Hilda Strandbergs konkursmassa torde för undvikande af lagsökning ofördröjligen inbetalas å S. Hasselquist & Sons kontor.
J. F. Strandbergs konkursmassas
Vinlager
realiseras till inköpspris och derunder.
Hilda Strandbergs konkursmassas
varulager,
bestående af Modevaror, Galanterivaror, Skodon, Sephirgarn, Mattgarn, spanska Spetsar och Parasoller m. m., realiseras till billigaste priser i massans lokal.
Nybro Kallvattenkuranstalt
öppnas till allmänt begagnande den 15 juni och hålles öppen till början af september. Anstalten är väl belägen i en täck, något kuperad, sund och helsosam trakt invid Nybro köping och jernvägsstation, 2,8 mil fr. Kalmar vesterut. Den omgifves på alla sidor och på nära håll af såväl löfskog som hufvudsakligast tät och väl vårdad barrskog, hvaruti, såväl som i den s. k. badhusparken, godt tillfälle till vederqvickande promenader gifves samt en helsosam uppehållsort för bröstsjuka finnes.
Varmbadhuset, rikligen försedt med vatten från i dess omedelbara grannskap liggande källor af 6—8 grader Cels., är i år nybygdt och inrättadt med hänsyn till nutidens alla fordringar i detta afseende. Alla slags bad, hvilka vid nutidens vattenbehandling visat sig gagneliga, serveras deri dagligen.
De flesta naturliga och artificiella helsovatten tillhandahållas, hvarjemte anstalten eger en jernhaltig källa, från hvilken brunnsdrickning sedan flera år pågått. Pneumatisk behandling (medelst Waldenburgs apparat), elektricitet och massage erhålles alla söcknedagar. Sjukgymnastik gifves af en derför anstäld examinerad person från första dagarne af juli.
Badlinne och filt böra af badgäst helst medföras; dock finnes badlinne att hyra till billigt pris.
Piano samt en mängd tidningar finnes att tillgå i societetslokalen. Musik kommer derjemte att, utan extra afgift för bad- eller kurgäster, flera gånger i veckan utföras af en serskildt engagerad messingssextett.
Rum finnas i köpingen till billiga priser, och god restauration — à table d'hote — tillhandahålles i serskild matsal.
Lätta och beqväma dagliga kommunikationer åt många håll med jernväg dels öfver Kalmar, der en mängd ångbåtar anlöpa och dels öfver Emmaboda till Karlskrona och till statens jernväg vid Alfvestad.
Läkarevården bestrides af stadsläkaren d:r E. E. Holmberg, hvars adress från den 15 juni är Nybro.
Förfrågningar om rum o. s. v. besvaras och beställningar derå mottagas af kamreraren N. Simonsson. Nybro i april 1883.
T. & H. Mathiasson,
Kreatursexport.
Telegrafadress: MATHIASSON.
Kontor: Tullkammaren, Malmö.
FISKEBY
Pappersbruk.
Välkända tillverkningar af Asfalt-Takpapp, Förhydnings- och Golfpapp samt Gult Omslagspapper rekommenderas. Försäljning och Lager vid Bruket, adress: Fiskeby samt hos kommissionärerna John Blomberg & C:o i Stockholm och C. J. Tinggren i Göteborg:
Från Kalmar till New York för 100 kronor. Biljett och närmare upplysningar erhållas hos J. M. FOGELBERG i Kalmar, befullmäktigad agent för Nordd. Lloyd.
Till Amerika!
Thingvalla-Liniens
ångare afgå
hvarannan onsdag
direkt till New-York
den 2, 16 och 30 maj, 13 och 27 juni, 11 och 25 juli, 8 och 22 augusti.
Närmare meddelar: i Malmö:
Olof Cederholm.
General-Agent för Sverige.
Agent i Fagereke: J. A. Anderson.
CHOCOLAT |
SUCHARD |
NEUCHÂTEL (SUISSE) |
SPRIDD ÖFVER HELA VERLDEN. |
Handarbetslärarinnor.
Såwida ett tillräckligt antal elever anmäler sig, ämnar undertecknad i Kalmar, från början af juli till den 1 augusti, genomgå en kurs i handarbete med ordnad klassunderwisning efter Schallenfeldska metoden. Pris 15 kr. Widare underrättelse lemnas i Stockholm, № 4 Klevegränd.
Anna Jansson,
Lärarinna.
(G. 8110x1.)
Husbönder och Arbetsgifvare
uppmanas vänligen att efter öfverenskommelse med sina tjenare och arbetare å vissa tider insätta någon del af deras aflöning i lifränteanstalt för betryggande af deras framtid.
Wid
Applerums Landtbruksskola
blifwa till instundande höstflyttning flera platser lediga, så wäl för betalande elever, som för frielever.
Ansökan om plats skrifwes af den sökande sjelf, och ställes till “Styrelsen för Applerums Landtbruksskola”, samt bilägges prest-, läkare- och skolbetyg, och, om den sökande omyndig är, betyg från målsman och om han tjenar, från husbonde.
Elever mottagas från och med 18 års ålder och böra ansökningar hit insändas, helst före juni månads utgång.
Kalmar & Applerums Landtbruksskola den 25 maj 1883.
Observera! 83
Från Applerums Landtbruksskola kan i höst erhållas flera kunniga, arbetsdugliga, nyktra och pligttrogna rättare.
Rättare och Bokhållare,
hwilka såsom sådana i höst afgå från Kråkerums Landtbruksskola, söka anställningar wid sagde tid.
Pretentionerna små.
Närmare meddelar skolans föreståndare, under adress Mönsterås.
Veterinär i Borgholm.
Länsveterinären A. Bergwall från Kalmar anträffas i Borgholm tills widare hwarje onsdag.
Under min tjenstledig-
het, från den 1 till den 12 juli, skötes min tjenst af veterinären hr C. B. Ådén, som då dagligen träffas i min bostad säkrast 9—11 f.m.
Arvid Bergwall.
Haveri-auktion.
Genom offentlig auktion, som
hålles å härwarande skeppswarf fredagen den 6 juli, kl. 10 f.m., kommer att försäljas, för wederbörandes räkning, lasten från i haveri hit inkomne briggen “Nordstjernan”, kapten A. F. Malmsten, på resa från Oscarshamn till Antwerpen.
Lasten består af cirka 6,175 tolfter ½-tums Lådbräder från 5 till 14 fots längder och 2 till 10 tums bredd.
Betalningen erlägges kontant.
Kalmar den 26 juni 1883.
Swen Söderbergh & Bolin.
Postkungörelse.
Som befattningen såsom landtbrefbärare å linjen Förlösa-Förlösa länsmansboställe genom förre innehafwarens död blifwit ledig, så ega hugade sökande till samma befattning att här å postkontoret anmäla senast onsdagen den 4 nästa juli, kl. 12 på dagen.
För att till landtbrefbärare blifwa antagen fordras: | ||
att wara hunnen till myndig ålder, | ||
“ | ” | wälfrejdad och |
“ | ” | skrifkunnig. |
Kalmar postkontor den 26 juni 1883. |
Brandkåren.
Befäl och manskap wid brandsprutorna N:ris 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, Rifnings- och Bergnings-, Wakt- och Reserv-, samt Wattenhemtningsafdelningarne, i sistnämnde äfwen Wattenkörarne inbegripne, kallas att, försedde med behöriga tjenstetecknen, inställa sig wid respektive spruthus för öfning torsdagen den 5 juli kl. half 8 e.m.
Obs.! Innehållet i § 59 mom. 1 och 2 samt § 62 i kap. 9 af stadens brandordning, hwilken finnes att tillgå i stadens boklådor, till ett pris af 10 öre.
Till salu.
Prostinnan Borelii gård
i Kalmar. Pris 15,000 kronor. Om ej anbud skett hos undertecknad före den 15 juli, komma lägenheterna att uthyras för ett år. Lund den 26 juni 1882.
Förloradt.
Sistl. gårdag förlorades på Alguts-
rums marknad en 100-kr.-sedel, hwilken rättsinnig upphittare mot wedergällning torde återlemna efter adress här.
Kalmar.
Telegram till “Kalmar”.
Stockholm d. 29 juni 1883 kl. 7 e.m.
Emil Key är utnämnd till postmästare i Helsingborg. Premieraktören Willman är tills vidare förordnad direktör vid kongl. teatrarne. Presidenten i skånska hofrätten Rosenschöld har tagit afsked. Till generalkonsul i Archangel är konsuln derstädes Bodom utnämnd. Den byggnadskomité, hvarom riksdagen anhållit, lär i dag tillsatts.
— Wid fyllnadswalet till stadsfullmäktige i går f.m. utsågs, efter aflidne bryggaren Hertzman, till stadsfullmäktig intill 1886 års utgång lärowerksadjunkten L. O. Melander med 335 röster af 7 röstande. Dessutom tillföllo 190 röster (12 r.) kalelugnsfabrikör Sandbäck, 100 (1 r.) bokhandlaren J. Sahlberg samt 77 (1 r.) kakelugnsfabrikören O. Andersson.
[ sida ] — Anmälde bad- och surgäster vid Nybro. (Forts. fr. n:o 97.) Hustrun Mathilda Carlsson, Mortorp. Handl. A. Uhrström, Nybro. Landtbr. Adolf Jonsson, Bondetorp. Amanda Andersson, Runtorp. Emma Carlsson, Mortorp. Handl. C. A. Johansson, Sjöqwarn. D:o C. J. Petersson, Nybro. Fru Hanna Nyström, Pukeberg. Lektor L. Hallmer, Kalmar. Lektorskan Th. Hallmer, d:o. Gossen A. Koskull, d:o. Hr C. G. Petersson, Pukeberg. Fil. stud. Hj. Forssell, Lund. Gunilla Carlsson, Göljemåla. Fru Lange, Stockholm. D:o Anna Borell, Nybro. Johanna Pettersson, Allgutsboda. Emelie Gustafsson, d:o. Hr J. Olsson, Norrköping. Fru Marie Olsson, d:o.
— Funnen död. I en wattenfyld
mergelgraf å Wärnanäs egor anträffades sistlidne lördag
liket af en okänd mansperson. Mergelgrafwen låg
i närheten af stora landswägen. Hwem den döde
i lifstiden warit känner man ej; på orten synes
han hafwa warit fullkomlig främling. Af kläderne
will det dock framgå att han tillhört gemenskapen
wid k. flottan. Liket war nemligen iklädt wanliga
båtsmanskläder; å byxlinningen finnes märket Ö.
G. S. N 1977 och å wenstra skjortärmen ett gult
trubbwinkligt gradtecken. Liket war mycket
uppswäldt af watten och wärme; mannen synes hafwa
warit omkr. 6 fot lång, af temligen grof
kroppsbyggnad, ansigtet skägglöst och hufwudet betäckt med
mörkt koprtklippt hår.
— Ur länskungörelsen. Tjenstledighet och
förordnande. Göta hofrätt har bewiljat
häradshöfdingen i Sefwedes och Tunaläns härads
domsaga, grefwe C. Carlsson Sparre, tjenstledighet f. o.
m. d. 22 i denna månad till den 1 nästk. sept.,
samt förordnat borgmästaren O. G. Wahlberg att
under tiden i domsagan förwalta
häradshöfdingenembetet, äfwen hwad angår handläggning af
skiftesärenden.
— K. m:ts befhde har bewiljat kronolänsmannen G. M. Bökelundh, för enskilda engelägenheters wårdande, tjenstledighet f. o. m. den 4 t. o. m. den 15 juli och förordnat studeranden Axel Bökelundh att under nämnda tid bestrida kronolänsmanstjensten i Södra Tjusts härads norra distrikt.
— Provinsialläkaren i Ölands norra distrikt,
Otto Sillén, hwilkens adress är Borgholm, har i
onsdags inträdt i tjenstgöring.
— Hästauktionen å Ottenby stuteri är bestämd
till den 15 nästkommande augusti.
— Ombyggnad af broar. För ombyggnad af
Knalltorps bro och Ljusebergs bro samt för
reparation af Fäbron, hwilka broar äro belägna å
häradswägen emellan Brånahults och Näggekulla
gästgifwaregårdar, kommer nämnda wäg att wid
broställena warda från trafik afstängd den 17, 18 och
19 instundande juli, och hänwisas resande att
under den 17 taga wägen om Bidalite och
Blomkulla samt den 18 och 19 om Kyrkoslät och
Ljuseberg, hwarigenom wäglängden ökas, i förra fallet
med 04 och i senare med 0,3 mil.
— Studium af folklifwet. Från Umeå skrifwes till Kalmar: Den expedition, som i början af sommaren afgick från Upsala norrut för uppsamling af wåra folkminnen i sång, musik och dans m. m., har hittills haft att glädja sig åt idel framgångar. Redan under sjelfwa uppfärden till Luleå gjordes rikliga skördar på alla områden. I ressällskap med de unge samlarne befunno sig nemligen, bland andra, trenne norrländska riksdagsmän, och resultatet af sammanträffandet blef omkring ett tjog nummer dansmelodier, wisor, berättelser m. m., ja, till och med 3 förut obekanta dansar antecknades och inlärdes på ett i land i största hast anordnadt dansgille. Endast kusterna hafwa hittills kunnat besökas, men det redan wunna resultatet öfwerträffade de djerfwaste förhoppningar, förutom att det pekar på en otrolig rikedom på isynnerhet dansmelodier. Kommande samlare skola, hwarhelst de än slå sig ned, finna det rikaste fält för sin werksamhet.
Öfwerallt der expeditionen dragit fram, har den emottagits på det hjertligaste och gästfriaste sätt; ingenting har sparats för att bereda trefnad och nöje för deltagarne, allmänt och enskildt, eller för att lemna dem tillfälle att rikta sina samlingar; såsom ett enda bewis härpå må nämnas, att konsul W. Glas i Umeå låtit hemta och ställt till expeditionens förfogande en flere mil från staden boende gammal spelman, från hwilken rikliga skördar tagits.
Föreställningarna hafwa emottagits med det lifligaste bifall. Att intresset för dem warit i stigande och icke i fallande, framgår deraf, att den andra föreställningen (öfwerallt hafwa hittills twenne representationer gifwits) i allmänhet warit talrikast besökt. I synnerhet tyckes dansen slå an; dock måste erkännas, att äfwen berättelser och wisor på bygdemål, såwäl som musiknumren, wunnit warmt erkännande.
Äfwen inom ett annat område hafwa samlingar åstadkommits, ehuru hittills af mindre betydenhet. Det är nemligen för Nordiska museet i Stockholm, som åtskilligt smått och godt inhöstats. Att resultatet blifwit jemförelsewis ringa, beror icke af bristande ifwer hos samlarena, utan hufwudsakligast af det i Norrland pågående arbetet för åstadkommande af egna etnografiska muséer (Luleå, Skellefteå) samt deraf, att endast städerna besökts.
Expeditionens ändamål kan sålunda sägas wara wunnet och mer än wunnet; emellertid torde det intresse, som på de besökta platserna wäckts för uppsamlandet af wåra fosterländska minnen, wara lika mycket wärdt, som de gjorda samlingarna.
De platser, som hittills besökts, äro: Luleå, Piteå, Skellefteå och Umeå. Efter en tripp uppför Ångermanelfwen till platserna Sollefteå, Sånga hed och Nyland, besökas städerna Hernösand, Sundswall och Östersund, hwarefter färden tages via Trondhjem—Kristiania till Sweriges westkust.
— En minnesfest har firats den 22 d:s på
Ransäter i Wermland till åminnelse af Erik Gustaf
Geijers födelse derstädes för 100 år sedan. Wid
festen, som skildras såsom serdeles lyckad, ehuru
utan yttre ståt, hölls åminnelsetalet af kanslirådet
A. F. Dahlgren från Stockholm.
— Presterskapets seniorer. Bland rikets
presterskap äro, enligt den nyligen utkomna tionde
upplagan af Westerlings ecklesiastik-matrikel, fem
kyrkoherdar nittio år och derutöfwer, och dessa
förekomma i Linköpings, Skara, Lunds och Kalmar
stift. Tjugutre prester äro födda under förra seklet,
alltså fylda 83 år. Äldsta bland rikets presterskap
är den berömde wetenskapsmannen, kyrkoherden i
Nöbbelöfs och Skifarps församlingar af Lunds
stift, professoren, filos. jubeldoktorn Swen Nilsson,
f. den 8 mars 1787, samt närmast honom i
lefnadsålder prosten och kyrkoherden i Fredsberg af
Skara stift, filos. jubeldoktorn Joh. Chr. Brandelius,
f. den 13 september 1789. Inom de olika stiften
äro följande prestmän seniorer, nemligen inom
Upsala stift kyrkoherden i Hacksta och Löt Lars D.
Brolin, f. 1796, inom Linköpings stift prosten och
kyrkoherden i Åtwid prosten Brandelius (se ofwan);
inom Strengnäs stift kyrkoherden i Husby Oppunda
Bogislaus Conr. Häggman, f. 1801; inom
Westerås stift komministern i Kolbäck Ad. Roth, f.
