Sida:Drottning Kristina 2.djvu/184

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

180

tronafsägelsen vore stridande mot Gud, mot naturen, mot drottningens ed och majestät samt mot folkets rätt; den, som dertill rådt, hade uppfört sig, icke som en ärlig man, utan som en skurk. — Det är mycket sagdt, inföll drottningen; mången högt uppsatt man har densamma icke blott bifallit, utan ock understödt. Brahe svarade: jag har om sådana redan fällt mitt omdöme och det på goda skäl; de må gerna taga det åt sig. Kristina svarade ej på denna punkt utan anmärkte blott, det saken anginge endast henne och icke rådet. Brahe svarade: jo, den angår både oss och hela riket. Eders majestät är vald, hyllad och krönt till vår drottning och har inför Gud lofvat oss efter lag styra, men icke öfvergifva. Wi alla rikets innevånare hafva ock så väl under förmyndaretiden som under eders majestäts egen regering visat så mycken trohet, flit och uppoffring, att eders majestät icke har orsak klaga öfver våra personer eller längta från vårt rike. Å en annan sida hafva eders majestäts fader och förfäder af oss helt annat förtjent, än att vi skulle understödja ett för deras ättling så skadligt företag, o. s. v. Kristina invände sluteligen: om ni visste de hemliga skäl, hvilka jag nu måste förtiga, skulle min handling förefalla eder mindre besynnerlig. Det kunnen i likväl förstå, att i händelse af krig skulle jag sjelf råka i förlägenhet och riket i fara, emedan jag som qvinna ej kunde i egen person anföra mina troppar. Brahe svarade: redan förut under eders majestäts regering hafva vi fört sådana krig, att hela verlden vet tala om dem och om deras lyckliga utgång. Det anförda skälet är derföre utan all vigt, och tror jag ännu, att ingen redlig man bifaller detta eders majestäts förslag. Kristina inföll: jag hoppas dock få se edert eget namn derunder. Brahe svarade: det sker aldrig förr, än eders majestät öfvergifvit mig och alla andra svenskar, och saken ej mer kan ändras. Kristina sade: det hjelper ej allt, hvad ni talar. Jag har fattat milt beslut, hvilket ingen skall hindra. Axel Oxenstierna log nu sluteligen till orda och sade: om det ej kan på något sätt hjelpas, utan