Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/118

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

2200 år icke hafva det ringaste sjunkit. Men at Puncten hvarifrån Nilens stigande mätes, nu måste vara den samma, som i Herodoti tid, det måste man vidgå, om man icke vil tilvita Egyptens invånare en onaturlig vårdslöshet. Men vi behöfve icke eller bygga på deras trovärdighet; ty om puncten supponeras rubbad, så hade han antingen bordt blifva högre eller lägre, än i Herodoti tid; men lägre har han icke på något imaginabelt sätt kunnat blifva, hvilket af sig sjelft är klart och man af mig icke lärer åstunda bevis uppå, efter ej annan slutsats derpå kunde följa, än at ökningen uti Nil-vatnets stigande blefve i samma proportion mindre, och altså än mindre vån at rymma någon Vattuminskning deri. Skulle den åter genom Gyttjans försummade bårtrensning, eller andra tilfälligheter blifvit högre; så skulle deraf, så vida den nu är i ungefärlig jämnhögd med Hafsbrynet, nödvändigt följa, at ock den i samma mon bordt höja sig. Ty lärer ingen annan utväg blifva, än at taga samma punct för orubbad. Men, om en punct, som nu är jämnhög med Hafsbrynet, likaledes så var för 2200 år sedan; så har samma Hafsbryne på samma tid icke sjunkit: och til följe deraf är Vattuminsknings hypothesen genom en gammal och nog säker förfarenhet fulleligen vederlagd. Imedlertid och fastän til hufvudfrågans afgörande sådant icke tarfvas, skulle jag dock önska, at flere påliteliga observationer öfver uplandningar och jordmonens tilväxt