Sherlock Holmes äventyr del 4/Förlagsreklam
Berömda män om böcker och läsning.
Det är ju icke först från boktryckarekonstens uppfinning böckerna leda sitt ursprung. De äro naturligtvis lika gamla som konsten att skriva och läsa. De äldsta böckerna voro rullar — under sjunde århundradet började man skriva nästan uteslutande på pergament. Men de gamla kände även fyrkantiga böcker av metall, trä, elfenben. Först med Gutenbergs uppfinning vann häftning och inbindning av böcker sin utbildning.
Vilka kolossala framsteg har icke läsningen sedan dess gjort! Från att först ha varit några utvaldas privilegium äro böckerna nu allas egendom och i våra dagar bli litteraturens skatter allt mer tillgängliga för en var. Vi ha här nedan plockat samman en del citat ur vad store män alltifrån långt före Kristi födelse till nuvarande tid skrivit och talat om värdet av böcker och läsning. Det är en intressant samling, som visar huru oersättliga böcker äro, huru de blivit våra bästa vänner och ovärderligt umgänge.
Vi göra således början med de gamla klassikerna:
Socrates säger i en av sina skrifter: Använd din tid till att förädla dig genom andra människors skrifter, så skall du lätt uppnå vad andra arbetat hårt för. Föredrag kunskap framför rikedom, den senare förgår, den förra består.
En inskription på det år 300 före Kristus grundade biblioteket i Alexandria löd: Själens näring eller sinnets medicin.
Cicero skriver : Andra sysselsättningar äro icke för alla tider eller alla åldrar eller alla ställen. Men läsning är ungdomens näring och ålderdomens vederkvickelse, en prydnad under framgången, en tillflyktsort och en tröst i motgången, den skänker välbehag i hemmet och är ingen börda när man är borta, sällskap under långa kvällar, på våra resor och när vi vila oss på landet.
Seneca, den store filosofen: Om du ägnar din tid åt studium av goda böcker undviker du detta livets leda, ej heller längtar du efter natten därför att du tröttnat på dagen, ej heller blir du en börda för dig själv eller ditt sällskap outhärdligt för andra.
Plutarkus: Vi böra betrakta böcker så som vi välja sötsaker, icke uteslutande gripa efter de mest välsmakande utan främst beakta de mest hälsosamma, icke förneka oss någondera men gilla de senare mest.
Plinius d. y.: Plinius den äldre brukade säga att ingen bok var så dålig att icke någon del av den kunde vara till gagn.
Francesco Petrarca, den italienske skalden som nådde upp till en Ciceros skaldskap och med rätta fått namnet humanismens fader, skriver på ett ställe att böcker aldrig mista sin smak för honom. De resonera med oss, de rådgöra med oss och äro förenade med oss genom en viss levande talför förtrolighet. Varje bok icke blott ingjuter känslan av att tillhöra sina läsare utan den väcker tanken på andra böcker och önskar att även lära känna dessa.»
Lord Bacon, den store engelske filosofen, har på ett ställe i sina skrifter detta uttalande: »Läs icke för att säga emot och vederlägga, ej heller för att tro blint eller taga allt för givet eller för att få prata och diskutera utan för att överväga och begrunda. Somliga böcker äro blott att smaka på, andra att sluka och några få att tuggas och smältas. Det vill säga att somliga böcker skola endast läsas delvis, andra skola läsas icke alltför omsorgsfullt och några få studeras helt och hållet med noggrannhet och uppmärksamhet.»
Earlen av Bedford ger sina söner detta goda råd: »Till stor nytta inte blott för edra böcker utan även för hälsa och sysslor måste jag råda och anbefalla er att vänja er att stiga upp tidigt. Ty, tro mig, ingen sjusovare har någonsin uträttat stora och ädla dåd... Låna därför av dessa gyllene morgontimmar och ägna dem åt edra böcker.»
John Locke — som bekant Englands ryktbaraste filosof — yttrar i sitt stora arbete om människans förstånd dessa ord:
»Uppfostran är gentlemannens början, men läsning, gott sällskap och eftertanke kräves för att få honom färdig. De som ha läst om allting anses även förstå allting, men det är icke alltid så — läsningen förser endast hjärnan med kunskapsmaterial, det är tänkandet som gör det lästa till vår egendom.»
