Hoppa till innehållet

Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/241

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

ger det sedan up på et annat. Således händer ej sällan i Ängeland, at en stark storm kan, på en eller par dagar, kasta så mycket sand in uti den bästa hamn, at den derigenom upfylles och blifver sedan odugelig til alt för stor skada för en sådan ort; hvarpå jag kunde anföra flera ostridiga exempel. Man ser af alt detta, at ehuru vatnets tiltagande här confunderas med det, at Hafvet bårtfräter landet; så finnes dock åtminstone icke det ringaste spår eller misstanka til vatnets verkeliga aftagande.”


§. 107. Lewis Evans Rön emot Vattuminskningen.

“Under mit vistande uti Pensylvanien, frågade jag Ingenieuren Lewis Evans, Auctoren til den vackra Land-chartan öfver samma land, som både var född och hade lefvat en god tid vid Hafs-kanten uti Wallis i Ängeland, och tillika var mycket skarpsinnig, at gifva akt uppå hvarjehanda uti Naturen. Jag frågade, säger jag, honom, om han icke på något sätt märkt, at vatnet vid kusterna af Wallis småningom aftager, på samma sätt, som vi hålla före, at det sker i Sverige. Jag utförde för honom omständeligen, hvad man i Sverige derom observerat, och hvad salig Professor And. Celsius den saken angående anfört uti Kongl.