1799; inom Wexiö stift kyrkoherden i Dädesjö,
filos. jubeldoktorn E. Georg Tillström, f. 1799;
inom Lunds stift professor Swen Nilsson ( se
ofwan); inom Göteborgs stift prosten och kyrkoherden
i Okome Joh. Carlsson, f. 1798; inom Kalmar
stift kyrkoherden i Mortorp Per Hultkranz, f. 1792;
inom Karlstads stift prosten och kyrkoherden i Tössö
Jak. Math. Freudenthal, f. 1799; inom Hernösands
stift f. d. kontraktprosten, kyrkoherden i Piteå,
teologie doktorn Pehr Stjernberg, f. 1798; samt
inom Wisby stift prosten och kyrkoherden i Hejde,
teologie doktorn Johan Gahne, f. 1796.
— Dödsfall. Bäraren af ett widt omkring
kändt namn, nemligen boktryckaren Herman Hall,
afled i Jönköping i måndags af hjertlidande, kl. ½ 1
middagen, omkring 45 år gammal, efterlemnande
en i sorg sänkt tillgifwen maka och 8 minderåriga
barn. Den aflidne, som i lifstiden war begåfwad
med stor arbetskraft och energi, war grundläggare
af flere tryckerier och tidningar, bland andra
Jönköpings-Posten och Swenska Posten, båda
religiöst-politiska blad, af hwilka i synnerhet den
sistnämnda f. n. utgår i en för swenska förhållanden
ganska stor upplaga. Dessutom har han på sitt
förlag utgifwit en stor mängd småskrifter, alla i
religiös anda. Såsom fattig yngling började han sin
bana hos den bekante "gubben (J. P.) Lundström",
och för något öfwer 20 år tillbaka uppsatte han
ett litet tryckeri för egen räkning jemte bokhandel,
och framtiden hägrade nu för honom i en ljusare
dager. Då han emellertid så småningom uppdrifwit
affären i allt större skala och tillgångarne ej kunde
hålla jemna steg med densammas utwidgning,
nödgades han att öfwerlemna sitt boktryckeri med
tidningar och bokhandel till ett bolag, i hwilket han
sjelf ingick som delegare och blef bolagets disponent.
Efter en kort tid lemnade han dock denna
befattning och började åter för egen räkning
boktryckerirörelse, men han lyckades sedermera ej upparbeta
densamma, utan har under de senare åren sträfwat
under ganska brydsamma förhållanden. Som
menniska och familjefader kan om honom icke sägas
annat än godt. Hwile hans rastlösa anda i frid!
— Nytt slags pansarfartyg. Täflan mellan
kanonen och pansaret å ena samt mellan
pansarskeppet och torpedo'n å andra sidan artar sig mer
och mer intressant. Knappt har den engelske
skeppsbyggaren Normand förklarat pansarfartygen
fullkomligt maktlösa gent emot torpedobåtarne, förrän
den berömde ingeniören Edvard Needs i London
anmäler till patentering ett egendomligt pansarskepp,
som skall kunna motstå de fruktanswärda
sprängwerktygen. Detta fartyg består af twenne skarpt
åtskilda delar. Den öfre af dessa, som till större
delen höjer sig öfwer wattentytan, är pansarklädd
i likhet med de hittillswarande pansarfartygen och
innehåller ej blott kanonerna utan äfwen maskinerna
och ammunitonsförråden. Den hwilar på ett
alldeles opansradt, endast såsom ballast tjenande
skrof, hwilket ligger helt och hållet under
wattenlinien och ensamt är utsatt för torpedo-angreppen.
Detta underwattensskrof är afdeldadt i en mängd
wattentäta celler, hwilka emellertid äro så stora att
explosionen af en torpedo endast träffar en cell och
måste lemna de öfriga oberörda. Genom en sådan
explosion förlorar fartyget följaktligen blott en del
af sin förmåga att flyta, och detta har så mycket
mindre att betyda, som den öfre delen är
wattentätt afstängd, och, till och med om samtliga cellerna
gå sönder, icke kan sjunka utan på sin höjd sticker
djupare i wattnet. Det nya pansarfartyget
framställer sig följaktligen hufwudsakligen såsom skyddadt
mot torpedoangrepp genom ett widt omhölje af
wattentäta celler. Facktidningarne i London uttala
mestadels mycket gynsamma omdömen om Needs'
idé.
— En syra, som kommer surt efter.
I söndags åttadagar sedan skulle en luftballong
uppsändas wid Ramlösa, och hade för densammas
fyllande med gas en serskild gastillwerkningsapparat
anordnats. Emellertid missslyckades hela den
tillämnade luftseglingen på grund af felaktiga
arrangementer wid gasberedningen, och war man derefter
nog obetänksam att slå den för gasens utweckling
anwända syran i bäcken wid Ramlösa. Men den
historien torde komma surt efter, säger Öres.-P:n,
och tillfogar:
Icke nog med att fisken dog som flugor hela wägen utefter ändå ned i Råå hamn och upp-plockades tunntals, wattnet blef på samma gång förgiftadt, så att helsowårdsnämnden i Råå, efter hwad det uppgifwes, tills widare förbjudit dess begagnande af så wäl folk som kreatur, och strandegarne mellan Ramlösa och Råå kunna ej som förr wattna sina kreatur i bäcken, utan måste med särskildt beswär anskaffa watten från annat håll. Att de ej låta sig nöja med dylikt är temligen naturligt; också lära åtskilliga ämna att på laglig wäg söka revanche, liksom det är troligt, att äfwen allmän åklagare är skyldig att uppträda i saken.
— En hemsk tilldragelse. Till
"Bohuslänningen" skrifwes: Enligt hwad rapport från
kronolänsmannen i orten till k. m:ts befallningshafwande
i länet förut meddelat, hittades pigan Maria
Andersson, i tjenst hos garfwaren G. A. Bergman i
Lödestorp, nyligen död i nämnda persons ladugård.
Man antog till en början, att hon sjelf förkortat
sitt lif. Så är emellertid, efter hwad företagen
obduktion gifwer wid handen, ej förhållandet; hon
hade nemligen ett större hugg och spår efter ett
slag å hufwudet, af hwilka begge kunnat wara
dödande. Efter hwad sedermera kunnat utrönas, har
mördaren på ett eller annat sätt lockat den mördade
med sig till ladugården, der han först gifwit henne
slaget, så att hon dödades. Hennes hufwudduk
hittades med ett hål, uppkommet genom ett swårt
slag, efter hwilket den troligen affallit, ty något
märke efter hugg fans ej på den samma. För att
sedan wara alldeles säker på sin sak har mördaren
slutligen kastat sitt offer i ett med watten fyldt
kar eller kanske ock för att gifwa sken af att hon
sjelf förkortat sitt lif. En sak, som gör dråpet så
mycket mera fasawäckande, är, att den mördade war
hafwande med ett 6 till 7 månader gammalt foster.
— En ko i björnsax. Skogwaktaren Lars
Petter Lundqwist i Tjernäs hade nyligen utlagt
en björnsax med lockbete på ett ställe, der han
antog att björnen skulle stryka fram. I måndags
åtta dagar sedan, då man i trakten förde sina kor
från betet, saknades wid hemkomsten en, som
tillhörde Olof Persson i Tjernäs. Man letade
natten till tisdagen, hela tisdagen och följande natt,
men ingenstädes stod kon att finna. Ändtligen på
onsdagsqwällen funno ett par personer henne
sittande fast med ett fram- och ett bakben i —
björnsaxen. Der hade det arma djuret sutit sålunda i
twå dygn utan föda och watten samt naturligtwis
äfwen mycket plågad af saxen. Det wärsta war
dock, att, då de personer som funno kon, ej
förstodo sig på att öppna björnsaxen, så togo de sig
för att hugga af benen på djuret för att befria
det ur fångenskapen. Det låter nästan otroligt,
säger "Norrlandspostens" brefskrifware, men är
dock, dess wärre, fullkomligt sanningsenligt.
Antagligen hade kon, af nyfikenhet lockad att närmare
taga reda på den utlagda åteln, kommit att trampa
i saxen, samt sålunda helt ofriwilligt och ännu
mera oskyldigt blifwit ett offer för jagten efter
björnen.
— Något om "förkylning". En person
wid god helsa kan, säger den engelska
läkewetenskapliga tidningen Lancet, under wanliga
förhållanden lätt motstå förkylningar. Men då helsan
är något wacklande och man tager sig friheter med
sin mage eller sitt nevsystem, ådrager man sig lätt
förkylning, hwilken, allt efter en persons swaga
sida, antager formen af snufwa, lunginflammation
eller, kanhända, gulsot. Af alla orsaker till
"förkylning" är kanske utmattning den kraftigast werkande.
En utmattad man, som på qwällen kommer hem
efter en lång dags arbete, en i tillwäxt stadd
yngling, som i aftonsällskap twå eller tre gånger i
weckan försummar twå timmars sömn, eller en
ung flicka, som med ifwer hängifwer sig åt
sällskapslifwets nöjen, och små barn, som få för
mycket att äta, men icke tillräcklig tid att sofwa, äro
alldagliga exempel på offren för förkylningar.
Yppighet leder äfwen lätt till förkylningar: mycket
warma rum, mjuka stolar och fjäderbolstrar förorsaka
en ömtålighet, som leder till katarr. Det är i
sjelfwa werket icke "förkylningen" som är så farlig,
utan kroppens förutgående tillstånd, hwilket gifwer
anfallet tillfälle att göra skada. Några af de
wärsta "förkylningar" angripa personer, som icke
lemna sitt hus eller ens sin säng, och dem minst
mottaglige för förkylningar äro ofta sådane, sm
äro mest utsatte för wexlingar i wärmegraden, men
som genom god sömn, kalla bad och ordentliga
lefnadswanor hålla nervsystemet och blodomloppet i
godt skick. Många ådraga sig sannolikt sina
förkylningar nattetid eller wid slutet af dagen, då
trötta personers blodomlopp förlorar jemnwigten
genom för mycket uppwärmda sällskapsrum eller
genom för kalla sofrum och sängkläder. Detta är
särskildt fallet med äldre personer. I sådana fall
åstadkommes det onda icke alltid på ett ögonblick
eller på en enda natt. Ofta smyger det sig
försåtligt på dem under flera dagar eller till och med
weckor. Man ser häraf att "förkylning" alls icke
är helt simpelt en följd af en lägre wärmegrad,
utan till en stor del beror på en persons
helsotillstånd och lefnadswanor, isynnerhet angripande
kroppens nerv- och muskelkrafter. (Sk. Aft. bl.)
— Märkwärdig klockstapel. Icke särdeles
långt från Gullabo kyrka i Kalmar län — skrifwer
en meddelare till Smål. Alleh. — finnes en ek,
hwilken under sista åren af förra och första åren
af detta sekel anwändts till klockstapel. Trädet,
som håller nära 25 fot i omkrets, delar sig
omkring 18 fot högt upp i twenne stammar, hwardera
med 9 fots omkrets. Den ena af dessa stammar
sträfwar lodrätt mot höjden, den andra deremot
har en ganska skarp lutning. Båda äro wissnade
och barken afskalad samt topparne nedruttnade.
Öfre hälften af stammen saknar äfwen bark, men
den nedre delen har ännu friska grenar. Då
Gullabo fordom war kapell till Torsås hängde
kapellets klocka i winkeln. En stensättning utwisar ännu
hwar kapellet stått.
— En efter döden uppburen hund. Från
ett större gods, beläget ett par mil söder om Wexiö,
afflyttade för kort tid sedan inspektoren — skrifwes
till Smål. Alleh. — Som gårdens drängar hade
ett horn i sidan till honom, beslöto de att spela
honom ett spratt. För den skull uppletade de en
nyss skjuten hundkropp, hwilken de hade för afsigt
att kasta in bland inspektorens flyttsaker.
Emellertid kom socknens förnämste, mycket belefwade
skräddare jemte sin äkta hälft på afskedsvisit till
inspektoren. Då, efter wäl förrättadt ärende, den bålde
riddaren af nålen skulle anträda hemfärden, fick
han å gården formera bekantskap med den der
liggande hundkroppen. "Mor, det är en kalfkropp,
som något sta'gubbe tappat", utropade skräddaren
förtjust och slängde det wärderika fyndet på axeln.
Men som han på många år under sina
wandringar endast burit nålen och alnen — de tyngre
sakerna fick alltid lärpojken bära — tröttnade han
inom kort, hwarför mor måste hjelpa honom. Då
det lyckliga äkta paret hemkommit, wisades fyndet
för en granne. Skrattande upplyste denne, att den
förmenta kalfkroppen wore en hund. Nu brast
skräddaren i tårar och gumman upplyste gråtande,
att hon äfwen burit hunden. Plötsligt fick
skräddaren en ljus idé. Han nedlade hunden wid
wägkanten, och inom kort hade han den
tillfredsställelesen att se en annan wandrare upptaga hunden och
knoga i wäg med densamma.
— En märkwärdig likbegängelse egde rum
den 14 dennes i kryptan af S:t Knudskyrkan i
Odense, der konung Christian II:s af Danmark ben
hwila. Nämnde dag bisattes med stor högtidlighet
stoftet af den olycklige konung Christians år 1526
i landsflykt i Gent aflidna och den 5 februari samma
år med kunglig prakt i S:t Petrikyrkan derstädes
åt den sista hwilan öfwerlemande gemål,
Isabella Elisabeth, en syster till kejsar Carl V, och af hennes
son prins Hans. Den mausolé, som efter hennes
död byggdes i nämnda kyrka för att mottaga hennes
kista, blef först flere år senare färdig och skall hafwa
warit en bland kyrkans förnämsta prydnader. Den
skonades af 16:de århundradets bilstormare; men
då fransmännen 1810 eröfrade Gent och gjorde
den nyss återuppbyggda kyrkan till ett
fouragemagasin, blef den sköna mausolén prisgifwen åt
soldaterna, som togo med sig allt hwar der fans af
silfwer och koppar. Till och med de döda benen
flyttades ur sitt läge. Sedermera antog sig en wid
kyrkan anstäld prest drottningens stoft och lät lägga
det i en ny kista. Wid sitt besök i Gent 1842 sökte
den bekante danske kyrkohistorikern, d:r Nalkar, länge
förgäfwes efter drottningens graf, tills denna
slutligen påträffades i en undangömd wrå. Nu kom,
redan under Christian VIII:s regering, ett förslag
å bane att föra drottningens stoft till Danmark,
men först nu har detta förslag kommit till utförande
genom en privatmans bemödanden. De båda liken
öfwerlemnades i Gent med kyrkliga ceremonier och
i närwaro af danske konsuln i Antwerpen; derefter
fördes de i en förseglad dubbel kista öfwer
Antwerpen med ångfartyg först till Köpenhamn och
derifrån till Odense. Wid den först nu, efter 357
år, hållna likbegängselsen, tecknade stiftsprosten
Damgard drottningens lefnad såsom en bild af det
menskliga lifwets föränderlighet.
— Dålig affär. I tidningen Nordhalland
läses: Historien om Mäshult, det af Hallands läns
landsting bekostade räddningshemmet för
wanartade barn, är en sorglig historia från början till
slut — och slut måtte det wäl nu blifwa. Slut
hade enligt åtskillige landstingsmäns mening bort
blifwa redan i fjol, men af undseende för tingets
ordförande, som drifwit beslutet om
räddningshemmets inrättande igenom ock, som icke wille se sin
skapelse med ens slopad; förunnade landstinget åt
inrättningen ännu ett profår. Detta prof har
utfallit så, att först ha lärjungarne, sin art
likmätigt, rymt derifrån, och nu har föreståndaren
Oscar Krutmejer också rymt och lemnat kassan tom
och stora skulder derjemte.
Hela det wälmenta, men onyttiga försöket, kostar länet 40,000 kr., af hwilka wid hemmanets försäljning wäl 5,000 kr. kunna återfås. Mäshult är nemligen försedt med ofantliga åbyggnader, men har endast 9—10 tunnland odlad jord och denna af mycket dålig beskaffenhet.
— En märklig upptäckt sysselsätter f. n.
den wetenskapliga werlden i Amerika. Man har
nemligen i närheten af stora saltsjön i staden
Nevada funnit menniskospår på bottnen af ett
sandstensskifferbrott. Man har påträffat ungefär 100
dylika spår, som härröra från sex olika individer.
De korsa andra spår som likna spåren af en
elefant, hwilken gått öfwer mjuk mark.
Geologerna hafwa nu enats om att dessa spår härstamma från pliocenperioden eller tertiärformationen. Det lager, hwari fotspåren funnos, är äldre än molasslagret i Sommedalen i Frankrike, der den lärde Boucher de Perthes fann de äldsta flintstenswapnen och den mycket omtalade underkäken. De menniskor, som lemnat dessa spår efter sig, måste hafwa haft mycket stora, ända till 15 a 17 decimaltum långa fötter, under det i wåra dagar en 10 decimaltum lång fot betraktas som allt annat än wacker.
