Sida:Drottning Kristina 2.djvu/12

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

8

Ryssarna från Östersjön och förde svenska svärdet ända in uti tsarernes gamla moskovitiska borg. Med sådana tänkesätt var det ock, som han, tillsammans med Axel Oxenstierna, förde svenska statsskeppet under hela den tolfåriga förmyndareregeringen, en tid, rik på både faror och ära.

Jakob De la Gardies aristokratiska tänkesätt kunde på intet sätt förlika sig med de framstickande förebuden till folkvälde. Rörelsen vid riksdagarna 1647, 1649 och 1650 väckte derföre hans bittra harm. Ofrälse folket, sade han, vill, att alla fyra stånden skola vara hvarandra lika, just som fyra svinfötter. Så gör man också i England, och äfven der är det presterna, som börja rörelsen. I enskilda lifvet var han på sin tid den mest lysande aristokraten, både i rikedomar, prakt och välgörenhet. Hans många gods hafva vi uti föregående berättelser omtalat. Hans nuvarande hofstat utgjordes af hofmästare, skattmästare, hofpredikant, informatorer, fyra vanligtvis adliga kammardrängar eller pager, uppvaktare, lifknekt, handskrifvare, klädesskrifvare, proviantskrifvare, källarsven, silfverknekt, trädgårdsdräng, två skaffare, två bagare, två kockar, fyra lakejer, tre salsknektar, fyra skyttar, fyra ryttare, fem kuskar, nio stalldrängar och stallpojkar, sadelmakare, remsnidare, hofslagare, sporrsmed m. fl. Man vet till och med icke ens, om detta var all hans betjening, eller om han egde ungefär lika mycket på hvar och en af sina större egendomar. Då Pontus Fredrik, en af sönerna, vistades i hufvudstaden, hölls der ensamt för den unga grefvens räkning informator, tre drängar, två pager, fodermarsk, salsknekt, kock m. m.; inalles tretton personer. — På riksmarskens likkista användes till prydnader ej mindre än ett tusen femhundradefyratio lod silfver. När längre fram Ebba Brahe dog, efterlemnade hon ensamt på sin lott guld och silfver till ett sammanräknadt värde af 52,418 lod silfver.

Redan vid några och femtio års ålder började Jakob De la Gardies ögon att betydligen försvagas. Orsaken ansågs vara det dam och de vexlingar af hetta och köld, för hvilka han varit blottställd, i synnerhet under rysska