Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/108

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Små hökarebodar äro merendels byggde under fenstren vid gatan på tyska sättet. Floden, Helge å, går jämte staden och med sitt vatten kringränner densamma. Ett sidlänt fält av en halv mils bredd omgiver staden, vilket om höst och vinter överflödas av vattnet, att staden då ser ut, som låge han uti en sjö, men om sommartiden är detta en grön och täck betesmark. Landsvägen, som på norra sidan går till staden, är ganska hög och kostsam, ävensom Högabro på södra sidan av staden över Helge å är mycket hög och lång, att de ej av vattnet måga översvimmas. Här är en borgmästare och borgare emillan 150 och 160. Av desse voro 25 handlande och vid pass 100 hantverkare. Här var hallrätt och stapel, ylle- och linnefabriker, klädemanufaktori, tvenne ylle- och sidenväverier. Returvaror, som härifrån exporterades, voro förnämligast pottaska (B. Hårlem. Dagb. p. 25), beck, alun och något litet klappholts till pipestävor. Pottaskan, som var tillredd av bök, såldes här till 3 mark silv:mt pundet. Tobaksplantagen hade vackert stigit, så att här såddes år 1749 tunneland 25 och 1748 tunneland 24.

Vinrankor växte här vid väggarna av husen ävensom vid Sinclairsholm och uppdrogos till fenstren i andra våningen, där de gåvo sina mogna druvor och vittnade om klimatets ansenliga mildhet emot de övra provinciers; men om vintertiden lades desse merendels neder och täcktes med någon hästegödsel.

Fänaden i staden släpptes om sommaren i bet ut på de låga fält, som omgiva staden. Här dö fäkretauren årligen till ansenligt antal, att staden väl mister vart år 50 à 60 fäkreatur och däröver. Invånarena mente, att här skulle växa Cicuta aquatica, som dem blivit visad av fordom provincialmedico doktor Roslin; men jag kunde icke finna igen Cicutam på dessa fält, utan var doktor Roslins Cicuta själva Phellandrium. Med detta Phellandrium hade doktor Roslin skolat anställt försök på ett fäkreatur, som den ätit och dött. Detta såg för mig nog olikt ut, men som marken ännu var nog våt, måste jag uppskjuta undersökningen till återresan.


102