— Hästexport. En ny amerikansk
exportartikel till Europa har sedan någon tid hästen
blifwit. Londoner jernbansällskapet begagnar med
förkärlek amerikanska hästar, och till franska
kavalleriet inköptes nyligen 5,000 amerikanska hästar till
ett pris på stället af 80—115 dollars. De
Förenade staterna ega ej allenast goda utan äfwen
många hästar och stå i sistnämnda hänseende
närmast Ryssland bland alla civiliserade länder. På
1,000 innewånare finnas nermligen i Ryssland 275
hästar, Norra Amerika 220, Danmark 177,
Rumenien 110, Swerige 105, Österrike-Ungern 99,
Storbritannien 85, Tyskland 82 och Frankrike 80.
— En förgiftningshistoria. Här om
dagen hittade en familj i Frankfurt am Main å ett
pianino ett litet bref från dottern i huset, hwilken
i nämnda skrifwelse helt lakoniskt meddelade, att
hon förgiftat sig. Men skyndade genast till
flickans rum och sände på samma gång bud efter en
läkare. Som dörren till rummet war stängd
öppnade man den med wåld och in genom densamma
trängde fader, moder, syskon och läkare. Flickan
war wid deras inträde i rummet wisst icke död,
utan befann sig twärt om, då man bortser från
ett snart öfwergående illamående, öfwer hufwud
taget rätt bra. På tillfrågan, hwarmed hon
förgiftat sig, wisade hon stum på twenne askar,
innehållande strykstickor, hwilkas tändsats hon
afskrapat, upplöst i ättika och sedan druckit. Derpå hade
hon lagt sig att inwänta döden, hwilken emellertid
icke lät höra af sig, ty flickan hade anwändt
swenska strykstickor och dessa äro som bekant icke giftiga.
— Ett harem i Paris. Äfwen parisarne
ha nu ett harem inom sina murar. Dess egare är
en mycket rik egyptisk bej, som efter det sista kriet
lemnat sitt land. Han har i Paris köpt ett wackert
hus i den del af staden som gränsar till
Boulogne-skogen.
För en månad sedan ankom hans harem nattetid med ett tåg från Lyon, inpackades i ett imponerande antal droskor och befordrades till sitt nya hem. Grannarne, som wäcktes ur sin goda sömn genom det owanliga skådespelet af wagnar och kuskarnes och tjenarnes högljudda röster, sågo nu 28 oformligt tjocka beslöjade warelser transporteras ur droskorna in i den rike egyptierns hus. Dag och natt hörde de derefter qwinnoröster skrika, sjunga, larma och träta, så att de woro nästan färdiga att förlora hörseln. Ofta woro skriken så högljudda att de hördes flera hundra steg derifrån. Sedan grannarne blifwit störda på detta sätt under en weckas tid, klagade de för polisen. En poliskommissarie gjorde ett besök hos bejen och öfwertygade sig derunder om sanningen till klagomålen. På hans föreställningar swarade bejen:
— Ja, hwad will ni att jag skall göra? Jag är sjelf wärst ute, mina hustrur upphöra ej att gräla med hwarandra och slåss. Sedan de lemnat Egypten äro de alldeles oregerliga.
Kommissarien sökte göra det begripligt för honom att ett harem i Frankrike strider mot den offentliga sedligheten. Men härtill swarade egyptiern att alla dessa fruntimmer woro hans lagliga egendom och att han hade beslutit att häfda sina rättigheter i detta hänseende.
Efter kommissariens besök blef det något tystare, emedan det tycktes som bejen skulle hafwa hotat sina wackra äkta hälfter med de otrogne hundarnes sultan, men natten till den 17 dennes utbröt owäsendet med förnyad styrka. En poliskommissarie, följd af några konstaplar, skyndade till och trängde in i huset. Denna gång helsades han af bejen som en räddare. Dennes hustrur hade dugtigt genompryglat honom, rifwit af honom skägget och sönderslitit hans kläder. Han befann sig med ett ord i det ömtåligaste tillstånd. Hustrurna hade sammanswurit sig emot honom, emedan han efter polisens första besök förmanat dem att uppföra sig litet stillsammare och sålunda obehörigt inblandat sig i deras affärer.
De första 24 timmarna efter detta besök synes den stackars haremsegaren hafwa haft någon lindring, men derefter började uppträdena ånyo och hotade att blifwa allt wildare. Det ser ut som om bejen umgås med tanken på att utbedja sig en poliswakt i sitt hus. En af tjenarne tror att fruntimren blifwit så upproriska, emedan de fått weta att de äro i Europa, der alla qwinnor kunna fritt gå ut. Äfwen de wilja se något af de otrognes land.
Hwad nytt från Stockholm?
(Bref till tidningen "Kalmar.")
Ny teaterdirektör.
Knappt har ministerkrisen lyckligen ändats förrän en annan "ministerkris" — inom teaterwerlden står för dörren, egnad att påkalla, äfwen den, en berättigad uppmärksamhet. Det synes nemligen blifwa allwar med öfwerintendenten Westins afgång från chefsbefattningen wid k. teatrarne. Wisserligen har, då detta skrifwes, ingen ansökan härom ännu ingått till finansdepartementet, men man har anledning förmoda att en sådan werkligen är att förwänta. Ett säkert tecken derpå är att wederbörande redan hört sig för om hr Westins efterträdare. Det spörjes nemligen att en af wåra ypperste konstnärer, hr Knut Almlöf, blifwit tillfrågad om han wille mottaga ett dylikt anbud, men han lär ha nekat på grund af helsoskäl. Få se — kanske det blir lika swårt att få en ny teaterchef, som en ny kabinettschef.
I alla händelser skall på högre ort — berättas det — ingalunda önska någon förändring i k. teatrarnes styrelse, utan fasthellre ett interregnum på grundwalen af det gamla.
Första Skandinaviska roddtäflingen,
som skall ega rum i Kristiania, hör till weckans märkligaste tilldragelser. Den är nu serskildt här i Stockholm föremål för lifliga utläggningar. Äfwen i landsorten torde intresset för denna fredliga fostbrödrakamp med rätta wara så allmänt — detta icke ensamt på grund af företagets nyhet —, att jag ansett mig förpligtigad anskaffa direkta brefunderrättelser om täflingen för landsorten.
Så skrefs i går till "Hwad nytt från Stockholm?":
Ett stort antal medlemmar af Stockholms Roddförening hade 18 juni på aftonen infunnit sig wid Centralstationen för att taga afsked af det för kapprodden i Kristiania utsedda båtlaget, som åtföljdes dit af dess tränare hr F. G. Parlour från London samt Eder korrespondent.
Lokomotivet hwisslar, wälgångsönskningar höras från alla håll, de qwarwarande höja ett fyrfaldigt lefwe för hr Parlour, och så bär det af för att i broderlandet söka göra wårt bästa wid den första skandinaviska roddtäflingen. Oaktadt den sena timmen hade löjtnant Balck kommit oss till mötes i Hallsberg. Tywärr stannade tåget endast några få minuter derstädes.
I Laxå upphunno wi ett par af kamraterna, som på f.m. afrest med racingbåten. Denna war omsorgsfullt placerad på twå jernwägswagnar, hwila utan ersättning stälts till wårt förfogande af jernwägsstyrelsen, såwäl till som från Kristiania. Från Laxå fick båten medfölja snälltåget. Den 19 på e.m. mottogs wi wid härwarande jernwägsstation af Kristiania Roddklubbs styrelse och åtskilliga af dess öfriga medlemmar.
Wi omhändertogos genast af wåra wärdar, af hwilka wi röna den mest förekommande uppmärksamhet och wänskap. De hafwa alla ett så rättframt och enkelt sätt, att hwar och en owilkorligen känner sig som barn i huset.
Nu ro wi dagligen den utsedda banan å Holtekilen, en wik omkring 3/4 timmes ångbåtsfärd från Kristiania. Den storartade naturen der är owanlig för oss och derför så mycket mer anslående, luften och wattnet mycket bättre än i Stockholm.
Ännu hafwa wi ej haft tillfälle till någon utflykt i omgifningarne för öfrigt och komma wäl ej heller att företaga några dylika innan kapprodden.
Då wåra motståndare från Kristianiaklubben äro serdeles goda roddare och i styrka utan twifwel oss öfwerlägsna, måste wi egna hela wår tid åt öfningarne.
Köpenhamnarne anlända hit i dag då wi hitwänta det utsedda manskapet från Fredrikstad, Drammen och Hamar. Dessa inländska roddare skola täfla med ett annat båtlag från härwarande klubb.
Den 28 juni, kl 11 f.m., står slaget. Få se med hwilken utgång!
Frälsningsarméns
görande och låtande i hufwudstaden ha genom en min kollega blifwit temligen utförligt skildrade. Dock ger denna besynnerliga företeelse städse anledning till nya betraktelser.
Armén har fortfarande sina sammankomster å Ladugårdslandsteatern. De ha dock numera antagit en betydligt lugnare karakter än i början. Den, som war der häromaftonen, erhöll nära nog samma intryck, som wid öfwerwarandet af en läkarekonventikel, på uniformerna, qwinnopredikanterna och blåsmusiken när. Samma andefattiga, innehållslösa föredrag, samma beständiga upprepande af talet om Kristi blod, samma begär att wäcka tårar och sinnesrus hos åhörarne, samma egendomliga småleende på läpparne hos de "predikande", samma populära melodier med dertill fogade lika populära textord, ehuru sången understundom gick i en raskare takt och beledsagades af lifliga marionettrörelser.
Fattigt folk, förnämligast ur den tjenande och arbetande klassen, strömmar fortfarande i massa till arméns konventiklar. Dock är det numera endast
[ sida ] om söndagarne som inträdet är belagdt med afgift (50 öre).
"Mellem slagene" gå en man och en qwinna ikring bland åhörarne och gifwa dem religiösa förmaningar.
En arbetskarl, som med djup rörelse åhört ett föredrag, wände sig till mig, frågande med skygg röst: "Nå, min unge herre, tycker Ni också att det här är så löjligt?" han pekade derwid på ett par "bättre" herrar, som gjorde högljudt narr af allt hwad som här tilldrog sig).
Jag swarade endast att jag har aktning för all religiös lifsyttring…
Och man måste respektera de tusenden, som strömma till arméns "gudstjenster". Kanske hos många är det endast nyfikenhet, men de flesta drifwas dit af ett andligt behof, hwars trängtande will tillfredställas. Och i wår materialistiska tid rusar en sådan andlig ström långt häftigare fram bland den s. k. lägre befolkningen än man wore böjd att tro.
Det gör ett pinsamt uttryck att erfara, att i ett i så många hänseenden upplyst tidehwarf som wårt den religiösa strömrigtningen werkligen måste söka ett sådant aflopp som i Frälsningsarméns osunda, af den falska känslosamhetens och okunnighetens dimmor förpestade insjöar.
Och hwems är skulden?
Swaret derpå kan icke blifwa mer än ett: vår statskyrka behöfver reformeras. Kunde man till en början endast gifwa wår psalmsång en tidsenlig karakter wore i sanning mycket wunnet.
En framstående författare har yttrat: "Genom de egentliga folkmelodiernas upptagande i wår kyrka efter reformationen wann den ett friskt element och trängde till folkets hjertan. Så länge dessa andliga folkmelodier samwetsgrant bibehöllos till form och rythm, sjöngos de ock gerna både i helgodomarne och i de kristliga hemmen.
Sedermera inkommo förändringar i wår kyrksång. Och det är ju alldeles klart att då, som nu, långsamheten i psalmernas tidmått får taga öfwerhand, blir intrycket söfwande, kanske t. o. m. pinsamt, och swårligen förmår mängden sålunda sjunga flere verser i en psalm, utan minskad andakt – – –
Ofwan nämnda melodiers återupplifwande, d. w. s. koralernas återförande till deras ursprungliga rytmik, skulle emellertid åt den swenska kyrkomusiken bereda en skön framtid, en framtid wärdig den höga ståndpunkt hon föga mer än ett århundrade tillbaka ännu innehade." (Prins Oscar, ur ett festtal i Musikaliska akademien.)
Det wore derför i sanning önskwärdt, om koralfrågan snart kunde erhålla sin lösning.
Blanchs internationella konstutställning.
(Studier från invigningsdagen.)
Framför Neuvilles wäldiga, från golf till tak räckande bataljmålning, står en starkt bygd man och ser framför sig med orubbligt lugn, jag höll på att säga skepparlugn. Nå ja – han har ju en ännu kolossalare duk hemma i sin atelier – "Bråwalla slag", wet jag, Malmströms jetteskapelse. Bredwid honom ses en äldre man med aristokratiska drag, som betraktar den wäldiga konstskapelsen med matematiskt beräknande, ja nästan arkitektonisk blick, – intet under: det är ju intendenten Dardel. Ett stycke derifrån ser ni "k. medaljgravörens" intelligenta fysionomi infattad i en smakfull sammetshatt, dito slät kappa och ljusgrå klädning…
– Klädning?
– Ja wisst, det är ju fru Lea Ahlborn.
Fast den traditionella slokhatten och gråa slängkappan saknas, skall ni dock i den hwitskäggige veteranen framför eder genast igenkänna prof:r Palm. Han har alltid haft sinne för azurblått, den gamle beundraren af Italiens lustiga färgtoner. Också synes wid hans sida en dam i ljusblå helkostym: fröken Jenny Cardon, aqvarellistinnan, samt en officer i hästgardets eleganta blå uniform. Gulbrun hy, nattswart hår och Swärdsorden för resten. Sabelskrammel i konstens tempel? Quid Saul…?
– Tyst för all del! Det är ju ryttmästar von Holst, den flitige djurmålaren.
Se på den lille gråhårsmannen der, han med den framåtlutande gången och finurligt plirande ögonen, som passerar förbi er! Ni tro kanske att han har någon börsspekulation i kikaren. Åh, nej läckrare "perspektiv" består han sig med – landskapsmålaren Hirsch.
Försjunken i betraktelser framför en fransk marin står en äldre man med kraftiga, kärnfriska drag. Han målar också sjelf duktiga sjöstycke: J. A. Bång, en af wåra mest wärderade målningsamatörer och konstwänner.
Tro mig eller ej – men den gamle mannen med den mildt wänliga blicken, som nu står och skrifwer på en papperslapp, är kapten Puff, han som fordom swängde satirens gissel så att det "hujade" om det och ännu klatschar fram en eller annan hwinande artikel i – jo pytt fick ni weta't!
Nej, men hör på den – han med den kala hjessan och den godmodigt wälwilliga uppsynen. Han säger precis hwarifrån fezen förskrifwer sig på det der stillenbensstycket och påstår bestämdt att den uppslagna boken derbredwid är tryckt på armeniska och icke på nygrekiska. Nå ja, han bör ha reda på det – wår widtbereste kapten Gulliver.
Der i hörnet tror jag nätt opp hela Nya Dagligt Allehandas redaktion har församlat sig, den af åren ännu oböjde kraftfulle chefen, färdig att afleverera ännu mången tidningsmannadust med den äran; den fint humane redaktionssekreteraren, hwars teatermärke Janus ni torde ha i angenämt minne; der bredwid en – förlåt att jag talar i "bunden" stil! – smärt långkatekes och en diger foliant i stor 8:vo: den förre en af wåra "minnesrikaste" och erfarnaste literaturforskare, B.–Sm; den senare den frismakige konstkritikern K. W. [1] Till denna grupp sällar sig en fjerde man, hwars reguliära, mörkhyade drag man snarare skulle tro tillhöra en italienare än en nordbo; det är Hj. Sdg, förf. till så många eleganta konst-, literature- och teateruppsatser i N. D. A.
En ung herre med wårdslös gång träder in och ställer sig i synhåll wid en tafla. Han ser erfaren ut. Det är han också: Aftonbladets lika oförskräckte som sakkunnige konstbedömare O. G. Mannen på bänken der, hwars wäldiga knäfwelborrar lysa i samma färg som Sarah Bernhardts allra modernaste: hwilka filosofiskt werldsföraktande blickar han slänger omkring sig bakom lorgnettglasen. Och dock är han humorist, och det af så pass godt gry som Chicot. Hans breda skuldror undanskymma sidokamraten nästan helt och hållet: man ser endast en omsorgsfull behandskad hand, en liten elegant salongskikare och ofwanför några kruserligt smidiga hårlockar… Ah, här hemtas stoff till en lördagsepistel…
– Eusebius?
– Riktigt gissadt, min nådige, just han, Nyheternas gouterade krönikör – och Göteborgspostens för resten…
– Pang! – Nu slogs den der annotationsboken igen; och wäl war det, ty annars torde wi ju aldrig kommit till saken.
⁎
Hwad nu till sist sjelfwa utställningen beträffar, så wågar jag uttala den förhoppningen, att ingen af mina läsare, som besöker hufwudstaden, skall underlåta att taga den i betraktande, ty den förtjenar wäl att ses.
Bref från Paris.