Den franske ärkebiskopen Fénelon, som stod på höjden av sin tids bildning och är författare till Telemaque, satte så stort värde på böcker att han säger: »Om alla rikens kronor lades för mina fötter som utbyte mot mina böcker och min kärlek till läsning skulle jag med förakt stöta dem alla tillbaka.»
Engelsmannen Jonathan Swift, författare till bl. a. GULLIVERS resor och för övrigt en av alla tiders mest originella skriftställare, skriver i sina Tankar i olika ämnen: »När jag läser en bok, antingen förståndig eller dum, tyckes den mig vara levande och tala till mig. Ibland kan jag läsa en bok med nöje och dock avsky författaren.»
Alexander Pope, en annan av samma tids stora engelska författare, vilken med en viss rätt fått namnet »Englands Horatius», yttrar på ett ställe i sina brev: »I denna dag som i dag är, så hur mycket sällskap jag än haft och så mycket jag tycker om sådant, skulle jag hellre sysselsätta mig med läsning än med den mest angenäma konversation.»
Montesquien säger: »Kärleken till läsning sätter människan i stånd att utbyta de ledsnadens stunder, som var och en möter i livet, mot de behagligaste timmar.»
Goethe yttrar på ett ställe: »Det finns tre klasser av läsare: några njuta utan omdöme, andra döma utan att njuta och så finns det åter andra som döma när de njuta och njuta när de döma.»
Isaac Disraeli, lord Beaconfields fader, slår huvudet på spiken när han gör följande jämförelse: — Läsarne få inte inbilla sig att all förnöjelse av ett litterärt arbete beror på författaren, ty det finns något som läsaren själv måste tillföra boken för att den skall behaga. Det finns en litterär aptit, vilken författaren lika litet kan framkalla som den skickligaste kock kan åstadkomma matbegär hos gästerna. När kardinal Richelieu sade till Godeau att han icke förstode dennes verser svarade den hederlige poeten att det icke var hans fel. Det vore verkligen synnerligen orimligt, att av en målare som utställer tavlor begära att han skulle bestå glasögon för de närsynta! Den tillfälliga sinnesstämningen kan vara olämplig för att få rätta smaken på en sak och vi ha haft många oriktiga kritiker av store män, vilket är att tillskriva nämnda omständighet. En författare får inte blott stå till svars för sina egna brister utan även för läsarens!»
Coleridge, berömd engelsk skriftställare och tänkare, delar de olika slagen av läsare på sitt sätt. Somliga likna, säger han, silduken för gelé. — de släppa igenom allt det rena och goda och behålla endast det orena och avfallet. Andra likna svampar — deras hjärnor suga upp allting och lämna det tillbaka, blott något smutsigare. Andra liknar han vid timglas och deras läsning vid sanden som rinner in och ut. Den femte och sista klassen jämförde han med slaven i Goleondas gruvor, vilken behöll guldet och de ädla stenarna men kastade bort stoft och slagg.
William Channing, den berömde amerikanske teologen och skriftställaren, yttrar om värdet och valet av böcker bl. a. följande:
»Det är förnämligast genom böcker som vi få njuta umgänge med överlägsna andar och detta ovärderliga tillfälle till förbindelse står öppet för alla. I de bästa böckerna tala store män till oss, giva oss sina dyrbaraste tankar och utgjuta sin själ i vår. Gud vare tack för böcker! De äro röster från dem, som äro fjärran och hädangångna, och göra oss till arvingar till gångna generationers andliga liv. Böcker äro de verkliga jämnlikhetssiffrorna. De skänka alla, som vilja troget använda dem, sällskap och andligt umgänge med de bästa och största av vårt släkte — — —
»Vid valet av böcker kunna vi få mycken hjälp av dem som läst mer än vi själva. Men när allt kommer omkring är det bäst att vår egen smak blir till stor del bestämmande. De bästa böckerna för en person äro icke alltid de som de lärda rekommendera utan oftare de, vilka tillfredsställa sinnets särskilda behov och naturliga törst samt därför väcka intresse och fastslå eftertanken. Och härvidlag bör observeras, icke blott ifråga om böcker utan även i andra avseenden, att självuppfostran måste växla med indivi-den — — —
»Jag vet hur svårt det är för vissa personer, särskilt dem som tillbringa mycken tid med hantverk, att ägna uppmärksamhet åt böcker. Låt dem anstränga sig att övervinna denna svårighet genom att välja ämnen av djupt intresse eller läsa i sällskap med de sina. Ingenting kan ersätta böcker. De äro muntrande eller tröstande sällskap under ensamhet, sjukdom och nöd. All rikedom i världen skulle icke gå upp mot det goda de föra med sig. En av tidens mest intressanta företeelser är böckernas mångfaldigande och deras spridning genom alla samhällslager. För en liten kostnad kan en person nu bli ägare av den engelska litteraturens dyrbaraste skatter.»
