3:4 Kʀiſter æʀ · fyrſt i laghum warum har, såsom Richert (s. 20 f.) påpekat, en direkt motsvarighet i den ursprungliga lagens sista ord Gæri huemleð'ꝛ ſik vreþæn (se härom not till 66:21 nedan). — Punkten framför fyrſt har bortfallit hos C–S (jfr 1v 2).
3:4 þa æʀ criſtna. vaꝛ översättes av C-S och Schlyter ’sedan kristendomen blef (var) antagen (och alla blefvo l. voro kristne)’. Richert (s. 1 ff.) gör mot denna tolkning följande invändningar: þa æʀ bör icke återgivas med ’då, när’, ty då överensstämmer icke æʀ i den föregående satsen med vaꝛ i denna; det senare æʀ måste därför vara 3spi av væræ; enligt den anförda översättningen skulle det utsägas, att även biſcupær och boclærꝺ’ir mæn hade antagit den kristna läran, vilket vore en väl stor oegentlighet. Mot översättningen kan däremot icke, såsom Richert menar, invändas, att utelämnandet av verbet mellan allir och criſtnir ’blefve alt för hårdt’, då dylika uteslutningar icke sakna paralleller i lagen. Richert fattar vaꝛ såsom nsf av pron. poss. var och översätter: ’Därnäst är vår kristna lära’. Parallell till ett sådant stadgande, att den kristna läran skulle i lagen intaga främsta rummet näst efter Kristus själv, erbjuder Gottlandslagen. — Till denna Richerts tolkning ha alla följande utgg. o. överss. anslutit sig.
3:5 Det förefaller mig ytterst osannolikt, att konongæʀ och biſcupæꝛ här, såsom alla utgg. och överss. antaga, vore att betrakta som plur. Vida naturligare synes det mig att fatta orden som sing.: det är här fråga ej om konungar och biskopar i allmänhet, utan om den konung, som befolkningen i Västergötland närmast hade att göra med, och dettas biskop. Hela landskapet lydde under samma biskop (SM III s. 85).
3:4—5 Versform torde föreligga þa æʀ criſtna. vaꝛ — oc allir cristnir — konongæʀ. bøndæʀ — oc allir bocarlæʀ — biscupæꝛ oc allir — boclærd'ir mæn; se Lind s. 68.
3:6 C-S anmärka, att här först stått criſtin, som av skrivaren själv ändrats till criſtnu. Att så varit fallet framgår av att i-strecket ännu kvarstår. — Istf. þa hos C-S bör väl läsas þæ (jfr 1v 6).
