Hoppa till innehållet

Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/337

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
321
19 AUGUSTI.

honom våra kort. Lampadius är en glad och i umgänget behaglig man. Han är så lik apotekaren Magdelo till ansikte, röst och åtbörder, att han därpå kan af en obekant igenkännas. Han pratade med oss en stund och gaf oss adresser för att se samlingarna och grufvan. Han underrättade oss, att professor Pfaff från Kiel var här. Redan lifmedikus Jäger i Stuttgart hade sagt oss, att han vid detta lag borde vara här. Vi sökte Pfaff i middagsstunden men funno honom ej hemma. Han uppsökte oss i stället kl. ½ 2, då vi öfverenskommo att tillsamman bese grufvan Beschert-Glück följande dag. Pfaff är en glad och god man, inom ett par ögonblick voro vi intimt bekanta. För några år sedan stodo vi i brefväxling.201 Sedan Pfaff gått, kom hr Köhler, som har inseende öfver mineralkabinettet och hvilken vi äfven på förmiddagen förgäfves sökt. Han erböd oss att, när vi ville, se Wernerska samlingen och föreslog oss att med Pfaff i eftermiddag se den geognostiska samlingen. Vi uppsökte Pfaff, som hos Köhlers svärfar, pastor Fischer, besåg en liten mineralsamling; jag pratade en stund med Fischer, som var en instruerad och ovanligt behaglig man, hvarefter vi begåfvo oss till bergakademiens hus, där vi emottogos af bergskommissionsrådet Kühn, som har den geognostiska samlingen under sin vård. Det var rätt roligt att se och höra de äkta Wernerska indelningar och benämningar af fossilier. Jag erfor nu, att vi i Sverige ej hafva gneis eller att denna bergart där är ganska sällsam, att således allt hvad vi sedan öfverdirektören Schwartz' plumpa och oförtjänta ovett emot Hisinger i recensionen af dess mineralogiska geografi öfver Sverige ansett för gneis i den tanke, att Schwartz förstod detta ämne, egentligen i Wernerska geognosien är granit och att således Hisinger i sina uppgifter alldeles icke felat, då han kallat bergarten i våra svenska berg granit.202 Det roade mig att se bland flötstrapparterna, att större delen voro urgamla vulkanprodukter, kallade ömsom eisenthon, wacke, graustein,

Berzelius, Reseanteckningar.41