Macaulay, den frejdade brittiske historikern, skriver i ett brev till sin nièce »Tack för ditt mycket vackra brev. Det gläder mig alltid att göra min lilla flicka lycklig och ingenting fröjdar mig så mycket som att se att hon tycker om böcker. Ty när hon blir gammal som jag skall hon finna, att de äro bättre än alla tårtor och kartor och leksaker och lekar och skådespel i världen. Om någon ville göra mig till den största kung som funnes med palats och parker och fina middagar och vin och ekipage, vackra kläder och hundratals tjänare, på villkor att jag icke skulle få läsa böcker så ville jag icke bli kung — jag ville hellre vara en fattig man på en vindskupa med många böcker än en konung som icke tyckte om att läsa.»
Emerson, Amerikas största filosofiska snille — det för hans författareskap kännetecknande är hans djupa tro på människonaturens förmåga att utveckla sig till det goda och hans starka betonande av personlighetens rätt till fri utveckling — yttrade i ett tal till studenterna vid Howarduniversitetet i Washington 1872 bl. a. följande:
»När helst jag har att göra med unga män och kvinnor önskar jag alltid veta vilka deras böcker äro. Jag önskar försvara dem för dåliga och göra dem bekanta med goda, jag önskar tala om vilken oändligt stor nytta ett gott sinne har av läsning — troligen mycket mer av läsning än av samtal. Det är naturligtvis främst av vikt att välja en vän. En ung man skulle finna en vän något äldre än han själv eller vars sinne är något äldre än hans eget för att väcka hans begåvning. Denna tjänst gör oss böckerna oftare. Jag tror att om ett mycket rörligt sinne, om en ung begåvad man anförtror er sin ärliga erfarenhet så skulle ni finna att han hade sin väckelse mer att tacka böckerna än levande personer.»
Gladstone yttrar i ett tal till Blackley Institute 1878:
»Man sade om Sokrates att han nedkallade filosofien från himlen. Men vissa upplysta förläggares företagsamhet har lärt dem att arbeta för massan och det är ett mycket viktigt faktum. När jag var gosse brukade jag tycka om att titta in i en bokhandel, men där fann jag icke någonting som den tidens arbetare kunde komma över. Tag t. ex. en Shakespeare. Jag kommer mycket väl ihåg att jag gav 2 pund 16 shilling för min första bok, men nu kan man få ett utmärkt exemplar för 3 shilling. Nu äro dessa böcker tillgängliga, vilka förut voro alldeles oåtkomliga. Tror ni när ni ser personer fördjupade i studium att de inte tycka om det? Nej. Det är utan tvivel ett visst slags arbete — andligt arbete, men det är så förbundet med intresse under hela tiden att arbetet glömmes genom det ljus det sprider under detsamma. Massor av böcker skrivas ideligen och kommer inom räckhåll för den stora allmänheten. Man kan icke antaga att arbetare när de komma hem från sitt grovgöra vilja studera Euclides och dylika arbeten, men det är ju önskvärt att alla klasser av människor, och kanske mest av den arbetande klassen, ansträngningar göras att höja sig över vad som blott är ytligt finna sin förströelse i att lära känna verk av verkligt intresse och skönhet.»
