Oskar Patrik Sturzen-Becker (Orvar Odd)
| ← Wilhelm von Braun |
|
Källor → |
OSKAR PATRIK STURZEN-BECKER.
(ORVAR ODD.)
1.
»
et är entusiasmen, som förer världen framåt»
yttrar uti en af sina minnesbilder fil. dr Oskar
Patrik Sturzen-Becker, eller — med det namn, hvarunder
vi bäst känna honom — Orvar Odd. Detta, skulle man
kunna säga, är äfven den makt, som drifver honom själf
framåt. Entusiast är han, vare sig det gäller hans politiska
idéer med deras skandinavism, ryssfiendtlighet, liberalism
eller det gäller naturens skönhet, en sång af Jenny Lind,
ett välordnadt charcuterifönster i Paris — »en hel bukolisk
dikt i sammandrag» — eller en god cigarr, »en kraftig
tio-öring, El-Valor».
Utan tvifvel är Orvar Odd den radikalaste af sin tids frihetsskalder, den af de stora revolutionsåren mest påvärkade, enligt egna ord »fransman till nio tiondelar af sitt väsen», i sina politiska sympatier ej mindre än i skrifsätt och stil.[1] Med lif och själ tillhörde äfven han det parti, som en gång betraktade den store oppositionsmannen, den af regeringen för »den farligaste» mannen i landet ansedde K. H. Anckarsvärd, för sin ende anförare, ehuru han senare, i likhet med den yngre generationen, genom utvecklingens gång kom att i ett och annat skilja sig från dennes fana. Bland Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/342 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/343 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/344 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/345 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/346 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/347 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/348 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/349 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/350 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/351 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/352 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/353 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/354 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/355 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/356 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/357 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/358 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/359 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/360 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/361 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/362 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/363 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/364 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/365 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/366 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/367 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/368 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/369 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/370 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/371 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/372 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/373 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/374 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/375 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/376 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/377 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/378 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/379 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/380 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/381 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/382 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/383 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/384 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/385 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/386 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/387 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/388 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/389 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/390 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/391 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/392 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/393 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/394 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/395 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/396 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/397 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/398 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/399 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/400 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/401 för kort tid sedan lades till det s. k. »Folkets Palats», afsedt för de kroppsarbetande klassernas vederkvickelse.
Att Orvar Odd för flera tiotal af år tillbaka så förstod och uppfattade massans behof af och rätt till — ej endast politisk frihet — utan till upplysning, förädlande nöjen, det visar, huru djupt han tänkt sig in i det, som utgör demokratiens kärna: människans värde såsom sådan, oafsedt alla yttre förhållanden; och såsom vi förut sagt, det är framför alt det svenska folkets höjande, för hvilket han arbetar under sina sista års politiska sträfvan.
Vi se honom konsekvent in i det sista; i det minsta, som i det största trogen den »trofasthetens religion», han i den förut omtalade »Tillegnan» till sina vänner sagt sig tillhöra.
Mer än någon annan af sina samtida, hade Orvar Odd öppet sinne för alt, som i tiden rörde sig omkring honom, vare sig det frambröt med kraften af ett revolutionsdån eller det kräfde ett fint gehör, när det kom som en stilla hviskning om något för folkets framtid lyckobringande; ja, innan han gick ur tiden, värmdes han af och gaf märkvärdigt klara uttryck åt tankar, som först nu i de senare åren vunnit någorlunda fast form.
Som ett slutomdöme om honom kunna därför med fog sättas de ord, vi redan en gång anfört:
Det känner jag vid mig själf, att jag vid fanan
Har intet svikit och ingenting förrådt.
Våra skildringar äro härmed afslutade.
Vi hafva altså i »Frihetens sångarätt» i Sverige på 1840-talet funnit skalder, hvilkas diktning, mer eller mindre utgången ur romantikens dunkel och till sin första början bärande dess drag, snart träder fram i det värkliga lifvets ljus för att, käckt och fördomsfritt, slå till revelj för sin tids bästa idéer: Nordens enhet, ordets frihet, en ökad social jämlikhet, individernas själfmyndighet och nationalitetens rätt.
- ↑ I Biografiskt Lexikon 1848 säger han om sig själf: »slägten leder sitt ursprung från sjöröfvaren Klaus Störtebecker — — — kan väl vara. Den som skrifver detta har någon gång liksom känt, att det rinner gammalt sjöröfvarblod i hans ådror. — — —»