Sida:Drottning Kristina 2.djvu/232

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

228

anordnat rum med utsigt åt trädgården Belvedere. Sedan Kristina under några ögonblick hemtat sig, begärde och erhöll hon företräde hos påfven. Enligt vanliga bruket skedde helsningen medelst tre knäfall, det ena vid inträdet i rummet, det andra midt på golfvet, det tredje framför hans fötter, vid hvilket sistnämnde hon äfven kysste hans toffel och hand. Påfven upplyfte henne och anvisade plats på en bredevid stående praktfull stol. Efter någon stunds samtal slutades detta deras första möte.

Den 14 December, för romrarne var det den 24 eller sjelfva julaftonen, blef ändteligen allt i ordning till det högtidliga intåget, och Kristina for om morgonen till ett utanför staden beläget trädgårdspatats, hvarifrån färden skulle taga sin begynnelse. Den var nära att blifva uppskjuten i anseende till inträffande regn. Men hastigt ljusnade himlen och högtidligheten öppnades. Vi hinna icke beskrifva all dess herrlighet. Påfven ville göra sin och sin kyrkas triumf så lysande som möjligt. Hans exempel följdes af det härmande hoffolket, af de smickrade prelaterna, af den rika och stolta romerska adeln, ja af alla romare och rättrogna katoliker, hvilka hvar och en voro i sin mån stolta öfver denna den romerska bekännelsens seger. Drottningen, klädd som amazon samt omgifven af furstar och kardinaler, red på en hvit gångare, skänkt af påfven. Tåget gick genom Porta del popolo till Sankt Peters kyrkan, hvars alla murar och pelare voro klädda med dyrbara tapeter. Sedan drottningen under vanliga vördnadsbetygelser och herrlig musik blifvit införd i kyrkan och derstädes förrättat sin bön, blef hon af tvenne kardinaler beledsagad till den innanför belägna konsistoriisalen, hvarest påfven väntade och mottog henne på ungefär samma sätt som förut. En eller annan dag derefter undfick Kristina i vatikanerkyrkan af påfven först sin dopbekräftelse, hvarvid namnet Alexandra lades till hennes förra; och sedermera sjelfva nattvarden, enligt katolska kyrkans bruk.

Orsaken till valet af namnet Alexandra var enligt flesta uppgifterna artighet mot påfven; enligt andra