Sida:Drottning Kristina 2.djvu/233

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
229

en aktningsgerd för macedoniern Alexander den store, hvilken städse utgjorde ett föremål för Kristinas lifliga beundran.

Annandag jul om aftonen flyttade drottningen från vatikanen till farnesiska palatset, hvilket blifvit på påfvens och romerska högadelns bekostnad med utsökt prakt inredt och möbleradt, och nu, i detta tillstånd, lemnades henne som välkomstgåfva och till blifvande boning. Påfven utmärkte sig äfven här för mycken uppmärksamhet; ty han hade i förväg låtit fylla dervarande vislhus och källare för en längre tid. Att uppräkna alla hans gåfvor vore bådo ändamålslöst och ändelöst. Vi beskrifva blott som exempel en bland vagnarna. Den drogs af åtta präktiga springare. Klädseln var af himmelsblått sammet med tjocka broderier och galoner; sjelfva korgen af silfver, pressadt, graveradt eller gjutet i betydelsefulla bilder, enligt ritningar af Bernini, Italiens då varande störste bildhuggare. Denna gåfva ensam värderades till 22,000 scudi. På samma gång öfverlemnades en växel på 90,000 kronor, hvilken Kristina dock under betygande af sin lifliga tacksamhet skickade tillbaka.




TJUGONDESJUNDE KAPITLET.
KRISTINA I ROM.

De första månaderna af Kristinas vistelse i verldens gamla hufvudstad, voro helt och hållet upptagna af förströelser och nöjen. Alla kyrkor, konstverk, samlingar och märkvärdigheter besågos, hvartill mycken tid åtgick. Dessutom firades nästan hvarenda dag genom besök, gästabud, baler, maskerader, skåde- och tornerspel. Det