därmed afstå »sub poena transgressionis», det han ock utlofvade. K.-prot. — Var en underlig, men högt bildad man, särdeles namnkunnig för sitt mästerskap i den klassiska poësien. Hans hjältedikt öfver kon. Gustaf II Adolfs bedrifter är hållen i en stil så fullkomligt liknande Vergilius', att man efter en samtida kännares omdöme »skal intet annat weta, än som sjelffue Vergilius skreffuo thet.» Hans förnämsta arbete bland många i olikartade ämnen är »Poëtica tripartita», ett ästetiskt verk, som röjer stor bekantskap med antiken.
166. Laurentius Pauli. F. i Vadstena. Stud. 1624; prv. 24. Komminister i Lommaryd o. Bälaryd 34; v. pastor o. rektor i Skeninge 41; »sedan förordnad till diakonus i Adelöf.»
167. Laurentius Nicolai Gringius.' Stud. 1624; »disp. sub Stigzelio» 26. V. häradshöfding (lagläsare) i Kinda o. Ydre 43—44, möjl. sed. i Lysing.
168. Arvidus Johannis. Stud. 1624. Kollega (»præceptor classicus») i Linköping 27.
169. Olavus Petri Norcopensis. Stud. i Upps. 1624, sedan i Greifswald.
Kallade sig ock Olavus Petri Gothus. Orerade »de gratitudine» i Greifswald 1625. — Kan möjligen vara Olavus Petri Kling, som blef domkyrkosyssloman i Linköping 1651 och dog 1671, begr. 10⁄12.
170. Ingolphus Petri [Sudercopensis]. F. i Söderköping. Stud. 1624. Auditor i Svea hofr. 33; v. häradshöfding (lagläsare) vid Kopparbärget.
Författade 1628 på latinsk vers »Epitaphium in obitum Elisabethæ Amaliæ Principissæ ad Rhenum» etc.
171. Marcus Erici Toberus. F. 1606. Stud. 24. Hofpräd. på Stegeborg 40; kyrkoherde i Tåby 46. D. 1661.
År 1627 25⁄4 »kom för Consistorio Marcus Erici, som hadhe schrifwit libellum famosum in Andream Laur:ii Helsingum och Jonam Johannis Ostrogothum [206], och effter det att i samma libello fam. vore månge slemme och hårde skellord, och på det att den stora oredha kunde afskaffas, som medh sådana Pasqvil schrifwande förorsakas kunde, hwarigiönom mången ährlig person, såsom och ährlige män och danneqvinnor kunde til sitt nampn och ryckte förolempat och skembde blifwa; vardt sententierat att han skulle blifwa relegerat på 2 åhrs tijdh.» K.-prot.
172. Arvid Claudii. Stud. 1624.
173. Olavus Jonæ Korp [Corvinus]. F. i Virserum. Stud. 1624; prv. 38. Kommin. i Misterhult; kyrkoherde i Tuna 40. D. 1653.
»Begiäradhe (1627) komma på Communitetet och sadhe sigh willia blifwa enn studiosus Politicæ?, men effter han hadhe förmögne föräldrar, hwilke icke heller wiste uthaf, att han will blifwa enn Politicus, och han eliest här til hafwer uthi studiis warit oflijtigh, blef det honom förwägrat» K.-prot.
174. Johannes Benedicti Bruzæus. F. 1600; fad. kyrkoherde i Hagebyhöga. Stud. 24; prv. 28. Kommin. i Hagebyhöga o. Fifvelstad 28; kyrkoherde där 54. D. 1661 13⁄10.
175. Claudius Benedicti Kugelhjelm [adl. 1646; förut Bruzæus]. F. 1602 24⁄8; fad. kyrkoherde i Hagebyhöga. Stud. 24. Soldat 25; slutl. öfverste för ett reg. värfvade tyske soldater 45; slottshauptman på Varbärg 52. Egare af Kvissbärg i Vinnerstad (49). D. 1681 26⁄2, begr. i Motala.
»Gemen soldat 25, gående alla charger igenom tils 45.» Nic.— »Artium liberalium studiis et armorum gloria clarissimus obiit.»
176. Andreas Nicolai Follingius. F. trol. 1605. Stud. 24; prv. 37. Komminister i Skärkind 40. D. 1684 10⁄11.
På några församlingsboars begäran säges han blifvit kyrkoherde i Skärkind efter Klingius 1666, men då Sommelius genom kungl. fullmakt utnämndes 1669,
