Sida:Drottning Kristina 2.djvu/248

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

244

dessutom genom franska hofvets frikostighot den för Kristina vigtiga fördelen att icke anlita hennes egen kassa. Frankrike, yttrade hon, är det skönaste land och fransyska hofvet det mest artiga och belefvade i Europa.

Hennes vistelse i Rom [1] blef numera icke så angenäm. Hon och stadsboerna hade för hvarandra mistat nyhetens behag. Underhållspenningarna från Sverge kommo äfven oordentligt, så att Kristina nödgades lefva högst indraget. I följe af dessa och andra skäl blef hon af påfven och Roms ädlingar denna gången icke på långt när så firad som vid första ankomsten.

Kristinas vistelse i Rom blef ej heller långvarig, och hon företog snart en ny resa till det så mycket omtyckta Frankrike. Som anledning förebars dels en i Italien utbruten smittosam sjukdom, dels Kristinas åstundan att se konung Ludvig dansa i en stor balett, som skulle gifvas i Paris. Antingen för att göra sig betydande eller för att hafva någon vigtigare förevändning framdrog hon dessutom ett hemligt förslag, att, med tillhjelp af franska vapen och till båtnad för Frankrike, eröfra Neapel. Under förebärande af brist på troppar afböjde franska regeringen hela förslaget, och man gjorde dessutom narr deraf under spenamnet det argonautiska sjötåget.

Några säga, att Kristina för fransyska hofvet anmält sin tillämnade resa och blifvit inbjuden; men de flesta författare neka till detta sednare. Allt nog, Kristina anträdde resan, men undanbad sig dervid alla högtidligheter. Utrustningen passade ej heller till mottagandet af dylika, emedan fattigdom, brist och besynnerligt lynne visade sig i hela tillställningen. Man såg nämligen svenska drottningen färdas genom Frankrike med ett par vanliga vagnar. Klädd i en simpel gul kjortel samt luggsliten öfverrock

  1. Enligt andra underrättelser har Kristina mellan första och andra resan till Frankrike aldrig varit i Rom, utan uppehållit sig i norra Italien och mest i Pesaro.