(Till tidn. "Kalmar".)
Innehåll: | Sarah Bernhardts uppträdande i Swerige. – Hennes sällskap. – "Fédora." – Victorien Sardou. – Swerige, bedömdt af återwändande franska konstnärer. – Sarahs mångsidighet. – En teaterskandal på Gymnase. – Gambettas staty. |
Skall ni tro mig om jag säger er, att Sarah, wår genialiska Sarah, är orsaken till att dessa rader blifwit fördröjda?
Nej. Ni skakar på hufuwudet och ser twiflande ut. Och likwäl är det werkligen så.
Er korrespondent har nemligen wecka efter wecka wäntat på att få se ett pariserblad, som innehölle några wälkomna meddelanden rörande hennes gästbesök hos er; och först för ett par dagar sedan föll en fransk tidning mig i hand, som lemnade en kort uppsats härom. Det war wisserligen icke ett pariserblad, men i alla fall ett, som har europeiskt rykte, och på hwars ord man tryggt kan lita. Med en glupskhet, wärdig en uthungrad, som får tag i en matbit, slukade jag hwarenda rad och gladde mig innerligt å hennes wägnar öfwer det beröm hennes talang och personlighet rönt hos er. Nåja, sådant war ju också att wänta. Swerige är hos oss kändt som ett land, der all werklig konst njuter den största gästfrihet, och det blir det mera för hwarje dag, i den mån wåra konstnärer på det ena eller andra området wid återkomsten från sina besök hos er skildra det wälwilliga emottagande, som kommit dem till del.
Hwad nu beträffar Sarah Bernhardt och de hyllningsbewis, som egnats henne enligt hwad det blad upplyser, hwilket jag nu har framför mig, så ha ju dessa senare öfwerstigit den djerfwaste förwäntan. En drottning kunde med skäl wara stolt öfwer mindre. Men allt detta unna wi wår Sarah. Hon är ingen otacksam; och de blommor, ni strött på hennes konstnärsbana, böra för henne wara desto mer kärkomna, då de komma från en nation, som står så högt i uppskattning af det sköna, som er. De stjernor, hwilka tid efter annan tändas på Nordens himmel för att sedan med sina skapelser på det ena eller andra konstområdet glänsa öfwer werlden, wittna tillräckligt härom.
Emellertid, trots Sarah Bernhardts stora sceniska förmåga, war jag likwäl ej riktigt säker på att denna skulle komma till sin fulla rätt, wid hennes i fråga warande odyssé. En blick på den serdeles begränsade repertoiren af stycken, som skulle gifwas, och kanske ännu mer förteckningen på dem, som på färden kommo att åtfölja henne, gjorde mig werkligen smått twehågsen. Dessa senare utgjordes nemligen – med undantag af endast twå mera framstående dramatiska förmågor, en qwinlig och en manlig – af idel obekanta storheter; och det fordras i sanning mer än wanlig förmåga att i hast så pass forma en sådan skara af oinwigda, att deras uppträdande ej blir rent af löjligt, hwarigenom det hela lätt kan bortskämmas. Lägg härtill att den sceniska anrättningens "pièce de résistance", eller med andra ord det stycke, som hufwudsakligen skulle spelas, nemligen "Fédora", ingalunda är något mästerstycke, och ni skall finna min farhåga grundad.
Victorien Sardou's i fråga warande opus, som egentligen haft författarens redan wunna rykte att tacka för det bifall det rönt här i Paris är, som sagdt, en gansa medelmåttig konstprodukt, wida underlägsen nästan alla hans föregående arbeten. Detta är man här temligen ense om. Pjesen är uppfyld med widunderligheter af alla slag, och det, som egentligen skulle utgöra dess styrka, eller skildringen af den ryska nationalkarakteren och dess nuwarande ståndpunkt, är, enligt alla sakkunniges omdöme, fullkomligt misslyckadt. Det är inga trogna exponenter af det nuwarande ryska skaplynnet, som framställas i detta opus, utan intrigen och gången af det hela äro helt och hållet tillagade för att få fram en hop sprakande excentriciteter, i hwilka hufwudpersonens starkaste dramatiska sidor kunde göra sig gällande. Om någon annan än Sarah Bernhardt spelte hufwudrollen – något hwarför till och med wåra mest framstående skådespelerskor säkert skulle betacka sig, derest det kom i fråga – skulle detta stycke komma att ytterligare sjunka åtskilliga grader på den estetiska skalan.
Emellertid har Sarah Bernhardt nu skördat både ära och guld på affären, och ingen, utom möjligen en eller annan afundsjuk rival, missunnar henne det. Jag förstår bara inte, huru hennes späda och klena warelse står ut med alla dessa strapatser. Innan hon återkommit till Paris har hon, såsom någon häromdagen yttrade, dött minst hundra gånger och lefwat upp lika många igen. Men hon är en owanligt energisk qwinna, utrustad med en wiljekraft, som kunde komma mången af wårt slägtes starkare del att blygas.
Naturen har på henne slösat sina rikaste gåfwor. Ni ha nu beundrat henne såsom scenisk konstnärinna, men om jag säger er, hwad flere före mig ha sagt, flere, som ha en wida säkrare kritisk blick än jag, eller att hon måhända skulle ha gått ännu längre på konstnärsbanan, derest hon på fullt allwar – och ej blott såsom dilettant, hwilket nu är fallet – slagit sig på en annan konstgren, nemligen skulpturen, skulle ni kanske ej tro mig. Den, som warit i tillfälle att följa och bewittna hennes snabba utweckling och framsteg härwidlag, skall deremot wisst inte twifla på sanningen häraf. Hon är, kort sagdt, en af de få dödliga, som stått till skänks af naturen den werkliga gudagnistan i allt hwad skön konst heter, och det är detta arf, som man kan spåra i alla hennes skapelser, det må nu wara på tiljan, eller med mejseln, ritstiftet eller pennan.
Medan jag är inne på det teatraliska området bör jag kanske, om inte för annat, få åtminstone för sällsynthetens skull, omnämna en liten teaterskandal, som helt nyligen timade på Gymnase-teatern.
En skandal! Hwad säger Ni? Och det på Gymnase, den fina teatern, Scribes f. d. teater, eller ännu bättre opp, drottningens teater (théâtre de madame) såsom denna scen kallades på fyrtitalet.
Mycket sant; men detta allt oaktadt är och förblir likwäl hwad jag nu går att berätta en werklig skandal.
En aktör strejkade nemligen sedan ridån gått upp och pjesen war börjad.
Man hade till förpjes Octave Feuillets nya stycke "la partie des dames", hwilket då första gången gick öfwer tiljan. Följde så efter detta Emil Augiers kända pjes "Madame Caverlet".
Stycket war som sagdt redan börjadt, men innan man wet ord af får man från wenstra kulissen höra en främmande röst. Man kände emellertid ganska wäl igen hwems den rösten war. Det war regissörens. "Hör upp!" ljöd stämman. Men den aktör (Landrol), som wid tillfället war inne på scenen, fortfor emellertid, detta oaktadt, att spela. "Hör upp!" ljöd det ännu en gång. "Jag låter ridån gå ned;" och i detsamma ringer klockan, och täckelset faller. I salongen stor uppståndelse. Litet hwar frågar sig hwad detta skall betyda. Emellertid går ridån härefter åter upp, och Landrol – den nämnde aktören, som nyss blifwit afbruten – närmar sig i uppretadt tillstånd rampen med hatten i hand. Han ger sig ej ens tid att iakttaga det traditionela bruket (af tre bugningar) innan man från scenen meddelar sig med publiken. "Monsieur Marais" – säger han i harmsen ton – "har wägrat att spela i pjesen, hwilken i följd deraf måste inställas. Publiken behagade lyfta sina penningar wid utgången."
Förwåningen i salongen tilltog naturligtwis i anledning af detta meddelande. En och annan hwissling lät sig höra. De mer saktmodiga bland åhörarne nöjde sig med ett mer eller mindre högt "Oh! Oh!"
Ett ögonblick förgår. Den strejkande aktören kommer härefter inspringande, och det med en fart, som wore han skjuten ur en kanon. "Messieurs et mes dames" – yttrar han i högtidlig, bestämd ton – "Monsieur Marais undandrar sig ej att spela." Knappt hinner han likwäl sluta denna wackra bekännelse, förr än ridån åter går ned. Han hade haft mera att säga, det märkte man. Men regissören delade ej hans åsigt. Nåwäl, hwad gör han då? Jo, förtretad som han war, hastar han åter fram, wiker undan en flik af ridån och framstammar härefter: "jag undandrager mig wisst inte att göra min pligt; jag will spela."
Men nu hwilket skrik i salongen! Emellertid wäntar publiken. Man wet ju inte om pjesen skall fortsättas, eller ej. Fem minuter, tio minuter, tjugu minuter fortgå, men ridån går ändå ej upp. Uppbragt öfwer ett sådant gyckel, hastar publiken slutligen ut. Hwar och en återfår sina pengar, men litet hwar bland åskådarne swär på, att det nog skall dröja innan de ånyo hedra Gymnase med ett besök.
Hwad sägs emellertid om ett dylikt tilltag af dem, som regera innanför ridån? Och hwilkens bland dem war felet?
⁎
Insamlingen till Gambettas staty går temligen raskt. Närmare 200,000 francs ha redan tecknats. – r.
Södra Ölands folkskollärareförenings årsmöte.
Södra Ölands folkskollärareförening höll sitt årsmöte i Åhs' församlings skolhus fredagen den 22 juni. Mötet öppnades med sång, bön och bibelläsning af läraren på stället, T. B. Hultquist, hwarefter föreningens ordförande, A. F. Hägerström i Södra Möckleby, helsade mötesdeltagarna wälkomna och förklarade mötet öppnadt. På framstäldt förslag utsågs närwarande komministern B. O. Hultquist från Mönsterås att leda dagens förhandlingar. Som skollär. J. Lindér icke kunnat tillstädeskomma, åtog sig godwilligt, på derom framstäld begäran, herr komminister J. Gertzén i Åhs att meddela underwisning uti innanläsning. Derefter höll skollär. J. O. Lundqwist från Mickleby lektion i naturkunnighet om ögats skapnad och funktioner. Derpå hemförlowades barnen af hr ordföranden, som med anledning af den sista lektionen erinrade dem derom, att liksom det lekamliga ögat i sig sjelft är mörkt och mottager sitt ljus utifrån, så är ock wårt andliga öga genom synden förmörkadt, hwarföre de ock borde låta sig upplysas af Guds ords himmelska och klara ljus.
Efter hållen middagsrast började förhandlingarna på eftermiddagen med uppläsandet af protokollet öfwer förra årets möte i Segerstad samt inwäljande af nya medlemmar, hwartill flere af de närwarande anmälde sig, hwarefter man öfwergick till diskussion öfwer föreslagna ämnen, hwari deltogo: ordföranden, komministrarne J. Gertzén i Åhs och J. W. Hultquist från Oscar, veterinären Nordenson från Ottenby samt folkskollärarne Hägerström, lundqwist, Johansson, Fagerström, Ahlberg och Hultquist.[2]
Med afseende på första frågan: hwilka rön hafwa gjorts angående klass- och kursindelningens tillämpning? yttrades, att det wisat sig swårt att kunna uppflytta barn till den öfra afdelningen och särdeles till fjerde klassen, hwartill förnämsta orsaken wore den mångenstädes ojemna skolgången, utom det att många lemna skolorna, innan de ega erforderliga kunskaper. Dock war man enig uti att framhålla så wäl wigten och ändamålsenligheten utaf att tillämpa "Normalplanens" anwisningar härutinnan, som nödwändigheten af att icke uppflytta barnen i högre klass med mndre de ega erforderliga kunskaper för att kunna med fördel deltaga i den högre klassens underwisning och läroämnen. Härigenom sporras barnen till ordentligare skolgång och lexläsning, och äfwen föräldrarne kunna härigenom lockas till att låta sina barn ordentligt besöka skolan, på det de icke mån blifwa efter sina klasskamrater, utan erhålla afgångsbetyg från skolan samtidigt med jemnåriga.
Beträffande den andra frågan: huru på lämpligaste sätt anskaffa den behöfliga förbrukningsmaterialen? föreslogs dels att någon handlande i närheten af skolan efter skolrådets anwisning anskaffade och tillhandahölle barnen behöfligt materiel, dels att skolrådet förskotterade nödiga medel till inköp af sådan materiel, hwilken skulle med reowisningsskydlighet försäljas af läraren. Det första af dessa förslag egde den fördelen, att läraren slapp obehaget att föra till boka barnens debet och kredit, men det egde ock den olägenheten, att matrielen blefwe något dyrare för barnen, än om skolrådet tillhandahölle den samma; med det andra förslaget wore förhållandet motsatt.
Rörande tredje frågan: omfattar "Södra Ölands folkskollärareförening" södra motet eller södra kontraktet? upplystes, att föreningen af ålder omfattat södra motet, och ansågs, att något skäl icke wore för handen att nu inskränka föreningens område.
"Huru böra folkskolans lärare och lärarinnor förhålla sig till nutidens andliga rörelser?" så lydde fjerde frågan. Beträffande detta grannlaga ämne yttrade sig flere talare. Härwid framhölls, att läraren, såsom den evangeliskt-lutherska kyrkans religionslärare för barnen, borde, så widt han wille wara ärlig i sin tjenst, hålla sig till samma kyrkas bekännelse och kyrkoordning, äfwensom icke blygas för den samma eller draga i betänkande att förswara den samma gent emot olika tänkande, hwilka söka gå anfallswis och omstörtande till wäga gent emot wår kyrka. Beträffande nutidens andliga rörelser anmärktes, att dessa icke alltid gåfwe till känna ett werkligt eller sundt kristendomslif, och derför borde hwar och en och följaktligen äfwen skolläraren behjerta apostelns ord och uppmaning att pröfwa allting och behålla det godt är. Men som man ju icke af skolläraren kunde begära, att han skulle ega djupare teologiska insigter uti att hafwa förtroende för wår store reformator och den lutherska kyrkans bepröfwade lärare samt icke inlåta sig för djupt i disputerande med olika tänkande, hwilket ofta ändock icke medförde åsyftad werkan. Bäst wore att kunna wara wiss i sitt sinne; dermed kunde man behålla sinneslugn och wisshet om sanningens slutliga seger.
Efter slutad diskussion, som utmärkte sig för reda och endrägt, bestämdes nästa möte att hållas nästa år i Smedby på dag före midsommar, som föreningens ordförande enl. stadgarne eger att bestämma, och utsågos att derwid underwisa: i katekes skollär. G. R. Johansson i Segerstad med D. G. Fagerström i Smedby till suppleant; i geometri dåwarande läraren eller lärarinnan i Thorslunda med skollär. B. O. Osson i Mörbylånga till suppleant; i hufwudräkning med småskolans afdelning lärarinnan Hedwig Lundgren i Hulterstad med Emma Andersson i Wentlinge till suppleant.
Efter sålunda afslutade förhandlingar stälde hr ordföranden några afskedsord till skolans lärare och lärarinnor med erinran om wigten och betydelsen af den samhällsställning de såsom ungdomens uppfostrare innehafwa, uppmanade till förkofran mer och mer i deras kall samt att icke förtröttas, wissa om den lön, som wäntar den trogne arbetaren i Guds wingård på jorden, hwarefter mötet afslutades med bön och wälsignelsen samt afsjungandet af psalmen 500: 7. Åhs i juni 1883. H-t.
Flickan och näktergalen.
(För "Kalmar".)
Hulde sångare, från högre zoner
Stamma säkert dina milda toner,
Denna känslofulla ljufva sång.
Om så rent min stämma kunde ljuda,
Jag farväl åt smärtan skulle bjuda,
Lycklig sjelf till andra sällhet sprida
Blefve då min syssla dagen lång.
Ensam står jag här, en värnlös tärna,
Tjena, fröjda ville jag så gerna,
Men förmåga dertill saknar jag.
Allt jag kärast egde jorden gömde,
All den sällhet hvarom barnet drömde
Sjönk så hastigt i den kalla jorden,
Och af dimmor höljdes se'n min dag.
Skön Guds himmel är, och skön är jorden;
Med ett sorgflor öfverdragen vorden
Ser jag den igeom smärtans tår.
Alla klara stjernor molnen hölja,
Sjelf jag ville mig så gerna dölja;
Ljuft uti naturens vårfröjd sluten
Utan njutning jag förgäten står.
Flicka, flicka, mig din smärta sårar,
Hjertat rörs af dina bittra tårar
Böj dig ned, o stoftets barn, och tig!
Han, som skapat himlens myriader
Är för jordens barn också en fader;
Lyssna till naturens glada röster,
Sänk din blick till blomman på din stig.
Säg ej, säg ej: jag kan ingen gläda;
Vill du ljusets helga väg beträda,
Kärlek fylla skall din tomma själ;
Genomtränga hvarje ord och handling, –
Allt blir nytt, allt undergård förvandling –
Ny blir sången, nytt blir hvarje syfte
Till Guds lof och dina likars väl.