I ett tal till arbetare i Saltney yttrade samma grand old man vid öppnandet av ett institut:
»Böcker äro ljuvligt sällskap. Om ni går in i ett rum fyllt böcker så tyckas de, även utan att ni tager ned dem från sina hyllor, tala till er, tyckas hälsa er välkommen, tyckas berätta er att de ha något inom sina permar som är gott för er och de längta efter att delgiva er det. Uppskatta dem och bemöda er att draga fördel av dem.»
Thackeray, vars 100-årsminne nyligen firats i England, skriver i sina Roundabout papers: Romaner äro härliga ting. Alla människor med sund litterär smak älska dem — nästan alla kvinnor. Ett stort antal duktiga begåvade män, domare, biskopar, ämbetsmän, matematiker, äro notoriska romanläsare lika väl som ynglingar och söta flickor och deras snälla, ömma, mödrar.
Vid öppnandet av ett stort bibliotek i Birmingham 1882 berättade John Bright:
»För tjugu år sedan var jag uppe i Sutherlandshire i och för den hälsosamma sysselsättningen att försöka få en smula lax ur Helmsdalefloden. När jag gick längs floden påträffade jag en herdes hydda. Ingen var hemma utom en äldre kvinna, som mottog oss mycket vänligt. Under det jag satt i rummet blev jag på fönsterposten varse en liten, mycket tunn bok. Jag steg upp, fattade boken och fann till min förvåning och glädje att det var ett exemplar jag aldrig träffat på förut — en upplaga av Det återvunna paradiset, ett skaldestycke, om vilket de främsta auktoriteter sagt att om Det förlorade paradiset icke funnes så skulle Det återvunna paradiset vara det vackraste poem på vårt språk. Jag uttryckte min förvåning och glädje över att i denna avkrok, i denna enkla hydda, i en herdes anspråkslösa hem finna denna bok som för mig syntes alldeles förvandla den lilla stugan. Det var som om den låga kojan blivit eklärerad av Miltons snille och jag tog mig friheten fråga hur boken kommit dit och vem som läste den. Jag fick veta att den goda kvinnan hade en son som uppfostrats till präst och för tillfället tjänstgjorde i Canada. När helst jag tänker på floderna i Skottland och särskilt på Helmsdalefloden och minnet av den stugan dyker upp, ser jag alltid för mig och skall aldrig glömma den lilla tunna boken, som jag fann på fönsterposten och vars påträffande syntes mig höja de inneboende till en högre sfär... Mitt eget intryck är att ingen större välsignelse kan vederfaras en hantverkares familj än kärlek till böcker. Betydelsen för hemmet av denna består i skydd för många frestelser och från mycket ont.»
John Ruskin säger i sitt företal till Sesame and Lilies:
»Eftersom livet är mycket kort och dess stunder av lugn så få, böra vi inte kasta bort några på att läsa värdelösa böcker. I ett civiliserat land skulle böcker av värde vara åtkomliga för var och tryckt i bästa form. Ingen behöver en massa böcker, men de som vi behöva böra vara prydligt tryckta, på bästa papper och i starka band. Ehuru vi nu verkligen äro en ömkansvärd och fattig nation och knappt i stånd att hålla ihop kropp och själ, så lika litet som en person i hjälpliga villkor skulle på sitt bord vilja ställa fram erkänt uselt vin eller skämt kött utan att blygas, lika litet behöver han på sina hyllor ha dåligt tryckta eller löst och slarvigt häftade böcker. Ty ehuru få kunna vara rika så kan varje man, som ärligt anstränger sig, skaffa sig och sin familj goda skor, goda handskar, starka selar för sina hästar och varaktiga band för sina böcker. Jag skulle vilja yrka på att varje man, när han börjar tänka på sin kloka bosättning — så fort han genom den strängaste sparsamhet kan, om det går än så sakta — förvärvar sig en serie böcker för livet och gör det lilla biblioteket till det prydligaste av hela inredningen. Det skulle stå som en liten staty på sin plats och den första och strängaste läxa som inpräntades hos barnen skulle vara att nyttja sin egen litterära egendom varsamt och försiktigt utan att slita sönder bladen eller göra hundöron.»
