Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Ernesto Rossi
| ← Carl Wilhelm Victor Lundmark |
|
Ida Aalberg → |
Ernesto Rossi. K. St. T. gästspel 5—22 maj 1885, 10 ggr; ånyo 17 april—22 maj 1886, 14 ggr.
Född i Livorno den 13 juli 1829. Han studerade först juridik vid universitetet i Pisa, men öfvergaf studierna för att ägna sig åt teatern, som han redan tidigt önskat tillhöra. Redan vid 18 års ålder utförde han älskareroller i Genua, Milano m. fl. italienska städer. År 1855 uppträdde han med Ristori i Paris och spelade sedan i Wien, där han gjorde Goldonis lustspel kända. År 1866 återvände han till Paris, där han uppträdde ej blott på Théâtre Italien utan äfven på Théâtre Français. Under en följd af år gaf han sedermera med lysande framgång gästroller i Europas större städer, öfverallt firande triumfer såsom en af samtidens störste skådespelare. I maj 1885 gästade han för första gången Stockholm, hvarvid han uppträdde som Othello, Hamlet, Lear och Shylock. Våren 1886 återkom han till Stockholm, då publiken, utom i nyssnämnda roller, fick se honom som Macbeth, Edmond Kean och Ludvig XI i Delavignes skådespel med detta namn. Vid båda gästspelen medverkade Kungl. Teatrarnes dramatiska artister, som naturligtvis utförde sina roller på svenska, medan Rossi använde italienska språket.
Rossi kunde med mästerskap återgifva alla mänskliga känslor, framställa alla såväl kroppsliga lidanden som själsrörelser. En lycklig begåfning hade han genom trägna studier utbildat till stor konst. Hans röst, af naturen böjlig och vacker, var sedan så bearbetad, att den villigt lydde allt hvad konstnären ålade den att utföra. Han uppgick helt och hållet i den personlighet, som han skulle framställa, och tillät aldrig sin egen att lysa igenom.
Bland den mängd utmärkelser, som tillföll »den som personlighet lika fint bildade som sympatiskt älskvärde konstnären» var äfven kommendörsstjärnan af Vasaordens andra klass, som han erhöll vid sitt sista gästspel i Stockholm.
Efter ett slaganfall afled han i Pescara i Italien den 4 juni 1896.