Egyptiske Prästerne skurit i växten, som berättat för Herodotus, at vatnets stigande från Myris tid på 900 år tarfvat tilökning af 7 πήχεας eller Grekiska alnar; emedan tilökningen, efter Herodoti tid, utan tvifvel är i proportion långt mindre. Vi vele allenast hålla oss vid det, som säkrast är, nämligen hvad Herodotus med egna ögon sett, och hvad en trovärdig förfarenhet i vår tid försäkrar om. Och synes jämväl Shaw försummat, at afräkna gyttjans packnings mon; ty, om det Turkiska Draa, som brukas at mäta Nilvatnet, innehåller 2 Pariser fot[1] och den Grekiska alnen eller πήχεα innehåller, efter Hostis tafla, 24 Svenska verktum; men, det är ostridigt, at nu Landet inunderas genom 20 à 22 Draas tilväxt, der dock redan i Herodoti tid behöfdes 15 à 16 Grekiska alnar, eller 12 Svenska fot, och noga räknadt ej stort öfver hälften mot Shaws tilöknings mått. Fördenskull, som tilökningen af Nil-flodens stigande, när man sätter, at puncten hvarifrån den räknas, är jämnhög med Hafsbrynet, nödvändigt måste svara emot både den högning, som Nil-stränderne och Terrainen fått, och Hafsbrynets sjunknings mon tillika; men landets högning af gyttjan icke kan tagas til mindre, än 6 alnar på 2200 år, som svarar just emot den högd, det nu hafver, och emot tilökningen i vatnets stigande; så måste hafsbrynet nu äga samma högd, som när Herodotus lefde, och altså på
- ↑ Maillet Eg. I. 74,
