Den här sidan har korrekturlästs
- dra väderstreck: och när bergs-kedjan i det ena väderstreket sträcker sig på längden, så skjuter den i det andra ut påsidorna, som redan Bourguet[1] anmärkt. Och om än det skulle kunna bevisas, at bärgsträckningarna hade någon öfverensstämmelse med Jordens omhvälfning, samt Ebb och flod, käre! hvad slut kan ändock deraf dragas til Vattuminskningen, om Skaparen skulle behagat gifva Jorden, denna rörelsen förrän Han skilde vatnet ifrån det torra?
- At icke här yrka å nyo den afgrund af tid, som skulle fordras til et sådant bärgens ursprung, hvilken är så oändeligen stor, at ock sjelfva förnuftet blyges och ryser derföre; så anmärker jag nu allenast, at det ej tyckes vara hafsvatnets göromål at bygga bärg: så at, om man ock togo dubbel tid, och aldeles en evighet dertil, så torde man ändock få vänta fåfängt, at någre bärg skulle komma fram. Uplandningar kan man väl få; det våta kan genom Hafvets flyttning blifva tort, sandreflar och bankar har man ock prof uppå; men ingen förfarenhet, och icke eller något sannolikt skäl, at deraf kunna blifva bärg. De klippor och bärg, som i Hafvet finnas, äro handgripeligen icke Hafvets nya foster: utan hafva samma ursprung med andra bärg. Man har icke bevis på, at hafsvatnet födt en sten en gång, mycket mindre stora klippor.
- ↑ Memoire sur la Theorie de la Terre. phenom. XIV.
