deras högtidliga förlofning[1] firad på slottet och i Kristinas närvaro; likaså bröllopet ungefär ett år derefter; hvilket sednare skedde med mycken prakt. Det var vid detta tillfälle, som Krislina lät uppföra det värdskap, som föreställde, huru drottningen och hennes hof, klädda till herdar och herdinnor, mottogo ett besök af gudarna. Högtiden varade till klockan sju på morgonen. Omkring en vecka derefter höll grefve Magnus till de nygiftas ära en präktig ringränning, der Klas Tott och grefve Jakob Kasimir vunno prisen.
Sålunda gift med drottningens ena gunstling och bror till den andra, fick bemälte herre i rikt mått hugna sig af hofnåden och dess gåfvor. Vid tjugutvå års ålder blef han öfverste för Dalregementet; året derpå för lifgardet[2], och tillika öfverkammarherre. I slutet af samma eller början af nästa år blef han riddare af amaranten och generalmajor, samt längre fram riksråd och rikskammarherre, en för tillfället af Kristina inrättad syssla[3]. Den unga grefven var vid denna tid ej mer än tjugufyra år gammal.
Förhållandet mellan Jakob Kasimir och äldre brodren, Magnus, har stundom varit mindre godt, ovisst af hvad anledning. Det synes dock, som den vackra Ebba Sparre haft någon del deri; kanske, att mellan henne och grefve Magnus varit afund och täflan om drottningens ynnest; kanske ock någon annan orsak. Ebba Brahe älskade i synnerhet sin äldsta mest lysande son, grefve Magnus, och tog hans försvar mot brodren. Hon yttrade, att denne sednare hade ett godt hjerta, men vore derjemnte enfaldig och dyster till sinnes, så att han af Ebba Sparre lätt kunde retas. Det rådde ej heller något godt förhållande mellan svärmodren och sonhustrun, de båda Ebborna; den ena solen vid Gustaf Adolfs, den andra vid Kristinas hof.