Kan du ej, som jag, så ljufligt sjunga.
Ack, så tala då! min lilla tunga
Skapad blef för sångens toner blott.
Att naturens längtan uttryck gifva,
Att en tolk af hennes känslor blifva;
Dertill sångens underbara gåfva
Blef min sköna, afundsvärda lott.
Lina.
Hwarjehanda.
Balsamtal. Nå, har du hört att både damer och herrar skola lägga bort att begagna handskar på baler?
– Ja, men då få wäl handskmakarne slå wantarne i bordet.
– Åskådningsunderwisning. En ung
länsman på landet ordade för någon tid sedan om
mirakel. På wägen hem hade han sällskap med en
af församlingsborna, hwilken bad att erhålla litet
tydligare förklaring öfwer hwad som menades med
mirakel.
– Jaså, ni will ha bättre reda på det, Lars? – sporde länsmannen.
– Ja, om komsarjen wille wara så god och upplysa mig…
– Jo bewars, Lars, det skall jag wisst. Gå litet före mig.
Lars gick på, och "komsarjen" gaf honom ett halft dråpslag i nacken.
– Hu hu hu! hwarför gjorde han så? – sporde Lars, kippande efter andan.
– Kände ni det?
– Ja wisst… hu!
– Ja, ser Lars nu, det skulle warit ett mirakel, om han inte gjort det.
– Enighet. Huru kommer det sig, att ni
och er hustru alltid äro oense? frågade
polismästaren en arbetare, som uppstämts af sin hustru.
– Käre herr polismästare, detkommer sig mera deraf, att wi alltid äro af samma mening…
– Hwad?… Hwad förslag?
– Ja, ser herr polismästaren, det är allt som så, att hon wille wara herre i huset, och det will allt jag med.
–På efterkälken. En fader sade till sin
son, som war en misslyckad målare:
"Det war förskräckligt att det aldrig kan bli något af dig. Du är nu fyrtiotwå år, och ännu har du inte fått en enda tafla utstäld på expositionen. Tänk på Rafael; wid din ålder war han … hm!… död sedan fem år."
Ordningsföreskrifter
wid tillämpningen af den utaf Kongl. Maj:ts Befallningshafwande den 18 januari innewarande år utfärdade taxa å hamnafgifter i Kalmar.
§ 1
Mom. 1. Skeppare, kommande från ort, belägen utom Kalmar tullkammardistrikt, ware skyldig att wid ankomsten hit hos uppbördsmannen å dess kontor skriftligen angifwa sitt fartyg och lemna specifik uppgift på den del af lasten, som här skall lossas samt på emottagarne.
Mom. 2. Före afsegling till sådan ort, som i mom. 1 är nämnd, göres skriftlig anmälan hos uppbördsmannen om fartyget och dess här intagna waror samt om afsändarnes namn.
Mom. 3. Försummar skeppare att fullgöra hwad som i mom. 1 och 2 är stadgadt, böte han från och med 2 till och med 100 kronor; dock ware skeppare, som med ångbåt gör reguliera turer på Kalmar, berättigad att nästa gång han hit återkommer aflemna de uppgifter, som i mom. 2 äro föreskrifna. Gör han det ej, böte såsom här förut sagdt är.
§ 2
Mom. 1. Skeppare å fartyg och båtförare, som från Kalmar afseglar förr än uppbördsmannen blifwit om utbekommandet af fulla hamnafgifter för fartyg eller båt, der sådan afgift erläggas skall, försäkrad, böte från och med 2 till och med 100 kronor samt ware derjemte skyldig att erlägga dubbla hamnafgifter.
Mom. 2. Samma answar ware för den skeppare, som i hamnen upplägger sitt fartyg och icke inom åtta dagar efter uppläggandet betalar hamnumgälder för inkommandet.
§ 3
Hwar och en, som mottager eller afsänder waror, hwilka sjöledes ankomma eller skola sjöledes afgå, skall till wederbörande uppbördsman aflemna specifik angifningsinlaga inom här efteråt bestämda tider, upptagande godset till dess rätta namn, antal, swenskt mått eller wigt, allt efter godsets olika beskaffenhet och i enlighet med gällande taxas bestämmelser, neml.:
- för den utrikes ort kommande waror: senast 2 dagar efter förtullning;
- för från inrikes ort kommande waror: senast 4 dagar efter lossning;
- för waror, som härifrån afsändas: innan det fartyg afgår, hwarå de äro inlastade, såwidt detta utan allt för stor swårighet låter sig göra, men i intet fall senare än en dag efter afsändandet.
Äro afsändare eller emottagare ej skrifkunniga, må angifwelsen ske muntligen.
För försummelse af hwad sålunda är föreskrifwet, bötes från och med 2 till och med 100 kronor.
Och föreskrifwer kongl. maj:ts befallningshafwande derjemte, att Kalmar stads hamnstyrelse skall låta detta beslut genom införande i stadens tidningar offentliggöras; Skolande, sedan beslutet blifwit genom kongl. maj:ts befallningshafwandes försorg i dess allmänna kungörelser intaget, magistraten, på stadens bekostnad, föranstalta, att tryckta exemplar af kungörelsen, så länge föreskrifterna fortfara att wara gällande, finnas inom staden för köpare att tillgå. Kalmar i Landskansliet den 20 februari 1882
C. A. Palme.
De i ofwanstående § 3 omnämnda angifningsinlagorna ombesörjes efter öfwerenskommelse af undertecknad, som träffas på hamnkontoret. Johan Swensson.
Ändrad tryckningstid för Nya Dagligt Allehandas Lilla upplaga.
Från och med början af nästa qvartal kommer Nya Dagligt Allehandas lilla upplaga att tryckas efter den stora, hvarigenom lilla upplagan visserligen icke kan expedieras förr än med det tåg, som afgår från hufvudstaden klockan 6,45 e.m., och ej heller kan komma prenumeranterna i hufvudstaden tillhanda förr än senare på aftonen efter de öfriga aftontidningarna, men istället blifver i stånd att snabbare än förut erbjuda våra läsare så i landsorten som i Stockholm de nyaste och senaste underrättelserna från både in- och utlandet. Det kan nemligen i följd af detta arrangement upptaga icke blott alla senare på eftermiddagen till oss direkt inlöpande underrättelser, utan äfve det vigtigaste af hvad hufvudstadens öfriga aftontidningar samma dag hafva att meddela samt på detta sätt äfven bringa samma dags officiella underrättelser lika snabbt som Posttidningen till de flesta delar af landet, särskildt till alla inom södra och vestra Sverige belägna orter. Till de norra orterna kommer denna upplaga visserligen icke snabbare än förut, alldenstund den samma i följd af den sena tryckningen icke kan afsändas med 5,20-tåget på eftermiddagarne, men i sjelfva verket icke heller senare, alldenstund de underrättelser, som den i följd af den nya anordningen innehåller, blifva just desamma, som den förutvarande morgoneditionen af den lilla upplagan kunnat upptaga, om man undantager ett eller annat senare på aftonen anländt telegram.
Genom denna förändring kommer vår lilla upplaga alltså att kunna meddela senare underrättelser än hittills någon annan i hufvudstaden utkommande aftontidning, således äfven färskare än Stockholms Dagblads och Dagens Nyheters landsortsupplagor. Oegentligheten af dessas oriktiga dagteckning skall då helt visst ännu mera bjert springa i ögonen, då de fortfarande bära den följande dagens datum, under det vår lilla upplaga, som tryckes senare än dessa, behåller tryckningsdagens datum.
På detta sätt kan icke heller framdeles i följd af bantågens afgångstid någon annan aftontidning snabbare meddela de senaste nyheterna än Nya Dagligt Allehandas lilla upplaga.
Det faller af sig sjelft, att de af vår lilla upplagas prenumeranter på landet eller i hufvudstaden, som ej äro nöjda med förändringen af tiden för tidningens bekommande, erhålla sina utlagda prenumerationsmedel tillbaka. Anmälan härom göres ifrån prenumeranter å landet till tidningensn räkenskapskontor, n:r 10 Karduansmakargatan, och från staden till annons- och utdelningskontoret n:r 3 Munkbron.
Prenumerationspris: | |||||
för | halft år | 5 | kr. | 25 | öre. |
" | qvartal | 2 | " | 75 | " |
" | månad | 1 | " |
Lilla upplagan utkommer liksom den stora dagligen.
Ingen postbefordringsafgift betalas af prenumeranter i landsorten, utan priset är lika i landsorten och i hufuvdstaden.
Prenumeration sker i landsorten å närmaste postanstalt. Stockholm i juni 1883
Red. af Nya Dagligt Allehanda.
“Till Amerika!”
Då under denna rubrik i åtskilliga tidningar varit införd en annons, undertecknad dels "John Odell", dels "Inmanlinien", hvilken annons bland annat uppgifver att "vägen öfver Hull-Liverpool är cirka 800 mil kortare än öfver Bremen", finna vi oss föranlåtna meddela följande, för att sätta allmänheten i tillfälle sjelf döma om beskaffenheten af dylika annonser och annonsörer:
- att förre emigrantagenten John Odell icke numera eger rättighet att befordra utvandrare, alldenstund tillstånd dertill blifvit honom i alla instanser förvägradt;
- att hans först antagne ställföreträdare, snickaren Erik Johansson, Stockholm, under hvars hägn Odell enligt offentligt tillkännagifvande tecknade sitt eget namn pr procura, vardt af kommerskollegium efter helt kort verksamhet afsatt;
- att agenten för "Kongl. Kronlinien" (en linie, som faktiskt icke finnes till), Ivar Holmström, sedermera lär anmält sig under firma »John Odell» bedrifva affärer, utan att dock kändt är om han, John Odell personligen, eller firman »John Odell» är den verklige innehafvaren af William Inmans agentur och således kan teckna och ansvara för »Inmanliniens»; samt
- att hela vägen från Sverige till Amerika icke uppgår till mer än ungefär 600 mil, hvadan puffen är väl groft tilltagen.
Att John Odell begagnar sig af hvarje medel för att hålla sig qvar, torde väl icke förvåna, men att Inmanliniens ångbåtsbolag i Liverpool anser vara med sin värdighet förenligt att på detta sätt vara här representeradt är väl, om icke annat, ett tydligt bevis på den hänsynslöshet med hvilken en del utländska bolag behandlar den svenska emigrationsaffären och bör vara en ytterligare maning för åstadkommande af ändring i nu rådande förhållanden. Göteborg i juni 1883.
Nordtyska Lloyds, Bremen, General-agentur.
Alfred Wennerlund
Ordres å Lokomobiler, Tröskwerk för hand- och hästkraft
samt ånga, Trähyflingsmaskiner, Skandia-qwarnar,
Wedsågningsmaskiner, Tegelpressar, Höpressar,
Slåtter- och Skördemaskiner, Rad- och Bredsåningsmaskiner,
Hackelsemaskiner, Rotskärnings- och Rotrifningsmaskiner,
Oljekaks-korssar, Frörensningsmaskiner af flere slag, Smörtjernor,
Smörältningsmaskiner, Ostpressar, Ostkar, De Laval's Separatorer, Mejerikärl,
Exselsior-sprutor, Victoria- och Assuranssprutor, Pumpar m. m., upptagas och levereras till
billigaste priser af
O. Schimmelpfennig,
firma Borell & C:ni.
79
Tiger Äkta Amerikansk sjelfafläggande Hästräfsa med 26
tänder, af oljehärdadt stål. Erhållit guldmedalj och första
priset wid flera utställningar. Till denna Hästräfsa kan
derjemte erhållas Såningsapparat och Gödselspridningsapparat.
Som efterfrågan på denna Hästräfsa warit
stor under föregående år, så torde reqvisitioner med snaraste insändas.
O. Schimmelpfennig,
firma Borell & C:ni.
79
Liar Stort sorteradt lager af Liar, för hwilkas godhet answaras,
till billigaste priser hos
O. Schimmelpfennig,
firma Borell & C:ni.
79
Grimby-England.
Steffensen & C:o,.
kolexportörer, skeppsklarerare, befraktnings- och kommissionsagenter, öfvertaga försäljningar af plankor, battens, bräder, telegrafstolpar, mintimmer, björk, al och pitprops etc. etc. Fraktuppgifter sändas genast på begäran.
Telegrafadress: Steffensen, Grimsby.
Auktioner.
Genom offentlig auktion, som hålles af öfwerexekutor i Kalmar å hans embetsrum lördagen den 14 nästa juli, kl. 10 f.m., komma att, i den ordning som för utmätt fastighet är stadgad, försäljas bryggaren J. Anderssons konkursmassas fastigheter, nemligen:
1:o) tomterna under № 121 och 129 mellan Storgatan och Södra långgatan i stadens östra qwarter med följande derå uppförda byggnader;
- boningshus af reveteradt timmer i twå wåningar med skiffertak, inredt till åtta boningsrum, tambur och förstugor, jemte wind;
- en byggnad af korswirke med ifyldt tegel, täckt med tegel och skiffer; innehållande i twå wåningar twå boningsrum, kök och bagarstuga samt ett kallrum;
- en byggnad af timmer med tegeltak, inredd till mälta, bryggeri med inmurade kopparpannor och jernkamin, jäsningsrum och spanmålswind med torkplåt;
- wisthusbod af bräder med tak af asfaltspapp;
- redskapshus af timmer med tak af papp och tegel; samt
- en uthusbyggnad af tegel, täckt med papp och tegel, inredd till stall, selkammare, magasin, wagnbod, wedbod, afträdeshus och wind; och
2:o) egendomen Johanneslund under № 118 och 119 med jordarne Stenswik, Bryggarelyckan, Sjölyckan och Skanslyckan, alltsammans innehållande 26 tunnl., 16, kappl.; warande å denna egendom anlagd trädgård med många fruktträd och uppförde boningshus, wädermjölqwarn och flera för jordbruket och trädgårdens skötsel erforderliga byggnader.
Ifrågawarande fastigheter hafwa blifwit wärderade, gården № 121 och 129 till 25,000 kr. och egendomen Johanneslund med tillhörande jordar och byggnader till 27,605 kronor.
Genom offentlig auktion, som kommer att förrättas på stället fredagen den 13 instundande juli, kl. 12 på dagen, låta murarne August Petersson och F. Söderström försälja deras under № 96 wid Lilla Damgatan i Kalmar Gamla stad egande fastighet, att tillträdas den 1 nästkommande oktober. Boningshusen äro inredda till 7 rum och 4 kök m. m. Under ena huset finnes en källare.
Betalningswillkoren tillkännagifwas före utropet. | |
Kalmar den 29 juni 1883. | Efter anmodan: |
99 | J. F. Jonsson. |
Fastighetsauktion,
öppen och friwillig, kommer på begäran att förrättas tisdagen den 10 nästkommande juli, kl. 3 e.m., å ¾:dels mtl frälse n:ris 7 och 8 Berga i Kalmar landsförsamling, Norra Möre härad och Kalmar län, hwarwid denna särdeles förmånliga, wäl bebygda och naturskönt belägna egendom, som till ena hälften eges af dels myndiga, dels omyndiga arfwingar efter aflidne landtbrukaren P. O. Pettersson i Berga och till andra hälften af en konkursmassa, kommer att i sin helhet till försäljning utbjudas.
Egendomen är belägen utmed stora landswägen, 2/5:dels mil från Kalmar stad samt med egor gränsande intill Kalmar sund, har en egowidd af c:a 130 tld, hwaraf ungefär 75 tld åker, hwilken till största delen är af mycket god beskaffenhet, skog finnes så wäl till husbehof, som ock ganska betydligt till afsalu, hwarjemte å egorna finnes en wärdefull torfmosse. Sommar- och winterföder nu 3 st. hästar, 15 a 20 st. fäkreatur samt lika många får, hwilken kreaturshållning, genom rationel hushållning, betydligt kan ökas.
Samtlige åbygnaderna äro i godt skick och corps de logis är rymligt och beqwämt inredt samt omgifwet af park och trädgård.
Köpewilkoren, hwilka wid auktionen tillkännagifwas, kunna till stor del lämpas efter reel köpares beqwämlighet; och kommer egendomen att utbjudas dels med tillträdesrätt den 14 nästkommande mars. Blifwande anbud kommer att underställas så wäl Norra Möres häradsrätts, i hwad de omyndiges rätt angår, som äfwen borgenärernas i Per Aug. Johanssons i Berga konkurs pröfning för antagande eller förkastande.
Närmare underrättelser kunna inhemtas så wäl genom
besök på stället, som äfwen af
Fr. Lodén
å Remmaremåla,
anmodad auktionsförrättare.
Genom offentlig auktion, som förrättas fredagen den 6 juli 1883, kl. 10 f.m., uti gården № 10 wid Nybrogatan, försäljes för guldsmeden Claes Hentzells konkursmassa:
Möbler och husgeråd, linne- och sängkläder, diverse guldsmedsinventarier; warulager, bestående af: guld, silfwer, nysilfwer och optiska waror m. m.