Vi avsluta denna lilla serie av uttalanden med ett citat ur John Lubbochs Livets behag: En sång om böcker: »Många läsare tror jag förlora mycket av läsningens behag genom att tvinga sig att dröja för länge vid ett ämne. På en lång järnvägsresa taga t. ex. många personer med sig en enda bok. Följden blir att, om det icke är en kort berättelse, äro de alldeles trötta på den efter någon timma. Om de däremot hade två eller hellre tre böcker av växlande innehåll och en av dem av muntrande slag, så skulle de troligen finna att om de bytte om när de blivit trötta kunde de återtaga både den ena och den andra med förnyad iver och den ena timmen efter den andra skulle för flyta behagligt. Var och en måste naturligtvis döma för sig men sådan är åtminstone min erfarenhet.
»Det finnes naturligtvis några böcker som vi måste läsa med särskild markering, lära oss och riktigt smälta. Men dessa äro undantag. Beträffande de flesta av dem är det troligen bättre att läsa dem fort och endast stanna vid de bästa och de viktigaste sidorna. På detta sätt skola vi tvivelsutan gå förlustiga mycket, men vi vinna desto mera genom att nå över ett större område. Jag tror att vi i själva verket böra lyssna till lord Broughams kloka råd beträffande uppfostran och säga att det är nyttigt att läsa allt av något och något av allting. Endast på detta sätt kunna vi taga reda på riktningen av vår egen smak, ty det är en allmän, ehuru naturligtvis icke oföränderlig regel att vi hava föga nytta av böcker som vi icke tycka om.»
Varför ej genomgående samma färg på de inbundna böckerna?
Förfrågningar ha ingått angående orsaken till att de inbundna böckerna ej genomgående erhållit band av samma färg. Anledningen är helt enkelt den, att en viss färg en gång för alla bestämts för en och samma författares samtliga arbeten. Denna anordning är givetvis av stor fördel såväl ur estetisk som praktisk synpunkt. När boksamlingen undan för undan fullständigas, anger blotta färgen varest på bokhyllan en vise författares samlade verk återfinnas.
Betydelsen av ett hållbart papper.
Trähaltigt papper gulnar. — Undergår en oavbruten förvittringsprocess. — Faller sönder vid minsta beröring. Dyrbara verk tryckta på trähaltigt papper. — Det gäller att se upp. — Träfritt papper hållbart i århundraden. — Papperet i Nordiska Förlagets böcker träfritt. — Ett tusen kronors garanti.
En bok, som är tryckt på trähaltigt papper och vars blad gulnat, gör icke allenast ett ledsamt intryck utan blir även inom några år alldeles värdelös, emedan det trähaltiga papperet oavbrutet undergår en förvittringsprocess — desto hastigare ju mera trähaltigt papperet är — och till slut formligen faller sönder vid minsta beröring.
Sättet att undersöka om trämässa (s. k. slipmassa) förefinnes är mycket enkelt. Man endast slår ett par droppar av en blandning av
| 2 | viktsdelar | Phloroglycin |
| 25 | " | Alkohol |
| 5 | " | Ren saltsyra |
på papperet. Om trä förefinnes blir fläcken inom några minuter rödviolett, och visar slipmassan i form av små stavar. Är papperet däremot träfritt blir fläcken enfärgat gulaktig.
Många dyrbara verk — t. o. m. uppslagsböcker — som utgivits i Sverige äro tryckta på trähaltigt papper till stor förtret och förlust för dem som lagt sig till med dessa arbeten. Det gäller därför att se upp isynnerhet vid köp av böcker till billigare pris.
Nordiska Förlagets 25-öresböcker tryckas på prima vitt, träfritt papper, som varken gulnar eller förvittras och kunna därför utan risk förvaras från släkte till släkte. Förlaget har en säker garanti med avseende på papperets goda kvalitet däruti, att pappersbruken iklätt sig ett skadestånd av icke mindre än Ettusen (1,000) kronor för varje särskilt fall slipmassa i papperet kan påvisas.
Se upp vid köp av 25-öres-böcker.
Nordiska Förlagets 25-öres-böcker förväxlas med andra bokförlags. — Farligare än Nick Carter. — Mustiga alster av franska pennor. — Ett angrepp på folkhälsan. —Vad Nordiska Förlaget utgivit är moraliskt oangripligt.
