128
honom till förste hofmarskalk, med uppdrag att värfva trehundrade fransyska ädlingar, hvilka skulle blifva hennes närmaste lifvakt. Detta retade naturligtvis svenskarna än mer. Rådet gjorde formliga föreställningar och bad Kristina frivilligt afstå från förslaget, hvilken önskan hon sluteligen fann för godt att efterkomma. Likväl fortfor hon att i sitt hof mer och mer upptaga fransmän och hade stundom på en gång icke mindre än fyra sådana handskrifvare. Sjelf begagnade hon både ofta och gerna deras språk, och det så väl i tal som skrift.
Denna personliga tillgifvenhet inverkade mycket på statsangelägenheternas gång. Vi hafva, i synnerhet i kapitlen om westfaliska freden, anfört flere bevis på hennes efterlåtenhet för fransyska hofvets önskningar. Äfven vid andra tillfällen, och det ofta nog, föreföllo dylika uppträden. Så t. ex. bannade hon pfaltsgrefven Karl Gustaf derföre, att denne under sammanträdet i Nürnberg icke nog lifligt understödde Frankrikes fordringar. Strax efteråt blef svenska sändebudet i Paris, Shering Rosenhane, af drottningen återkallad derföre, att han under striderna mellan hofvet och parlamentet tagit det sednares parti. År 1648 förärade hon åt kardinal Mazarin ett enkom för hans räkning byggdt örlogsfartyg, hvilket kallades till hans ära och med hans namn Julius, samt förde trettiotvå kanoner och värderades till 40,0000 riksdaler. Ungefär vid samma tid erhöll hon af fransyska hofvet en summa af 100,000 riksdaler; som det sades till skänks, men som det tyckes, i afräkning på en ej fullt erkänd fordran. Kristina förärade tillbaka åt enkedrottningen, regentinnan af Frankrike, ett likaledes för dennas räkning uppbyggdt och med hennes namn uppkalladt örlogsfartyg. Kristinas tillgifvenhet eller rättare eftergifvenhet för Frankrike var så allmänt känd, att till och med nämnde lands sändebud sjelfva måste vidgå förhållandet.
Sådana hennes tänkesätt visade sig i synnerhet verksamma under striderna mellan Frankrikes hof och parlament. Utan betänkande tog hon det förstnämndes parti och det så ifrigt och högljudt, att hennes tänkesätt blefvo
