Linköpings Wecko-Tidningar 1793-10-26

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  N:o 42
Linköpings Wecko-Tidningar
1793

N:o 43
N:o 44  →


[ 174 ]
N:o 43.

Linköpings
Wecko-Tidningar.

Lördagen d. 26 October 1793.

I morgon, 22 Sönd. efter H. Trefalldighet, Prädika

I Domkyrkan: Slotts-Predik. Magister Wångenberg, Ottesången, Comministern, Candid. J. Adam Rosinius (Högmässan) Pastoral-Predikan, och Studenten Scharin Aftonsången.

I S:te Lars: Comminister Lindhagen.

I Hospitals-Kyrkan: Comminister And. Olof Lunnerqwist Pastoral-Predikan.





Kärlek.

Kärlek består af flere sorter, och man skulle för mycket missbruka et så wackert ord utan at göra en tilbörlig skilnad. En brådskande kärlek förebådar merendels en bister och äfwentyrlig framtid. Wi fatte olyckligt wis behag til en förgänglig yta, uti de åren, då wi icke ännu känna följderna. Ofta för at få släcka en lastfull låga, upoffre wi medel och förmögenhet på [ 175 ]warelser, hwilka Försynen werkeligen ämnat til annat än werldenes afskrap. Desse lastfulla söka på alle sätt at göra sig älskade. Deras största flit består deri att sysslosätta sig med at behaga och blifwa retfulle, och straxt är Ynglingen fast uti snaran. Huru skyndar han sig icke sitt bedrägliga föremål til mötes, och afbidar med längtan det förföriska ögnablicket då hon öpnar sine kättjefulla armar för at emottaga hans ömhet och kärlek. Försent ångrar han sin dårskap. Då hans bästa tid är förswunnen, medel och hälsa förspilda, ser han först frukten af sine ungdomsnöjen. Huru gärna skulle han icke wilja återkalle de förflutne dagar, men tiden återlemnar intet. Hela hans själ känner icke något wärdigt deltagande uti de nöjen som den obefläckade Kärleken skänker sine upriktige Älskare. Men så ryslig och bister en djurisk kärlek är, så lysande och tilfredställande är däremot den otwungne, rena och dygdiga, och jag trottsar alla försök som anwändas emot den samma. Den rena Kärleken är icke flygtig och ostadig, ty han har icke flera än et föremål. Icke flammande och öfwergående, utan segrande och beständig. Om något utgör wår timliga sällhet och lycksalighet, är det twifwelsutan det nöjet man njuter uti sin älskarinnas armar. Hon är wald och wil dela alla öden med mig, och ingen ting utan döden kan slita hänne från min sida. Är lyckan blid och tildelar oss något godt, njuta wi det med tacksamhet, såsom et lån af den Alsmägtiga Godheten. Infalla olyckor och motgångar, upmuntre wi hwarandre med ståndaktighet, öfwertygade at sådant icke är något nytt på jordklotet. Wilja owänner stifta oenighet, så måste de dock med harm blygas, emedan de ingen ting kunnat uträtta. Sådan är [ 176 ]den äkta Kärleken, och den lastfulle måtte erkänna honom wara sådan. Huru lycklige skulle wi icke därföre wara, om wi sökte qwäfwa de första retfulla gnistor, som så ofta äro orsaker til wår timliga undergång. Det är beklagligt, at ju äldre werlden blifwer, desto ogudaktigare blifwa dess Inwånare. Ingen må neka, at wi hafwe brist på underwisningar, men underwisningar och lärdomar hållas för dårskaper hos större delen, hwarföre ock den rätta kärleken hos mångom är förswunnen.





Om Eldsvådor.

Sannerligen skulle icke detta onda sällan tima, om man warsammare handterade detta Element, än som nu sker i de fläste hus. Det är icke sällsamt at finna, huru bara ljus bäras af owuligt tienstefolk både i windar och andre obebodde rum, hwaräst ofta eldfängda ämnen, såsom blånor, halm ock spånor äro at tilgå. Äfwen är den skadliga seden widtagen och bruklig, at man finner nästan öfwer alt Skolpiltar ligga på sina sängar om qwällarne med tänd pipa och en bok i handen, då det kan hända at han somnar från både pipa och ljus, och huru snart kan icke elden itända rummet och innan kort ödelägga flere hus? Det synes wara både rätt och billigt, at husägaren eftersåge sitt tjenstefolk med noggranhet, samt hålde alfwarlig upsigt öfwer sin mindre agtsamme Hyresgäster.





[ 177 ]

Charade.

 
Mit Första wårdas ofta wäl
Båd utaf Tokar och af Lärde.
Mit Andra äfwen bör med skiäl
Wärderas, som en sak af wärde.
Mit Hela sammanparat gör
En människja af dygd och heder.
Och med sig sådan nytta för
Som främjar Dygd och goda seder.

Ordet till denna Charade upgifwes nästa gång





Ordet till Charaden uti Tidningen N:o 42, är: Band-Hund.





En ärlig man, som gjordt en förnäm Herre en synnerlig tjenst et halft års tid, har för sitt beswär njutit i betalning 12 öre K:mt. Desse medel äro til en fattig lemnade, som til den förnäme Herrns underrättelse meddelas, ty i annat fall hafwa de icke blifwit emottagne. Wid annat tilfälle, förbinder han sig icke widare tjenst kunna göra för så litet arfwode, hwilket til underrättelse meddelas.





Kungörelse:

En god Mjölke-ko är til salu, som kan beses i Köpptorp nära til staden. Om priset kan accorderas i Stångebro Tull.


N:o 44 utgifwes Lördagen d. 2 November kl. 4. e. m.


Linköping, tryckte hos G. W. Londicer och Björckegrens Enka.