Säkre och kände köpare erhålla 3 månaders betalningsanstånd. Kalmar den 21 juni 1883.
Konkursförwaltningen.
Genom offentlig auktion, som förrättas i Wedby lördagen den 7 nästkommande juli, kl. 3 e.m., låter Carl Johan Swensson till den högstbjudande försälja sin derstädes egande jordlägenhet, Lokullen kallad, innehållande en egoareal omkring 27 kappl. med de å densamma uppförda åbyggnader och en i godt stånd warande spindelwädermjölqwarn med 2:ne par sammäldstenar och benstamp, jemte till qwarnen hörande inventarier, och de å lägenheten utplanterade omkring 30 st. goda fruktträd och bärbuskar. Lägenheten, som är bebyggd med goda åbyggnader, bestående af boningshus, bod och snickeriwerkstad samt källare, har ett wackert läge nära intill god socknewäg och är belägen omkring 0,2 mil från kyrka och häradswäg. Denna lägenhet, som är afsöndrad till ewerdelig ego från ¼:dels mantal № 1 Wedby, Förlösa socken, får tillträdas genast eller ock wid den 24 nästkommande oktober, allt efter en blifwande köpares åstundan. Betalnings- och öfriga wilkor tillkännagifwas före utropet; dock måste en blifwande köpare wid klubbslaget aflemna antaglig säkerhet för köpewilkorens behöriga fullgörande.
Förlösa den 21 juni 1883. | Efter anmodan: |
Johan Bondesson. |
[ sida ]
Sjölägenhet. | |
---|---|
Direkt till Stockholm | |
afgår ångf. | Svithiod, kapten A. Nilsson, hvarje söndagseftermiddag, och |
Gauthiod, kapten O. E. Nylén, hvarje torsdagseftermiddag, medtagande passagerare och fraktgods. | |
Direkt till Lübeck | |
afgår ångf. | Gauthiod, kapten O. E. Nylén, hvarje måndagsmorgon, och |
Svithiod, kapten A. Nilsson, hvarje torsdagsmorgon, medtagande passagerare och fraktgods. | |
Till Stockholm direkt | |
afgår ångf. | Svea, kapten G. A. Öhlin, söndagarne den 24 juni, 8 och 22 juli, kl. 6 f.m., och |
Dana, kapten E. L. Paulsson, söndagarne den 1, 15 och 29 juli, kl. 6 f.m., medtagande passagerare och fraktgods. | |
Till Göteborg, | |
anlöpande Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Ystad, Malmö och Helsingborg | |
afgår ångf. | Svea, kapten G. A. Öhlin, fredagarne den 29 juni, 13 och 27 juli, kl. 9 f.m., och |
Dana, kapten E. L. Paulsson, fredagarne den 22 juni, 6 och 20 juli, kl. 9 f.m., medtagande passagerare och fraktgods. | |
Till Stockholm, | |
anlöpande Oscarshamn och Westervik, | |
afgår ångf. | Konung Oscar, kapten G. Brandt, tisdagarne d. 26 juni, 10 o. 24 juli, kl. 6 f.m., |
Skandia, kapten P. Ysberg, tisdagarne den 3, 17 och 31 juli, kl. 6 f.m., | |
Södra Sverige, kapt. J. C. Åberg, fredagarne d. 22 juni, 6 o 20 juli, kl. 6 f.m., | |
Drottning Sophia, kapt. B. Bengtsson, fredagarne den 29 juni, 13 och 27 juli, kl. 6 f.m., medtagande passagerare och fraktgods. | |
Till Göteborg, | |
anlöpande Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Malmö, Landskrona och Helsingborg, | |
afgår ångf. | Konung Oscar, kapt. G. Brandt, söndagarne den 1, 15 och 29 juli, kl. 8 e.m., |
Skandia, kapt. P. Ysberg, söndagarne den 24 juni, 8 och 22 juli, kl. 8 e.m., medtagande passagerare och fraktgods. | |
Till Göteborg, | |
anlöpande Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Trelleborg, Malmö och Landskrona, | |
afgår ångf. | Södra Sverige, kapt. J. C. Åberg, onsdagarne d. 27 juni, 11 o. 25 juli, kl. 8 e.m., |
Drottning Sophia, kapt. B. Bengtsson, onsdagarne den 20 juni, 4 och 18 juli, kl. 8 e.m., medtagande passagerare och fraktgods. | |
Till Stockholm, | |
anlöpande Oscarshamn och Westervik, | |
afgår ångf. | Transit № 1, kapt. C. F. Söderbergh, lördagarne den 23 juni, 7 och 21 juli, kl. 3 e.m. och |
Nore, kapt. J. G. Söderbergh, lördagarne den 30 juni, 14 och 28 juli, kl. 3 e.m., medtagande passagerare och fraktgods | |
Till Köpenhamn, | |
anlöpande Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg, Åhus och Malmö, | |
afgår ångf. | Transit № 1, kapt. C. F. Söderbergh, fredagarne den 29 juni, 13 och 27 juli, 7 f.m., och |
Nore, kapt. J. G. Söderbergh, fredagarne d. 22 juni, 6 och 20 juli, kl. 7 f.m., medtagande passagerare och fraktgods. | |
Till Stockholm och Norrköping, | |
anlöpande Oscarshamn och Westerwik, | |
afgår ångf. | Transit № 3, kapt. C. E. Paulsson, onsdagsmorgnarne den 27 juni, 11 och 25 juli, kl. 4 f.m., medtagande passagerare och fraktgods. |
Till Stockholm och Norrköping, | |
anlöpande Borgholm, Oscarshamn och Westerwik, | |
afgår ångf. | Södern, kapt. A. G. Carlsund, hvarje onsdagsmorgon kl. 6, medtagande passagerare och fraktgods. |
Ångaren hitkommer från ofvannämnde platser och Waldemarswik hvarje söndagsafton. | |
Direkt till Lübeck | |
anlöpande Karlskrona, | |
afgår ångf. | Transit № 3, kapt. C. E. Paulsson, tisdagsmorgnarne den 3, 17 och 31 juli, medtagande passagerare och fraktgods. |
Till Stockholm, | |
anlöpande Borgholm och Wisby, | |
afgår ångf. | Thjelvar, kapt. G. E. Arvidsson, hvarje onsdagseftermiddag kl. 4 och |
Wisby, kapt. P. W. Rundblom, hvarje lördagseftermiddag kl. 4, medtagande passagerare och fraktgods. | |
Från ofvannämnde platser hitkommer Thjelvar hvarje måndagsmorgon och Wisby hvarje fredagsmorgon. | |
Obs.! Passagerare som afgå härifrån med Wisby på lördagseftermiddagarne kl. 4, inträffa i Wisby på söndagsmorgnarne samt kunna återvända derifrån med Thjelvar på söndagsaftnarne kl. 7 och åter hitkomma på måndagsmorgnarne. Priset för tur- och returbiljett första klass är 15 kronor. | |
Till Norrköping, | |
anlöpande Borgholm, Oscarshamn, Westerwik och Waldemarsvik, | |
afgår ångf. | Östern, kapt. J. A. Silfversparre, hvarje fredagseftermiddag kl. 3, medtagande passagerare och fraktgods |
Ångaren hitkommer från ofvannämnde platser hvarje torsdagseftermiddag. | |
Till Hernösand, | |
anlöpande Oscarshamn, Gefle, Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall, | |
afgår ångf. | Göthe, kapt. J B. Morin, måndagen den 2 juli, medtagande passagerare och fraktgods. |
Sven Söderbergh & Bolin |
Auktion.
Genom friwillig auktion, som förrättas i Rafwelsbygd, Madesjö socken, onsdagen den 4 juli, och börjas kl. 12 på dagen, låter C. J. Elgqwist, som försålt sitt hemman derstädes, till den högstbjudande försälja: 1 par oxar, 4 st. goda mjölkeskor, flere st. ungkreatur, får af god race, 5 st. swin, 2 st. unga, wackra hästar, åker- och körredskap, deribland en ny fjederwagn, en ny släda, plog och jernharf m. m., 100 famnar grofslagen björkwed, 50 famnar alwed samt ett parti nyarbetade bleckkärl m. m. som ej specificeras.
Säkre inropare erhålla 4 mån. räntefritt betalningsanstånd. Nybro den 25 juni 1883. På begäran:
Till salu.
finnas lifbindor och sköljkannor med slang och kran till
billigaste pris påStort lager, so- | |
lida varor, lägsta priser och redbart behandlings- | |
sätt, uti | J. P. OHLSSON & C:o |
2 | Klädesmagasin. |
Saft:
1:a ny Norsk Wårsill
och
Fetsill:
KK, K, MK och M, i parti, billigast hos
Prima Amerikanskt Fläsk,
kort och långt, försäljes billigt af
1:ma Norsk | Storsill, | 89 | ||
“ | “ | Bresling | ||
hos | Aug. Söderström. |
Sammanmalet Rågmjöl
samt finsiktadt Kornmjöl till salu hos
Stort nytt lager
af Tapeter, Rullgardiner, Persienner, Jalusier, Asfalt- och Förhydningspapp, Spänn- och Karduspapper, Gardinkornischer och Guldlister m. m., till de allra billigaste priser i parti och minut uti
Herrar Landthandlare!
Tapeter om 12 alnars längd till 15 öre pr rulle, endast i parti och mot kontant betalning, uti
Uti
C. J. Lambergs Jernkramhandel
försäljes allt till ytterst billiga priser.
Ordres | å alla slags Landtbruksredskap upptagas till brukspris med rabatt mot kontant betalning uti |
89C. J. Lambergs Tapetmagasin.
|
95 | Liar, | |
som så omslipas och försökas, samt ombyte göras om de | ||
ej äro goda, hos | C. J. Lamberg. |
En bättre Åkwagn
samt en s. k. Skåningswagn, till billigt pris hos
finnas färdiga sängmadrasser, stoppade så wäl med tagel som krollspint, af olika dimensioner; säljas till ytterst
billiga priser.Af det så mycket efterfrå-
gade och omtyckta Kaffet är nu nytt lager hemkommet, jemte flera andra goda sorter,
Socker: topp-, bit-, fint Holländskt kross-, kandi- m. m., |
Sirup, 1:ma, fin och ljus, |
Gryn: Sago-, röda och hwita, hafre-, ris-, manna- m. fl. |
Chokolade, sockrad och osockrad, 1:ma wara, |
Russin, Swiskon och Cathrinplommon, |
Anjovis i hel- och halfburkar, Bordsalt m. m., som till en wäl sorterad handel hörer. |
Linolja, kokt och okokt, Tran, Bomolja, Rosolja, Zinkhwitt, Blyhwitt, Gulockra, röd Mönja, 1:ma Rödfärg; allt till de mest billiga priser hos |
91 | Kallskålswin | |
och | ||
Friska Citroner | ||
billigt hos | Knut Löfberg. |
För Smörgåsbordet:
Makrill- och Anjovispastej i eleganta patent-askar a 75 öre stycket hos
Ostlöpeextrakt
säljes i flaskor från 60 öre till högre pris hos
Nya Apelsiner, | |
i dag inkomna, hos | Knut Löfberg. |
Finaste Delikatess-Sill, | |
ny, frisk wara, inkommen hos | Knut Löfberg. |
Hallonsaft, | |
frisk och god, hos | Knut Löfberg. |
1:ma ny Delikatess-Sill,
Friska Citroner
Saft och Winer
Kaffe, | |
flera omtyckta sorter, till mycket billigt pris i parti och minut hos | Osc. Areskog. |
Swenskt & Danskt | ||
salt Fläsk, |
Badborstar
Norskt Gulläder,
extra prima qvalité, billigast hos J. M. Fogelberg, Kalmar. Nya Läderboden, Kaggensgatan
Uti C. F. Sjögrens Likkistmagasin
finnes ständigt lager af likkistor af alla dimensioner från 2: 50 till högre priser.
600 tolfter
torra furu- och granbräder af olika dimensioner säljas till billigt priss fritt å jernwägswagn i Nybro; widare meddelar handlanden C. J. Petersson i Nybro.
I anseende till afflyttning från or-
ten är hälften af en begrafningsplats till salu å kyrkogården härstädes, strax inwid porten. Adress här.
Utbjudes hyra.
Butik
jemte tre kontorsrum, belägna wid Kaggensgatan, uthyres nu strax eller från 1 nästkommande oktober af
4 warma, trefliga rum med kök och
nödiga uthus å nedra botten blifwa den 1 oktober lediga att hyra i enkefru Ekströms gård, Östra Sjögatan.
Öfra eller nedra wåningen (hwilken
som åstundas), bestående af tre rum och kök blir ledig att hyra den 1 oktober hos kapten Johansson, № 14 Södra Malmgatan.
91
Den 1 juli blir ett rum med möbler
och uppassning. Närmare besked af J. F. Strandberg.
En wåning om 3 rum och kök,
källare och wisthusbodar m. m., belägen wid Kungsgatan i Gamla staden, finnes ledig att hyra den 1 oktober. 99
Den 1 nästkommande oktober blifwer
ett mindre rum ledigt att hyra i nedre wåningen hos
Diverse.
Plats i manufaktur- och fin-
handel finnes nu genast, om så önskas, för ett anständigt fruntimmer, som förut i minst 3 år på ett och samma ställe innehaft dylik anställning. Sökanden måste med lätthet kunna skrifwa och räkna samt ega ett godt sätt att bemöta kunder. Goda rekommendationer fordras. Anmälan jemte fotografi och betyg samt uppgift på löneanspråk insändes till Kalmar postkontor “K. 600.”
Ett äldre, bättre, anspråkslöst frun-
timmer, som förut innehaft långwarig plats, önskar till hösten komma i någon familj, att wara behjelplig i alla inom hus förefallande göromål. Pretentionerna små. Goda rekommendationer finnas. Närmare underrättelse lemnas i Sybehörshandeln, Storgatan 12.
Snickaregesäller,
2 stycken nyktra och i yrket skickliga, samt en något försigkommen lärling, får waraktig kondition nu genast hos
S. D. Engstrand & C:o.
Westerwik.
Plats såsom bodkarl finnes
för en snygg och ordentlig yngling om 18 a 20 år, som kan något skrifwa och räkna. Helst önskas en sådan, som något sysselsatt sig med snickeriarbete och om möjligt äfwen förut warit wid handel. Widare muntligt.
Wid
Landtbruksskolan på Kråkerum
finnas platser lediga för betalande lärlingar, att tillträdas den 1 nästkommande november.
Nödiga upplysningar erhållas genom skriftwexling med undertecknad. Kråkerum & Mönsterås den 1 juni 1883.
I herr Westerströms gård wid
Tullslätten i Kalmar emottages ull till spinning för Åbyholms ullspinneri mot billiga priser. Twinning 12 öre skålp. Answaras för wackert garn. F. J. Jonsson..
Hos handl. F. Andersson i Nybro emot-
tages ull till spinning för Åbyholms spinneri.
J. A. Johansson,
f. d. Telegrafhuset.
Egendomsförsäljning- och inkasseringskontor, auktioner, bouppteckningar och arfskiften werkställas, äfwensom delgifning af handlingar.
Alla slags kommissioner emottagas, allt mot billig betalning. Kalmar i mars 1883.
Ekenäs annonsafdelning:
Takspån, 95
wäl impregnerad och hyflad, till billigaste priser, å Ekenäs hos
Annonsbyte.
Oscarsh.-P:n, Mönst.-P:n, Oscarsh.-Tidn., Mönst.-Tidn., Westerv.-P:n, Westerv. Vbld, Wimm. Veckotidn. Wimm.-Bl., Öl. Tidn. och Öl.-Bl., 1 g. 10 r.
Innevarande års ordinarie
bolagsstämma med delegarne uti Kalmar läns och Ölands brandstodsföreing kommer att hållas i Kalmar å frimuraresällskapets lokal fredagen den 21 nästa september, kl. 10 f.m.; och varder serskild underrättelse om de dervid till öfverlägging förekommande ärenden framdeles meddelad.
Kalmar den 26 juni 1883.
Brandstodsföreningens direktion.
Stockh. Dagbl. (l.-u.), Dag. Nyh., Sydsw. Dagbl Sup. och Östg. Corresp. 3 gg. 5 r.
Mejerska.
En duglig mejerska kan erhålla plats nu genast. Adress erhålles å Westinska Boktryckeriet, Kalmar.
Dag. Nyh., Göteb.-P:n, Nya Wexiö-Bl. och Hwad Nytt? 3 ggr, den 4 och 25 juli samt 4 augusti. 15 r.
Hästauktion.
Wid Ottenby kongl. stutueri kommer
genom offentlig auktion, som förrättas onsdagen den 15 nästkommande augusti, kl. 11 f.m., att till försäljning utbjudas 23 stycken äldre och yngre hästar. Kände och säkre köpare erhålla anstånd med betalningen till den 1 december detta år; okände och osäkre deremot måste ställa antaglig borgen innan deras inrop upptagas.
De, som önska hästförteckningar, torde hänwända sig till stuterikontoret. Enetri den 25 juni 1883.
