Sång till psaltare

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Kom i lunden
Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim
av Erik Axel Karlfeldt

Sång till psaltare
Löskekarlarnes sång  →
Ur diktsamlingen Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim utgiven 1901.


Nu ingen svag och ingen varlig flykt
skall lyfta oss från dessa stankens dalar.
Ej finns ett torn, för högt i höjden byggt
för sönerna av låga källarsvalar.
Hav tack, natur, för detta starka rus,
som räckt så länge över ungdomstiden
att det kan bära oss till glans och ljus,
då här blir skumt och dagen är förliden!

Nu låt oss timra äventyrets köl,
med fatens kimmar klädom våra spanter,
och gick vår färd förut i stilla öl,
så må den gå på böljebergens branter.
Ej finns ett land, för skönt att eftersträvas
av våra stora drömmars vilda skrov.
Så högt som vattnen gå, vårt mod skall hävas.
Guds anda var i skeppet, fast hon sov.