| Wingårdsmännen. | Marci Evangelium. | Kap. 11, 12. | 141 |
till honom: Mästare, se, det fikonträd, som du förbannade, är förtorkadt. Matt. 21: 20 f.
22 Och Jesus swarade och sade till dem: Hafwen tro på Gud.
23 Ty sannerligen säger jag eder: Hwilken som säger till detta berg: häf dig upp och kasta dig i hafwet, och som icke twiflar i sitt hjerta, utan tror, att det han säger skall ske, honom skall ske allt det han säger. Luk. 17: 6.
24 Fördenskull säger jag eder: Allt det I bedjen i edra böner, tron, att I fån det, så skall det ske eder. Matt. 21: 22. Luk. 11: 9. Joh. 15: 7. 1 Joh. 3: 22. Jak. 1: 5 f.
Se Matt. 21: 18–22.
25 Och när I stån och bedjen, så förlåten, om I hafwen något emot någon, på det att ock eder Fader, som är i himmelen, må förlåta eder edra öfwerträdelser. Matt. 6: 14. Es. 4: 32. Kol. 3: 13.
26 Men om I icke förlåten, så skall icke heller eder Fader, som är i himmelen, förlåta edra öfwerträdelser.
Dessa ord, som hafwa likhet med Jesu ord wid ett annat tillfälle (se Matt. 6: 14, 15), tillägger Jesus här såsom en warning, att aldrig begagna hans förbannelse öfwer fikonträdet såsom ett exempel, som kunde gifwa dem rättighet att banna sina medmenniskor, och denna warning gäller i alla tider för alla, som wilja bedja i Jesu namn. Se ock 1 Tim. 2: 8.
27 Och de kommo åter till Jerusalem. Och medan han gick omkring i templet, kommo öfwerstepresterna och de skriftlärde och de äldste till honom
28 och sade till honom: Af hwilken magt gör du detta, och hwem har gifwit dig denna magt, att du kan göra detta? Ap. G. 4: 7. 7: 27.
29 Men Jesus swarade och sade till dem: Äfwen jag skall spörja eder ett ord; swaren mig, så skall ock jag säga eder, af hwilken magt jag gör detta.
30 War Johannes’ döpelse från himmelen eller från menniskor? Swaren mig.
31 Och de öfwerlade för sig sjelfwa och sade: Om wi säga: från himmelen, så skall han säga: Hwarföre trodden I honom då icke? Luk. 7: 30.
32 Men skola wi säga: från menniskor? De fruktade för folket, ty alla höllo Johannes för att werkligen wara en profet. Mark. 6: 20.
33 Och de swarade och sade till Jesus: Wi weta det icke. Och Jesus swarade och sade till dem: Icke heller säger jag eder, af hwilken magt jag gör detta.
Se Matt. 21: 23–27.
12 Kapitlet.
Jesus framställer liknelsen om wingårdsmannen, lärer om skattepenningen, uppståndelsen, det förnämsta budet i lagen samt om sin härkomst såsom den utlofwade Messias. Enkans skärf.Och han begynte tala till dem i liknelser: En man planterade en wingård och satte stängsel omkring honom och gräfda en press och byggde ett torn och öfwerlemnade honom åt wingårdsmän och for utrikes. Matt. 21: 33 f. Luk. 20: 9 f. Ps. 80: 9. H. W. 8: 11. Es. 5: 1. Jer. 2: 21.
2 Och när tiden war inne, sände han en tjenare till wingårdsmännen, att han skulle af wingårdsmännen uppbära af wingårdens frukt.
3 Men de grepo och hubflängde honom och skickade honom tomhänd bort.
4 Och åter sände han till dem en annan tjenare. Och honom slogo de med stenar i hufwudet och bortskickade honom skymfad.
5 Och åter sände han en annan, och honom dräpte de; och många andra, somliga hudflängde de och somliga dräpte de.
6 Ännu hade han en enda son, som war honom kär. Äfwen honom sände han sist till dem, sägande: De skola hafwa försyn för min son.
7 Men dessa wingårdsmän sade sins emellan: Denne är arfwingen; kommen, låtom oss dräpa honom, så wardet arfwet wårt.
8 Och de togo honom och dräpte honom och kastade honom ut ur wingården.
9 Hwad skall nu wingårdens herre göra? Han skall komma och förgöra wingårdsmännen och lemna wingården åt andra.
10 Hafwen I icke heller läst denna skrift: ”Den sten, som byggningsmännen förkastade, han har blifwit en hörnsten. Ps. 118: 22 f. Es. 8: 14. 28: 16. Ap. G. 4: 11. Rom. 9: 33. 1 Petr. 2: 7.
11 Af Herren har han blifwit detta, och är underbar i wåra ögon”?
Se Matt. 21: 33–44.
12 Och de sökte att gripa honom, men de räddes för folket, ty de förstodo, att
_145.jpg&oldid=347502){kind=link}