Hoppa till innehållet

Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/251

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
  1. samt Höst och Vår står under vatten, skola finnas Ättebackar, och ängar, som förr varit åker.
  2. Danska tullplatsen vid Bohus, hvarest rudera af Stads-bryggan på ömse sidor om bomen, synas utmed Vattubrynet.
  3. Stads eller Nylöse holmen helt sidländ och utmed Vattubrynet; hvarpå staden Göthahamn varit anlagd år 1473 vid Calmare Riksdag.
  4. Gullbergs skants, hvarest gamla rudera synas vid Elf-brynet.

Den uppmärksamhet som Herr Prosten Wahlborg i dessa mål visat, är aldeles berömlig; endast önskade jag, at man icke dervid saknade en noga afvägning.[1]


  1. Herr Prof. Savrin har lemnat mig åtskilliga lärda anmärkningar om de gamla in vid Vattubrynet belägna Skirsle-källor och Ätte-högar, hvaribland månge ännu skola kännas igen, och tydeligen bestrida Vattuminskningen, t.ex. Om Ättebackar vid Fyrisån i nejden af Ultuna Ladugård, talar Herr Salvius i sin Uplands beskrifning p. 297. m. at der mer än 700 äro til seendes. Om derpå stället, eller det näst der in til belägna Säteriet Kongshamn, varit en skepshamn, är vid nu varande tilfälle icke frågan. Det allenast märker man, at bägge ställen ha et horizontelt och lika läge med Hafvet; derom oss seglation mellan Uppsala och Stockholm än i dag försäkrar, och icke historien allena vitnar från urminnes tider vara practiserad, utan Upsjön, som sig årligen tildrager från Hafvet up i Mälarn icke tillåter at draga på något vis i tvifvelsmål.