Hoppa till innehållet

Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/113

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

under hela Nilens flödande ligger på, måste vid stränderna få någon tilökning; men det skulle redan vara inemot dubbelt större, än det är, om sådant, i bemälte mon, altifrån Myris tid skulle skett. Måste altså antingen Maillets rön vara falskt, eller äga någon annan och obeständig orsak. Det andra jag har at klandra på Maillet, består deri, at han gör Nilens grummel eller sediment til 110 del af dess volume[1], hvilket icke mera vore något vatten, utan så godt som en lervälling. Icke dess mindre finner han ändock i sin Telliamed af Landets tilväxt derutöfver skäl til vattuminskningen; der dock et så lågt land, som Egypten är, icke på långt när, äger den högd, som utaf et så osdrygt årligt sediment skulle följa, mycket mindre den tilväxt, som derutöfver skulle kunna rymma vattuminskningsmonen, ehuru liten den ock är tiltagen.

Med långt mera skäl tycker jag, at Dr. Shaw[2] gör sedimentet allenast til 1120 af vatnets volume; hans til utrönande häraf anstäldte försök tyckas ock tämeligen låta höra sig. I anledning deraf sluter han, at Egyptens land på 4072 års tid skal blifvit tilökt til 41 fot 8 tums perpendiculair högd. Det söker han befästa genom proportionen af Nil-flodens på samma tid tilökte stigande; hvilket i Myris tid efter Herodoti berättelse var 8 Grekiska alnar, då alt Landet blef öfversvämmat; men i Herodoti egen tid behöfdes 15 dertil,

  1. ibid. 128.
  2. Voyage Tom. II. p. 188.