358
6. Sknldestycken.
komedier; han är af alla Danmarks författare den, som har afbetalt mest på sitt lands skuld till Tyskland.
iitt afbrott i studierna hade mänga förutsagt, dä Holberg 1737 som Quiestor öfvertog universitetets räkenskapsväsen; men följden bleftvärlemot den, att han »aldrig studerade ifrigarc, än i December och Juni månader», under uppbördstiden. Han utarbetade flera af de ofvannämnda historiska verken; tillika slog han öfver i en ny rigtning genom sina moral-filosofiska skrifter, hvilka naturligt ansluta sig till hans tidigare författareskap och liksom afsluta detsamma. Under granskningen af olika nationers »Lyder og Noder«, af menniskolifvet äfven i forntiden och i främmande länder, hade hos honom afsatt sig ett stags system af omdömen och meningar, och »som en resfärdig man måste han författa sitt systono, förr än han tog afsked». Till denna rad .af skrifter höra hans' Moralske Tanker, eller afhandlingar öfver några af de inemot 1000 latinska epigrammer, hvari han tid efter annan sammanträngt sina' älsklingssatser och infall. Skriften utkom under Holbergs 60de år: på grund af sina »sällsamma» moraliska och teologiska åsigter och sin genomgående fördragsamhet, väckte den icke ringa uppståndelse; den blef snart öfversatt på svenska, tyska, holländska och franska. Men ännu starkare rörelse väckte ett par år förut Niels K lims underjordiske Heise. Det är kloekaren Klim i Bergen, som berättar, huruledes han, som ung kandidat, lät nedhissa sig i en bergshåla der i trakten och, då tåget brast, störtade ned i underjorden; han kom till en planet, hvars bebyggare voro träd med hufvud och fötter: cypresser, lindar, törnbuskar o. v. s.; dä han för sina länga bens och sin alltför raska fattnings skull blef tagen till löpare vid hofvet, kom han att färdas omkring i flera provinser och lärde känna deras seder. Senare blef han förvisad till apornas land, hvarest han, för sin tröga fattnings skull, blef portchäsbiirare, men kom i anseende derigenom att han införde bruket af peruker. 1 ett nytt underland blef han kejsare, men ett uppror utbröt, Klim tog till flykten, störtade ned i en afgrund och befann sig åter i sin födelsebygd, hvarest ändtligen en gammal vän igenkände honom och skaffade honom en klockaretjenst; Klim dog 1G95. Hans berättelse om seder och inrättningar i underjorden år en om klädnad för Holbergs tankar eller paradoxer om gudsdyrkan, universitet, lagstiftning och regering, moder oeli nationala egenheter; andemeningen är vanligtvis tätt att gissa. Såsom en moraliskl-politisk allegori, som närmast var beräknad för bildade läsare och hade afseende på allmänt europeiska samhällsförhållanden, till och med i katolska länder, skrefs Niels Klim på Lalin; först på sina vänners upprepade anmodan lät Holberg den offentliggöras, men den trycktes i Leipzig och utan namn 1741. Det gick då, som han hade