Infört i olika tidningar (6 sept. 1911) som svar på ohemula angrepp.
Under diskussionen om 25-öres-böckerna har såväl offentligt i pressen som i brev till Nordiska Förlaget givits uttryck åt den uppfattningen, att Nordiska Förlaget bjudit på god litteratur, men att så ej varit fallet med en del av de förlag, som upptagit idén och förvanskat den.
Förväxling av de olika förlagens böcker har också ofta ägt rum.
Bl. a. skriver en intresserad läsare av Nordiska Förlagets böcker:
Ännu tydligare framlyser lättheten till förväxling av följande citat ur en av en författare i Aftontidningen för den 5 augusti 1911 införd artikel, i vilken han påstår att Nordiska Förlagets 25-öres-böcker äro farligare än Nick Carter-litteraturen. Han skriver bl. a.:
Det är att märka att av de 28 författare, som äro representerade i Nordiska Förlagets 25-öres-bibliotek, endast 3 äro franska, nämligen Camille Flammarion, Alex. Dumas och Jules Verne. Således även här förväxling med av andra förlag utgivna 25-öres-böcker
Men man har gått ännu längre. Bl. a. har en förläggare nyligen offentligt förklarat våra 25-öresböcker vara
Då vi emellertid satt till vår uppgift att utgiva endast verkligt goda saker och då bl. a. universitetsläraren i litteratur och en av de mest nitiska kämparne i folkbildningssträvandena, docenten doktor Ruben G:son Berg, vilken i egenskap av sekreterare i den av regeringen tillsatta kommittén för god och billig nöjesläsning följt förlagets verksamhet, givit våra 25-öres-böcker det vitsordet, att
samt att
så kan det givetvis ej vara angenämt för Nordiska Förlaget att få uppbära klander för vad andra förlag låtit komma sig till last.
För närvarande ha vi emellertid ingen annan utväg än att anmoda dem som vilja förskaffa sig Nordiska Förlagets 25-öres-böcker, att vid köp noga giva akt på förlagets namn å omslagets första sida.
Av de från NORDISKA FÖRLAGET till och med oktober 1911 utkomna böckerna finnas ännu följande arbeten kvar på förlaget:
| Oinb. | Klotb. | Mjukt band | ||
| 7 | Sherlock Holmes' äventyr I av A. C. Doyle | Slut | — | 1 kr. |
| 8 | Ingenjör Roburs luftfärd av Jules Verne | 25 öre | — | 1 kr. |
| 9 | Den hemlighetsfulle främlingen av J. K. Jerome | Slut | — | 1 kr. |
| 10 | Gilbert Derings arv av May Crommelin | Slut | — | 1 kr. |
| 11 | Till jordens medelpunkt av Jules Verne | Slut | — | 1 kr. |
| 12 | Ett hjärtas historia av förf. till Syster Snöflinga | Slut | — | 1 kr. |
| 13 | De döda skeppens ö av Crittenden Marriott | Slut | — | 1 kr. |
| 14 | Den stulna bacillen av H. G. Wells | 25 öre | — | 1 kr. |
| 15 | Den stora hoggartydiamanten av Thackeray | 25 öre | — | 1 kr. |
| 16 | Farornas palats av Mabel Wagnalls | Slut | — | 1 kr. |
| 17 | En lustig historia av Frank Stockton | Slut | — | 1 kr. |
| 18 | Vildmarkens vagabond av Sir Gilbert Parker | Slut | — | 1 kr. |
| 19 | I högre skolan av C. von Dornau | Slut | — | 1 kr. |
| 20 | Återkallad till livet av Grant Allen | 25 öre | — | 1 kr. |
| 21 | Vildkatten av Edward Peple | Slut | — | 1 kr. |
| 22 | Kazallons loggbok av Jules Verne | 25 öre | — | 1 kr. |
| 23 | Sherlock Holmes' äventyr II av A. C. Doyle | 25 öre | — | 1 kr. |
| 24 | Ett problem av Upton Sinclair | 25 öre | — | 1 kr. |
| 25—27 | De tre musketörerna av Alex. Dumas a | 25 öre | 65 öre | Slut |
| 28 | Sydländskt blod av H. S. Merriman | Slut | 65 öre | Slut |
| 29—30 | En mot alla av C. Townsend Brady a | 25 öre | 65 öre | Slut |
| 31 | Lycksökaren av Louis Joseph Vance | Slut | 65 öre | 1 kr. |
| 32 | Hemliga makter av Olive M. Briggs | Slut | 65 öre | 1 kr. |
| 33 | Sherlock Holmes' äventyr III av A. C. Doyle | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
| 34 | För egen skull av Grant Allen | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
