Hoppa till innehållet

Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/395

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

solveras glaset och smälter. Slår man härpå oleum vitrioli, bliver det till ett gelé, men slår man därpå ett skedvatten, som upplöst någon metall, faller silex till bottnen.

Mejetyget är en lia, med vilken säden, råg, korn och havra avslås, skild ifrån andra liar med 3 mejespetor, som lägga säden jämnt och redigt. På skaftet är intet handtag för vänstra handsken, utan tager hon inunder och omkring yttersta skaftet. Detta har herr baron Hårleman såsom allt annat tydeligast beskrivit uti sin Dagbok p. 29.

Träskor brukas av allmogen över hela Skåne, besynnerligen på slätten, så att man sällan ser dem med andra skor utom högtidsdagarna, varföre de ock nog skramla i husen. Träskorna göras mest i Norra och Gyinge härader, där skogsbygd är med gott förråd på al. Skorna äro gjorde nästan som tofflor med lågt bakstycke, att foten kan fästa något inom bakstycket. De äro ock nog rumrika, att man kan lägga halm emellan skoen och strumpan, varigenom fötterna hållas varma på de kalla lergolven i hus och på loga. Ett par skor säljas för 4 à 6 styver och kunna vara ett eller ofta tu år.

Spicant Tragi Fl. 844 eller Polypodium angustifolium folio vario, Tournef. Inst. 540, är den raraste ormbunke i Sverige, den vi funno i myckenhet ute på betesmarken emellan Kalmare mölla och stenkolsgruvan. Dess fructificationes lineares stodo icke vid marginem utan vid costam folii.


Julius 22

Resan ifrån Kalmare mölla tillbaka till Vrams Gunnarstorp.

Cepa campestris Fl. 265 kallas här river och plockas om våren till kål.

Calmus Fl. 277, som mycket växte vid Vrams kyrka, kallades flägg och icke Iris, dem bönderna på åtskilliga ställen blandat till namnet.

Senecio sylvatica (It. West. Goth. 115, 238) växte i murarna vid gärdesgårdarna.


389