häradshöfding i Uppland, och till adelig värdighet med en gård i förläning. Den efter Karl Gustaf kommande förmyndarestyrelsen flyttade honom som landtdomare till Blekinge.
NILS NILSSON SILENIUS,
Skunks medbroder i sysslan, medarbetare vid riksdagen 1650 och medanklagad i messeniska rättegången, blef genast efter sistnämnde uppträde af Kristina afsatt från borgmästaresysslan. Stockholms borgerskap ingick med en bönsekrift om hans återställande, hvilken likväl afslogs. Men sedermera blef äfven Silenius af Karl Gustaf utnämnd till assessor i Svea hofrätt, hvarjemnte 1659 åt honom ämnades ett vackert från skånska adeln taget gods. Från denna tid finnes han ej vidare omtalad.
JOHAN HOLM, adlad LEJONCRONA,
son af en ryttare från Uppland, blef hos Kristina först hofskräddare, sedermera kammartjenare. I dessa egenskaper vann han mycket förtroende, så att man slutligen uppdrog honom att resa till Paris och der inköpa en hop till kröningen nödiga drägter. På denna färd lärer Johan Holm hafva grundlaggt sin stora förmögenhet, hvilken genom hans egen omtanka och Kristinas gåfvor och öfverseende växte till betydlig höjd. Han köpte och bebyggde en vacker landtegendom utanför Stockholm; och kunde dock mången gång lemna drottningen betydliga summor till låns. Detta sednare jemnte ett försigtigt och klokt uppförande gjorde honom oumbärlig. Han upphöjdes till förste kammartjenare ech klädmästare; ytterligare 1652 till drottningens enskilde kammarräntmästare; 1653 till hofintendent och adligt stånd. Före detta skräddaren antog som riddersman namnet Lejoncrona. Skölden svarade