| 35 | Av fri vilja av Herbert Flowerdew | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
| 36 | Jordbävningen av Sara Dean | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
| 37 | Försvarsadvokaten av Ernst v. Wildenbruch | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
| 38 | Den andra Djungelboken av Rud. Kipling | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
| 39—40 | Morgonstjärnan av H. R. Haggard a | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
| 41 | De fyras tecken av A. Conan Doyle | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
| 42 | Den vita systern av Marion Crawford | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
| 43 | Smaragdnålen av Ethel Watts Mumford | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
| 44—46 | Samhällets olycksbarn av Victor Hugo à | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
| 47 | Förvecklingar av Edith Macvane | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
| 48 | Pierre och Thérèse av Marcel Prévost | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
| 49—50 | Två världar av Marie Corelli à | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
| 51 | Sherlock Holmes' äventyr IV av A. C. Doyle | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
| Härnäst utkommer | ||||
| 52 | Jesuiten av Joseph Hocking | 25 öre | 65 öre | 1 kr. |
I Finland äro prisen resp. 40. penni, 1 mark och 1:50 samt i Norge och Danmark resp. 30 öre, 75 öre och kr. 1:10.
25-öres-böckerna inbundna.
De flesta böcker redan slutsålda. — Därför bäst subskribera. Subskriptionen ej bindande.
Från vår läsekrets ha ofta ingått förfrågningar huruvida man hos förlaget kunde få en 25-öres-bok, som lästs och blivit kär, inbunden. Tyvärr kunna vi ej tillmötesgå en sådan önskan. Kostnaderna härför skulle dessutom bli alltför höga.
Men i stället hava vi gått i författning om utgivandet av en elegant klotbandsupplaga, som vi tro skall tillfredsställa även de längst gående önskningarna.
Denna upplaga är tryckt på extra tjockt vattenrandat papper från Sveriges förnämsta pappersbruk och inbunden i starkt och varaktigt band med ryggpressning i verkligt guld (som ej svartnar). Priset pr volym är 65 öre. Således betydligt billigare än för enbart inbindningen, vilken för enstaka band i motsvarande kvalitet är c:a 1:25.
Trefärgsvignetten, som pryder den oinbundna boken är här — likasom numera även i det mjuka bandet å en krona — insatt som försättsplansch, såvida vignetten lämpar sig härtill.
För dem som vilja ha sina böcker inbundna är det därför vida fördelaktigare, att köpa färdigt inbundna exemplar (65-öres eller 1-kronas). Dessa band utgöra på samma gång en verklig prydnad för bokhyllan.
De flesta såväl 25-öres som inbundna böcker äro dock redan slutsålda och komma sannolikt ej att omtryckas under de närmaste 10 åren. Och utgångna böcker stå ej att få. De ha blivit rariteter. Fall hava t. o. m. förekommit då personer, som ej subskriberat från början, fått betala ända till dubbla priset och ännu mer för att få sina samlingar kompletta.
Enda sättet att framdeles ej gå miste om någon bok är därför att subskribera (i närmaste bokhandel eller hos någon av förlagets agenter eller kommissionärer).
Upplagan bestämmes nämligen numera efter fastställd subskription. (Herrar Återförsäljare göra därför klokt i att subskribera även på några reservexemplar för strökunder.)
Önskar subskribenten ej själv behålla alla böckerna finnes säkerligen någon i dennes närhet, som med glädje mottager dem som gåva. Huvudmålet vinner han: att i samlingen ej behöva sakna de böcker han helst vill ha.
Subskriptionen är f. ö. ej bindande, den kan uppsägas en vecka resp, en bok i förväg.
NORDISKA FÖRLAGET.
Angående utkomna böcker se föreg. sid.