göra en större kammare eller par. Betänk hvad vinning det kan vara att göra, om vi kunna tillverka syran till samma pris, som den här gäller i handel. Jag förmodar, att du inser, att denna fabrik skiljer sig från vår därigenom, att en beständig ström, blandad af svafvelsyrlighetsgas, atmosfärisk luft och nitrös gas, stryker utan afbrott genom kamrarna och att den andra kammaren är där blott för att ej släppa bort det, som ej hinner kondenseras i den första. Talar du väl vid Gahn och Eggertz, så substituera de kanske för den andra kammaren en lång trätrumma med blybotten och vatten på denna botten. Nog angripes väl träet något, men hvad vill det säga att göra om trumman emellanåt. Om syran blir mörk, det gör ingenting, ty det kokas nog bort.
Glaubersalt användes här nu allmänt till soda och det på följande sätt: 3 d. vattenfritt glaubersalt blandas väl med 2 d. krita och 1 d. kolpulver samt utbredes ett par tum tjockt på bottnen af en reverberugn, sådan ungefär som den vi hafva på Gripsholm, hvarefter man eldar på, tills massan om några timmar smält. När man då på ytan ser uppstiga små blåsor, som tändas med blå låge, så rakas massan ut (den är ej rätt flytande) i en tackjärnspanna och får svalna. Den säljes sedan till samma pris som Alicanter-soda och renas i sodafabriker på lika vis. Tänk efter, om vi kunna draga parti häraf. Jag har sett saken verkställas, så att det är intet gyckel; men du kunde väl försöka den först i ett degelprof på ett par skålpund. Jag har ej rätt reda på, hvad man får vid denna operation, men jag tror, att det bildas ett kolsyradt natronsalt och en basisk olöslig förening af kalk med svafvel. Jag vet ingen kemist här, som har reda därpå.104…
Paris den 4 december 1818
… Jag går nu att ge dig beskrifningen på en blyhvittsfabrik, som jag anser oss kunna göra efter, helst den är grundad på samma princip, som assessor Gahn föreslagit. Blyhvitten göres genom fällning af subacetas plumbicus
