Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/129

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

tilfälligt vis kan der och hvar om detta Haf vara erindradt, lägger jag nu allenast en och annan omständighet.

Jag ville, at vår gode Hasselquist icke hade sökt af Smyrna draga bevis til Vattminskningen[1], efter både hans Rön och derpå grundade slutsats är en handgripelig misstagelse. Om man läser beskrifningen öfver Smyrna hos Strabo[2], Tournefort[3], Spon[4], d'Arvieux[5], du Mont[6] och flere, så skal man finna både at Smyrna i forna dagar ägt långt större omkrets än nu, sträckt sig i synnerhet längre i Söder och jämväl Västet åt vid en nu obebygd strand. Man skal blifva varse, at det ej är underligt, om invånarne valdt det stället bland ruinerne, som för hamnen skul legat beqvämligast: at floden Meles fölgt i gamla dagar rundt omkring dess murar: at samma flod nu genom canaler blifvit bragt, at gifva sit mästa vatten ifrån sig: at Staden på sjösidan genom 6. jordbäfningar mycket förlorat; med mera. Och skulle icke eller vara underligt, om på en ort, som så mycken rubbning varit underkastad, någre Strandväxter kommit at ändra ställe; at förtiga Saltkällornas belägenhet deromkring, med mera.

Cadix, en så urgammal Stad, ser ännu vatnet slå på sina murar, när det står högt[7]. Golfven som P. Labat efter de Gamla

  1. Lärd. Tidn. 1750 N. 73. p. 289. sq.
  2. Geograph. af Tournef.
  3. Voyage. Tom. 3. lett. 22.
  4. Voyage T. 1. p. 180. sql
  5. Mem. p. 1. c. 2.
  6. Voyage. T. 2. lett. X. p. 352. sq.
  7. Voyage d'Esp. & d'Italie p. 1. chap. 6.