99 | Olaus Persson. |
Auktionsförrätare. |
Oscarsh.-P:n och Dag. Nyh. 1 g. 12 r.
Undertecknad
emottager landtegendomar och hus i städer och köpingar till försäljning mot billig provision. Genom kompaniskap med firman J. E. Carlsson & C:o i Alfwestad kunna egendomar, belägna i de flesta privinser i riket, erbjudas, och köpare lättare anskaffas. Bref beswaras och upplysningar meddelas mot öfwersändandet af 48 öre.
Adressen är: Kalmar, Larmgatan n:o 3.
Genom offentlig auk-
tion, som förrättas å Åtwidabergs hotell torsdagen den 6 september 1883, kl. 12 f.m., komma nedannämnde Adelswärdska fideikommisset tillhörande egendomar att hwar för sig utbjudas till arrende under tjugo år från den 14:de mars 1884, på wilkor, som wid auktionerna närmare skola meddelas, nemligen:
Melby med Penningetorp, Korstorp och Wallersberg, 3 mantal frälse, i Ukna socken, Norra Tjusts härad, Kalmar län, 0,2 mil från Nelhammars jernwägsstation. Egendomen har naturskön belägenhet; tillräcklig åbyggnad, qwarn om tre par stenar och grynwerk, såg- och tröskwerk för wattenkraft, omkring 300 tld åker, naturlig äng till 30 lass hö, 4 dagswerkstorp, sommarbete för 60 a 70 kreatur, utom får; och uppgå de årliga skatterna till omkring 1,080 kronor.
Qwisterum, 1 mantal frälse säteri, med Bastorp, 1 mantal frälse, i Gärdserums socken, ofwannämnda härad och län, 0,25 mil från Forssaströms jernwägsstation. Egendomen, som är särdeles wäl bebyggd, med stor trädgård, drifhus och park samt sällsynt naturskönt läge, har omkring 200 tld åker, naturlig äng till 240 lass hö, sommarbete för 140 a 150 större kreatur, tre dagswerkstorp, såg, tröskwerk och mejeri för wattenkraft. Årliga skatter omkring 550 kronor.
Könserum, 2 mantal kronoskattek, med Sund, ½ mantal kronoskatte, i ofwannämnde socken, 0,3 mil från Forssaströms jernwägssation. Härtill finnes omkring 190 tld åker, naturlig äng till 30 lass hö, sommarbete för 70 a 80 större kreatur. 2 dagswerkstorp och tröskwerk för wattenkraft. Årliga skatter omkring 750 kronor.
Forssaströms bruk med Bråstorp, 1 mtl frälse och Rotorp, 1 mtl kronoskatte, samt en utjord och ett jordtorp. Egendomen, belägen i ofwannämnde socken, inwid Forssaströms jernwägsstation, har manufaktursmide, gjuteri, mekanisk werkstad och tröskwerk, såg, tegelbruk samt qwarn om tre par stenar och tröskwerk, allt för wattenkraft med riklig wattentillgång, omkring 190 tld åker, naturlig äng till omkring 180 lass hö. Årliga skatter omkring 550 kronor.
Göthult, 1 mantal frälse, i Åtwids soc- ken, Bankekinds härad och Östergötlands län, 0,5 mil från Åtwidabergs jernwägsstation. Till denna gård häfdas omkring 107 tld åker, naturlig äng till 25 lass hö samt hagmark med sommarbete för 20 större kreatur; och uppgå de årliga skatterna till omkring 170 kronor.
Närstad, 1 mtl frälse och 1 mtl krono- skatte, med 2 dagswerkstorp, i Åtwids socken, 0,8 mil från Åtwidabergs jernwägsstation. Egendomen har omkring 220 tld åker, naturlig äng till 30 lass hö, sommarbete för 85 större kreatur och tröskwerk för wattenkraft. Årliga skatter omkring 530 kronor.
Slefringe, 2 mtl berustadt säteri med Ångfall, 1 mtl kronoskatte och Herrstorp, ½ mtl frälse, i Åtwids socken, 0,3 mil från Åtwidabergs jernwägsstation, med omkring 280 tld åker, naturlig äng till 100 lass hö och sommarbete för omkring 100 större kreatur; uppgående årliga skatterna till omkring 800 kronor.
Mellingsbo med Örstorp, 1 mtl frälse och 1 ¾ mtl kronoskatte, i Åtwids socken, 0,5 mil från Åtwidabergs jernwägsstation. Åker omkring 240 tld, ingen äng, sommarbete för 40 större kreatur; årliga utsklyder omkring 540 kronor.
Wrånghult, 1 mtl kronoskatte och der- med sambrukade Stora Örsätter om mtl frälse och ⅔ mtl kr.-sk. rusthåll, i Åtwids socken, 0,3 mil från Åtwidabergs jernwägsstation. Till dessa egendomar häfdas omkring 278 tld åker och hagmark med sommarbete för 60 större kreatur. Årliga skatter omkring 570 kronor.
Ed med Ingelstorp och Tranebo, 1 ½ mtl frälse, i Åtwids socken, 0,4 mil från Bersbo och 0,6 mil från Åtwidabergs jernwägsstation. Åker omkring 140 tld, naturlig äng till 150 lass hö och sommarbete för 90 a 100 större kreatur. Tröskwerk för wattenkraft. Årliga skatter omkring 300 kronor.
Kungswikstorp, 1 mtl kronoskatte, med Kungwik, 1 mtl frälse, i Wärna socken, 0,25 mil från Bersbo jernwägsstation. Åker omkring 200 tld, ingen äng, sommarbete för 80 större kreatur, 2 dagswerkstorp. Årliga skatter omkring 520 kronor.
Grifstad, 3 ⅜ mantal frälse, 1 mantal kr.-sk. och 1 ½ mantal kr.-sk. rusth., i Swinstads socken, utmed allmän landswäg, 1,2 mil från Linköpings stad. Åker omkring 340 tld, naturlig äng till omkring 25 lass hö och sommarbete för 60 större kreatur. Årliga utskylder omkring 1,500 kronor.
Af ofwannämnde egendomar äro flera till hwarandra så belägna, att de lämpligen kunna arrenderas tillsammans.
För hwarje egendom är ett maximiarrende i penningar bestämdt. Skulle flera stanna wid detta, erhåller efter härnedan förbehållna pröfning, den arrenderätten, som derjemte erbjuder högsta konstanta städja att wid tillträdet på en gång erläggas.
Åkerarealerna äro endast ungefärligen angifna, men som mätningar för närwarande pågå, kunna exakta uppgifter härutinnan, äfwensom angående maximiarrendena, erhållas efter den 15 nästa juli å Åtwidabergs brukskontor, der jemwäl andra upplysningar rörande egendomarne meddelas.
Inropare bör wara beredd att wid auktionstillfället aflemna behörigen verificerad borgen för arrendeskyldigheternas fullgörande.
Arrendeupplåtaren förbehåller sig twå timmars tid efter auktionens slut för pröfning af skedda anbud, hwilka
efter godtfinnande antagas eller förkastas.Sjölägenhet
Lustresa till Färjestaden.
Ångf. Kalmar Sund № 1 afgår i morgon söndag från Kalmar till Färjestaden kl. ½ 3 e.m. och återwänder kl. 7.
Ångfartyget Oscarshamn,
kapten Martin Olsson, | |
afgår tillswidare, såwida naturhinder ej inträffa: | |
Tisdagar: | kl. 5 f.m. från Oscarshamn till Påskallawaik (½ 7), Tillingenabben (10), Pataholm (½ 12), Borgholm (2), Kalmar. |
Onsdagar: | kl. 9 f.m. från Kalmar till Borgholm (½ 12), Pataholm (1), Tillingenabben (½ 3), Påskallawik (5), Oscarshamn. |
Fredagar: | kl 12 midd. från Oscarshamn till Figeholm (2), Lindnäs (½ 5), Solstadström. |
Lördagar: | kl. ½ 5 f.m. från Solstadström till Lindnäs (½ 6), Skaftet (½ 8), Westerwik. |
″ | kl. 3 e.m. från Westerwik till Skaftet (5), Lindnäs (6), Solstadström (½ 8), Oscarshamn. |
Närmare meddelar H. B. Holmström |
Ångfartyget L. Torstenson,
kapten A. M. Swensson, hitkommer från Lübeck och Karlskrona tidigt på onsdagsmorgnarne den 4 och 18 juli och afgår efter ett kort uppehåll till Stockholm och Norrköping samt hitkommer från sistnämnde stationer tisdagsmorgnarne den 10 och 24 juli, och afgår till Karlskrona och Lübeck, medtagande fraktgods och passagerare.
Obs.! På resorna norrut går fartyget direkt till Stockholm.
Passagerare-afgifterna äro: | |||||||||
1:sta plats. | 2:dra plats. | Däck | |||||||
från | Kalmar | till | Lübeck | 20 | kr. | 15 | kr. | 10 | kr. |
″ | d:o | ″ | Karlskrona | 5 | ″ | 4 | ″ | 3 | ″ |
″ | d:o | ″ | Stockholm & Norrköping | 14 | ″ | 10 | ″ | 5 | ″ |
Ångfartyget Ernst,
kapten C. O. F. Martinson, hitkommer från Köpenhamn, Cimbrishamn, Åhus, Karlshamn och Karlskrona tisdagsmorgonen den 3 juli och afgår direkt till Stockholm, medtagande fraktgods och passagerare.
Kalmar Arbetarebibliotek.
(Rådhuset två trappor upp.)
Öppet hvarje helgfri lördag kl. 3—5 e.m. Gåfvor till biblioteket emottagas tacksamt dels af kamrer H. Goijer antingen förmiddagar å Drätselkammaren eller eftermiddagar i hans bostad, konsul Söderberghs gård vid Stortorget, dels å biblioteket, de tider detta hålles öppet, af bibliotekarien.
Herrar Nybro-annonsörer!
Obs.! Annonser från Nybro köping och omnejd till “Kalmar” mottagas i herr A. G. Ljungdahls Bok- och Pappershandel i Nybro. Red. af “Kalmar”.
S GUMÆLIUS’
Annonsbyrå
STOCKHOLM
(Telegrafadress: Annonsbyrån, Stockholm)
expedierar fort och till tidningarnes pris annonser till alla tidningar och fackskrifter inom och utom landet.
Kostnadsförslag, och då så önskas val af tidningar, ombesörjes villigt.
Skandinavisk annonstaxa tillsändes på begäran franko och gratis.
Kungörelse
Uppbördsmöte
för uppbärandet af nästlidet års allmänna utskylder till Kalmar stad
hålles i Drätselkammaren den 16, 17, 18, 19, 20 och 21 juli 1883, från kl. 9 f.m. till 1 e.m., uti följande ordning, neml:
Måndagen den 16 juli: Södra qwarteret № 1 till och med № 101;
Tisdagen den 17 juli: Östra qwarteret № 102 till och med № 184 samt Ängö, Warfwet, Grimsär, Cellfängelset, Nya Lasarettet och Cikoriefabriken;
Onsdagen den 18 juli: Westra qwarteret № 185 till och med № 302;
Torsdagen den 19 juli: Norra qwarteret № 303 till och med № 400, samt såwäl inom som utom staden warande nya n:ris från och med 401;
Fredagen den 20 juli: Utom staden № 101 till och med № 184.
De skattskyldige erinras, dels om ett noggrant iakttagande af nyss angifna ordning för uppbördens werkställande, till ledning hwarwid wederbörandes kyrkoskrifningsnummer är å utdelade debetsedlar för hwar och angifwet, dels att, till undwikande af wexling och dermed förenad tidsutdrägt, liqvidera med jemnt afräknadt penningebelopp enligt debetselarnes slutsummor, och dels att de resterande afgifterna genast komma att exekutivt indrifwas. Kalmar i juni 1883.
Böcker,
tryckta i Swerige eller på swenska före år 1650 samt böcker på andra språk, tryckta före 1600, uppköpas till pris i förhållande till innehåll och yttre beskaffenhet, om anmälan sker å Westinska Boktryckeriet.
Med senaste post:
Konungen ankom i onsdags morgse med kronoångaren “Sköldmön” till Strömsholm, der k. lifregementets grenadiercorps paraderade. Derifrån afreste h. m. i wagn till Dingtuna station, hwarest blifwit uppförd en jettelik, flaggprydd äreport med h. m:ts initial och derofwan en krona, allt af blommor. Wid norra sidan af stationen war utlagd en särskild af mattor täckt plattform med hwäldfdt tak samt utbyggnader åt sidorna. Frampå hwalfbågen lästes i buldbokstäfwer “Stockholms—Westerås—Bergslagens jernwäg”.
I Westerås, dit tåget ankom kl. 12, hade stater och corpser infunnit sig å perrongen. Skarpskyttecorpsen paraderade och musiken spelade folksången. Då h. m:t steg ur waggonen föll ett blomsterregn från högtidsklädda damer. Efter 6 minuters uppehåll i Westerås fortsattes resan till Sala.
— Från Hultsfred skrifwes i Wimmerby-Bladet: Täflingar i löpning med och utan hinder, löpning i säck och äntring på såpad mast, wid hwars topp en femma winkade, anstäldes midsommarafton wid Hultsfred. Efter täflingarnes slut utdelades priser åt winnarne, hwarwid en vice korpral Fritz på Aspelands kompani befans hafwa tagit twå första och ett andra pris, utom femman på masten och pris wid förmiddagens prisskjutning. Genom “säker hand och säkert öga” samt ett “godt fotlag” hade Fritz den dagen tjenat ihop 28,50 och en dosa, “det mesta han någonsin förtjent på en dag”, påstod han.
— Mr Waddington med fru anlände i söndags till Stockholm. I måndags gaf franska sändebudet middag för honom och i tisdags hade han audiens hos konungen, hwarefter han afreste från Stockholm med nattsnälltåget till Malmö.
— De swenska operaartisterna hafwa otur med sin repertoir. I Kristiania har Tivolis innehafware, hr Paulsen, protesterat mot uppförandet af “Konung för en dag”, då han köpt den uteslutande rätten att uppföra operan i Norge under 3 år. Till protesten togs ingen hänsyn, hwarför Paulsen uttagit stämning mot sällskapet med yrkande om skadestånd.
— För andra gången återförwisadt är biskop Rundgrens tryckfrihetsmål mot Karlstads Tidning. Swea hofrätt har icke ansett rådhusrätten haft anledning att jäfwa någon af de utsedda jurymännen.
— Clementsnäs ångsågs brädgård itändes i onsdags; ångsågen tillhör Skellefteå aktiebolag. På torsdagen war elden dämpad. Nio arbetarebostäder med uthus, hela brädgården samt handelsboden med warulager, försäkrad till omkring 272,500 kronor, nedbrunno, hwaremot ångsågen, qwarn, twå inspektorsbyggnader samt timmermagasin räddats. 125 personer huswilla. Starka sydliga windar åstadkommo jemwäl skogseldar, som dock dämpats. Elden anses uppkommen genom gnistor från ångbåtar.
Ur Stockholmskorrespondensen
den 28 juni.
«Svenska missionsförbundet» har, såsom förut nämnts, sitt femte årsmöte härstädes i dessa dagar. De offentliga förhandlingarna togo sin början i går och höllos i “Södra missionshuset” hwilket, oaktadt den tryckande wärmen, var ända till trängsel fyldt af åhörare under hela den tid från kl. 9 till ½ 2 och från kl. 4 till 8, som dagens möte upptog. Bland de uppträdande talarne märktes lektor P. Waldenström, pastorn och föreståndaren för förbundets missionsskola i Kristinehamn E.J. Ekman och kapten C. Kollinius, hvilken sistnämnde fungerade som ordförande. Alla tre tillhöra den af 7 ledamöter med 3 suppleanter bestående “komitén”, hvilken har att verkställa förbundsombudens vid årsmötena fattade beslut och sjelf besluta i frågor, som uppstå mellan årsmötena äfvensom handhafva ekonomien. I jemförelse med “Evangeliska fosterlandsstiftelsen”, som egt bestånd i 27 år, är “Svenska missionsförbundets” werksamhet mindre omfattande, men det har dock under de fyra år, som förgått, sedan utbrytningen ur Fosterlandsstiftelsen egde rum, hunnit med sig förena 121 missionsföreningar och 42 “församlingar” (benämnda “brödra”- eller “friförsamlingar”) samt inrätta missionskolor i Kristinehamn och Winslöf. Derjemte har förbundet i sin tjenst 17 reseombud, af hvilka 6 äro prestmän, samt 16 missionsarbetare, af hvilka 4 vistas i Lappland, 3 i Finland, 1 i Kronstadt samt 2 på hwarje af platserna Petersburg, Baku, Ural och Kongo. Till de olika grenarne af förbundets mission inflöto under sistlidet år nära 45,000 kr. i gåfwomedel, och den kontanta behållningen, som vid årets början utgjorde icke fullt 23,000 kr., hade vid dess slut stigit till något öfver 28,000 kr. För jemförelsewis skull, må nämnas, att till “Evangeliska fosterlandsstiftelsen” hafwa för närwarande anslutit sig 108 missionsföreningar; Stiftelsen har 312 provinsombud, af hvilka 168 äro prestmän, samt 96 kolportörer, 8 reseombud och 24 utländska missionärer. Den inländska missionsafdelningen egde vid förra årets slut en behållning af något mer än 68,000 kr. och den utländska missionsafdelningen en behållning af nära 135,000 kr. utöfwer skulderna. I gåfwomedel inflöto under fjolåret omkring 14,500 kr. till inländska och nära 140,000 kr. till utländska missionen, hwilken sistnämnda har sina olika verksamhetsfält i Ost-Afrika, Ostindien, estländska öarne samt på “sjömansmissions-stationerna” Marseille, Grimsby, Liverpool, Gloucester och Boston. Af de 108 svenska missionsföreningar, som förbundit sig med Stiftelsen, tillhöra de flesta Karlstads (49), Upsala (18) och Vesterås (18) stift. “Svenska missionsförbundet” torde räkna sina flesta medlemmar i Vermland, Dalarne och de norrländska provinserna. Att den tid af fyra år, som förgått, sedan den waldenströmska rigtningens anhängare skilde sig från “Evangeliska fosterlandsstiftelsen”, hvars årskonferens förklarat sig wilja i stridsfrågorna widhålla statskyrkans bekännelse, icke hafwa ledt till närmande mellan de båda olika rigtningarna, utan i stället ännu skarpare skildt dem från hwarandra, framgår af de utalanden, som å båda sidor förekommit i föredragen och öfwerläggningarna vid Fosterlandsstiftelsens och Missionsförbundets under innevarande månad hållna årsmöten. Serskildt förtjenar anmärkas, att de missionssalar, som disponerats af de med Stiftelsen förbundna missionsföreningarna, hafwa på få undantag när warit stängda för “Svenska missionsförbundets” predikanter.
