276
TRETTIONDEANDRA KAPITLET.
KRISTINA ÅREN 1661—1666.
På utresan från Sverge stannade Kristina ett helt år i Hamburg. Hon uppgjorde der med juden Texeira följande öfverenskommelse. Han skulle åt drottningen regelbundet hvarje månad erlägga 8000 riksdaler och derjemnte på hennes nederländska skulder betala räntan och någon del af kapitalet. Deremot egde han uppbära alla hennes inkomster från underhållsländerna. Det tyckes, som dessa då för tiden icke beräknats högre än till 107,000, i stället för de utlofvade 200,000 riksdaler.
Under vistandet i Hamburg sysselsatte sig Kristina med allehanda nöjen och med resor i nejden, äfven med vetenskapliga forskningar, i synnerhet med guldmakeriet. Derjemnte kunde hon ej afhållla sig från inblandning i europeiska statsangelägenheterna. Ett hennes förslag var att utverka understöd åt Venedig, som blifvit inveckladt i ett vådligt krig mot turkarna; ett annat, att skaffa katolikerna fri religionsöfning i Danmark och i Hamburg. För dessa ändamål affärdade hon bref och beskickningar till Europas förnämsta regenter. Hennes sändebud tyckas emellertid sjelfva hafva ansett sina uppdrag som ändamålslösa infall. De reste, roade sig och återkommo utan att hafva någonting vunnit. Regeringarna fästade vid de framställda förslagen föga eller ingen uppmärksamhet.
Från Hamburg reste Kristina öfver Erfurt till Rom, dit hon anlände den 10 Juni 1662. Här förde hon ett lysande hof, der man såg gräddan af stadens lärda eller förnämare umgängeskretsar och tillika alla utmärktare främlingar. Hon öppnade åter den vittra akademien och sysselsatte sig lifligt med åtskilliga dithörande ämnen, i synnerhet med stjernkunskapen, och det under den store Cassinis ledning. Det var också vid denna tiden, som