— Statsrådet. I morgondagens konseljf lärer
h. exc. herr statsministern Thyselius erhålla
tjenstledighet för återstående delen af sommaren.
Statsrådet och chefen för finansdepartementet, hr
Themptander, säges äfwen blifwa tjenstledig från och med
den 3:dje instundande juli.
— Postparbanken. Kongl. maj:t har i senaste konselj beslutit utfärda förordning om postsparbanken, hwarefter kongl. maj:t förklarat, att denna institution skall träda i werksamhet med nästkommande års ingång, men att styrelsen öfwer postsparbanken skall, för widtagande af förberedande åtgärder, sammanträda den 15 nästkommande augusti.
— Kongl. teatrarne. Kongl. maj:t har genom öfwerståthållareembetet infordrat Stockholms stadsfullmäktiges yttrande, huruwida de skulle wilja answara till ett belopp af 50,000 kronor, för den brist, som under nästa spelår kan uppstå wid de kongl. teatrarne, sedan teatrarnes öfriga medel blifwit tagna i anspråk. Detta ärende lärer dock antagligen icke förekomma till behandling hos stadsfullmäktige förr än i höst.
Då öfwerintendenten Westins förordnande att wara chef för de kongl. teatrarne warit meddeladt endast till den sista uti innewarande månad, har någon afskedsansökan af honom hwarken behöft inlemnas eller kunnat bifallas, utan har hr öfwerintendenten Westin, såsom wi för en tid sedan omnämnde, anmält sin önskan att wid förordnande af teatrarnes direktör för nästa spelår icke komma i åtanke.
— Statsunderstöd åt fortsättningsskolor. Genom cirkulär till kongl. maj:ts befallningshafwande har meddelats hwilka belopp såsom statsunderstöd tilldelats för innewarande år åt fortsättningsskolor i riket. Understödet varierar mellan 25 och 75 kronor för hwarje skola. I Kalmar stift hafwa 14 erhållit understöd.
Akta planteringarna! Om straffbestämmelserna för utöfwandet af ohägn å allmänna platser erinras: Strafflagen stadgar i 24 kap. 3 §: Fäller, syrer eller bläcker man olofligen träd å annans skog eller mark i uppsåt att trädet eller något deraf sig tillegna eller tages olofligen der wexande gräs, torf, eller af wexande träd, ris, gren, näfwer, bark, löf, bast, ollon eller nötter; straffas, ehwad han det bortfört eller ej, med böter, högst ett tusen riksdaler eller fängelse i högst sex månader. Och i 11 §: Tager någon oloflig wäg eller gångstig öfwer annans tomt, åker, äng, plantering eller andra egor, hwilka deraf kunna skadas; böte högst femtio riksdaler. I 9 kap. 10 § bestämmes: Saknas hos den, som blifwit till böter fäld, tillgång… då skola böterna till fängelse wid watten och bröd förwandlas.
Segrare eller besegrad?
av Louisa Crow
Del 46
[ sida ]
Segrare eller besegrad?
Af Louisa Crow
Från engelskan af Öda.
(För "Kalmar".)
(Forts. från föregående. №).
"Det blir inte längre än tills han hunnit sälja sin affär i London. Sedan skola vi begifva oss till Brasilien, hvarest ingen så lätt skall finna oss. Utan skydd, sade ni? I det här fallet bedrager ni er! Ni skall få se, att så icke är."
Hon gick till dörren och öppnade den samt ropade på Reppo och Mucha under många smeksamma tillägg och hastigt kommo ett par stora raggiga varghundar rusande in i rummet och öfverhöjde sin herskarinna med sina smekningar, men morrade och visade tänderna åt främlingen och såg så fruktansvärda ut, att Oliver önskade sig långt derifrån samt kände sig mycket lättad, då de utsläpptes ur rummet.
"Det skulle vara en oförvägen man, som vågade inträda i mitt rum och röra juvelskrinet, medan de lågo på båda sidor derom", sade flickan, "och ingen vet, att de finnas här utom ni. Det var orsaken, hvarför jag höll min förlust hemlig, tills jag kunde bedja er — en gentleman och höljd öfver misstankar — att hjelpa mig."
"Jag känner mig smickrad öfver det mig visade förtroendet!" sade Oliver och böjde sig öfver den hand, hon räckt honom. "Är det mig icke tillåtet att veta namnet på den dam, som jag varit nog lycklig att kunna tjena?"
"Ni kan kalla mig Rita, och ni kan komma igen", tillade hon nedlåtande. "Ni roar mig. Kom icke i morgon; då skall mr Nathon vara här, och jag känner mig icke ensam, men när det är för vått eller för kallt att gå ut, så kan ni komma och prata med mig."
Oliver vacklade mellan en känsla af lustighet och förargelse, då han svarade:
"Ni är mycket god, donna Rita, men ni tyckes glömma, att om jag vågade gå hit utan att ni vore tillstädes att beskydda mig, så skulle jag antingen blifva afvisad af er tjenarinna eller sliten i stycken af edra hundar."
"Ja, det är sant! Ni får icke — nej, ni kan icke inträda genom porten; ty mr Nathon har gifvit befallning om, att den skall hållas stängd. Ni får gifva er närvaro tillkänna genom en signal. Kan ni härma en ugglas skri? Gör då det, och om jag icke fästar afseende dervid, så kan ni förstå, att jag icke är vid lynne att emottaga er. Farväl monsieur! Er häst måste vara trött att vänta på er."
Hon sväfvade framför honom för att öppna porten, utanför hvilken hans häst frustade och skrapade med hofvarne, och hennes nästan onaturligt bleka i mantillan inhöljda ansigte såg ofantligt tilldragande ut i höstqvällens dunkla ljus.
"Stanna!" sade hon, då han redan satt ena foten i stigbygeln. "Jag glömde, att jag borde gifva er något bevis på min tacksamhet. Hvad skall det blifva? En kyss?"
Hennes röda läppar voro så frestande nära hans egna, att Oliver ögonblickligen böjde hufvudet, men den nyckfulla Rita sprang genast ifrån honom.
"Bah, monsieur, jag skämtade bara! Mina kyssar bortgifvas icke så lätt heller; dertill äro de allt för dyrbara. Här är något, som jag värderar mindre. Tag det!"
Hon lade en ring i hans hand och var försvunnen, innan han kunde tacka henne, och så snart han morgonen derpå kom till London, begaf han sig till en välkänd juvelerare, der han, efter att hafva köpt en småsak, framvisade ringen och vårdslöst frågade om värdet på den deri infattade stora smaragden. Då juveleraren nämde summan, kände sig Oliver belåten så väl som förvånad. Om danzellan på detta sätt betalde alla henne gjorda tjenster, skulle hennes bekantskap vara värd att odlas, och han ämnade med säkerhet åter besöka henne.
Såsom ursäkt för detta andra besök i staden hade Oliver försett sig med ett kontrakt, angående hvilket han föregaf sig vilja rådfråga lady Helena.
Men hon kom icke emot honom med samma leende ansigte som förr. Mrs Austruther hade om och om igen upprepat sin anklagelse, tills mylady ihågkom, att sir Denys en gång kommit hem högst förbittrad och talat om förmätenheten hos Roger Yaldens son, hvarför hon ej kunde helt och hållet förneka, att det möjligen fans någon grund för den gifna vinken, att Oliver hemligen sökte vinna Marguerites ynnest, men att Marguerite uppmuntrade honom eller tillåtit honom att omfamna sig, vägrade hon ännu att tro, och ej heller ville hon afskeda Oliver.
"Han är ung och kanhända fåfäng och romantisk", sade hon. "Jag skall lära honom att hålla sig på sin plats, men jag vill icke straffa allt för hårdt vid första fel han begår. Efter en tid kommer han att inse dåraktigheten af sina förhoppningar och ångra dem."
Vid första ögonkast såg Oliver, att han fallit i onåd och förbannade Rollo såsom orsaken dertill, men han aktade sig väl för att låta märka, att han på minsta sätt kände sig skyldig och frågade efter lady Helenas helsotillstånd med så underdånig vördnad, att en del af hennes tillbakadragenhet försvann.
Han förlängde sitt besök, så mycket han kunde, under förhoppning att rätta föremålet för hans besök skulle uppenbara sig, men hon gjorde det icke, och han var tvungen att taga afsked.
"Det var sant", sade han, framträdande från dörren, då han skulle aflägsna sig, "jag har ett bud från hushållerskan till —" men nu möttes hans blick af lady Helenas med ett så hotande uttryck, att han icke vågade fullfölja meningen, som han ämnat — "till miss Edmee. Tillåtes det mig att personligen framföra det?"
"Det går nog inte för sig, mr Yalden. Mina döttrar äro sysselsatta."
Oliver bugade sig leende, anmärkande, att det icke var af mycken vigt utan kunde vara, tills miss Edmee återvände till Lorryngton.
"Om mrs Bond har något att säga, så kan hon skrifva", svarade lady Helena med mycken bestämdhet. "Det är icke troligt, att någon af oss så snart kommer att återvända till Lorryngton, åtminstone icke förr än efter det giftermål, som kommer att ega rum mellan miss Marguerite och hertigen af Norhurst."
Det leende, som spelade öfver Oliver Yaldens läppar, så snart han blifvit ensam, var ett mycket hemskt sådant.
"Min sköna fästmö tänker således att undgå mig genom att gifta sig med en annan! Jag kommer kanhända ej att vinna henne så lätt, som jag tänkte, men de kunna ej uppställa några hinder, som jag ej är beredd att undanrödja. Om satan sjelf och hela mörkrets makt stode i vägen, skall jag dock fullfölja min plan! Hon skall ej bli någon hertiginna, utan min hustru — min slaf, i fall hon retar mig. Jag har svurit det, och de skola finna, att jag kan hålla min ed."
TJUGONDE KAPITLET.
Manövreringar.
Istället att, såsom han låtit lady Helena förstå, genast lemna London, begaf sig Oliver helt djerft till ett midt emot liggande hotell, der han bestälde ett rum med utsigt åt gatan, och under förevändning att han hade mycket att skrifva — han medförde försigtigtvis en mängd papper — placerade han sig vid bordet framför fönstret, så att han såg alla, som gingo in och ut i det hus, der lady Helena bodde.
Hans spioneri lönade sig dock föga; ty endast besökande kommo och gingo, bland andra den unge hertigen af Norhurst, hvilken qvarstannade så länge, att Oliver mumlade förbannelser öfver ödet, som gjort honom till en fattig man, då en annan, som icke hade hälften så godt hufvud som han, var en pär och hade tillträde till det hus, der han sjelf skulle blifva vägrad tillträde.
Hvarken lady Helena eller hennes styfdöttrar togo sin vanliga promenad i vagn, och det dröjde länge, innan en sådan körde fram för dörren, och Edmee i en praktfull aftontoalett trädde ut, åtföljd af mrs Austruther, hvarpå båda stego in i vagnen och rullade bort.
Detta öfverensstämde väl med Olivers planer; men hvar var lady Helena? För att få veta detta utbytte han sin hatt mot en dålig mössa, knöt en mångfärgad näsduk om halsen och begaf sig sålunda utstyrd till hotellets kök. Han ansåg det alltid för klokt att stå på god fot med tjenarne i hvilket hus han än kom, och vid sitt förra besök hos lady Helena hade han börjat en liten kurtis med en der varande vacker huspiga.
Efter denna flicka frågade han nu med så bestämd ton, att hon kom med någon rädsla, väntande att finna en slägting från sin hemort i något af de mellersta grefskapen.
Innan hon hann gifva luft åt sin förvåning och sitt missnöje öfver det puts, han spelat henne, såg hon ett guldmynt glimma mellan fingrarne på den hand, Oliver höll upp, och hon lät utan svårighet förmå sig att höra på, medan han i en hastig hviskning förklarade, på hvad villkor myntet skulle blifva hennes.
"Gif denna biljett till miss Lorryngton och lemna mig svaret!"
Flickan såg tveksamt på breflappen.
"Det skulle jag, om jag kunde, men för närvarande är hon hos lady Helena, som inte mår bra, och i morgon skall mylady lemna oss."
"Hon far då utrikes!" utbrast den missnöjde Oliver, som visste att detta ksulle till en obestämd framtid uppskjuta det påtänkta giftermålet. "Hon reser utrikes, och det fins ingen tid att hindra det! Se här, mitt vackra barn! Jag skall femdubbla denna sovereign, om du skaffar mig några minuters samtal med miss Lorryngton!"
"Men hur i all verlden skall jag kunna göra det? Jag kan icke riskera att förlora min tjenst", svarade hon.
"Du är klok nog att finna en förevändning att hviska några ord i hennes öra. Säg då blott: 'Thirza Lane väntar på er vid hörnet.' Det är tillräckligt."
Flickan utförde sitt uppdrag. Ett buller utanför lady Helenas dörr förde genast den uppmärksamma vårdarinnan dit för att bedja, att man icke skulle störa henne ur den sömn, hvari hon fallit efter flera timmars svåra plågor, och Olivers förrädiska budskap framfördes.
Thirzas namn och tanken på att få råka denna trogna vän, att få råd af henne och uppmuntras af hennes deltagande gjorde Marguerite allt för säker att hon skulle bry sig om att göra några frågor. Hastigt som tanken ilade hon till sitt rum efter en hatt och kappa, och utan att bry sig om den risk, hon löpte att blifva bannad, skyndade hon ned för trapportna, ifrig att ej förlora tillfället att tala med Thirza.
"Ni här!" utbrast hon, då hon nått det ställe, der hon hoppades finna sin trogna vän och i stället såg Oliver springa fram. "Är detta ett nytt, hjertlöst bedrägeri? Nej, jag vill icke bli uppehållen! Våga det på er egen risk! Ni må — jag förmodar, att ni kan — tvinga mig att bli er hustru, men ni skall icke tvinga mig att förstöra mitt rykte genom att hafva hemliga möten med er!"
Hon skyndade tillbaka till hotellet, och han vågade icke förmå henne att stanna och höra på, hvad han hade att säga; ty det fans allt för många personer i närheten, hvilka vid hennes rop eller motstånd skulle hafva omringat honom.
"Svara mig på denna fråga, eller ock följer jag er in till lady Helena", mumlade han vildt. "Är denna resa ert verk?"
"Nej", var allt, hvad hon vårdade sig att svara.
"Hvart skola ni resa?"
"Lady Helena har hyrt ett möblerat hus i Richmond."
"På det hans nåd hertigen må hafva bättre tillfälle att framföra sin hyllning? Hur vågar ni uppmuntra honom? Är ni icke genom löfte bunden vid mig?"
"Jag glömmer det icke", sade Marguerite med en tung suck.
"Men ni söker genom konster undvika vår förening."
"Jag ville gerna undvika den, om jag kunde, men icke genom 'konster', som ni uttrycker er", svarade hon stolt.
"Försök det då inte alls, ty vid Gud skall ni icke misslyckas! Kom ihåg att jag, i samma ögonblick jag upptäcker er i färd med att taga ett falskt steg, skall framträda för lady Helena
[ sida ] och fordra den för dolkens återfinnande utfästa belöningen." (Forts.)