Sida:Drottning Kristina 2.djvu/48

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

44

håg för kunskaper och bildning och anses hafva derigenom mycket bidragit till upplysningens spridande inom Finnland.

Gyldenstolpe var på sin tid en bland de mångkunnigaste män inom fäderneslandet och omtalades under benämningen af den ogement lärde Wexionius. Skarpsinnigheten ansågs likväl icke fullt ut svara emot lärdomen. Arbetsamheten deremot var ovanlig. Den visade sig icke blott i träget uppfyllande af ämbetspligterna, utan äfven vid författarebordet. Gyldenstolpe har nämligen utgifvit en mängd skrifter i historia, stats- och rättslära. I dessa sednare hänseenden ansågs han luta till aristokratiska åsigten. Denna hade vid ifrågavarande tid märkvärdigt nog sina bästa förespråkare just vid Åbo högskola, hvilken sjelf var en inrättning af den aristokratiska förmyndarestyrelsen.

Under riksdagen 1650 kom Gyldenstolpe till Stockholm för att å högskolans vägnar lyckönska Kristina vid dess kröning. Han lärer då hafva deltagit i presterskapets enskilda öfverläggningar; men blef så misstänkt för att sqvallra ur skolan, att man till och med talte om att utesluta honom ur ståndet. Del var under denna riksdag och något sednare, som han belönades först med flere finska hemman, och sedermera med adlig värdighet. Namnet Gyldenstolpe lärer vara sammansatt af moderns och mormoderns adeliga namn: den förra hette Gyllengrip, den sednare Stolpe.

JOHAN BUREUS,

bördig från Ångermanland, var en fattig men arbetsam yngling, hvilken för sina många förtjenster slutligen blef riksantiqvarie. Äfven han ansågs vara en ovanligt mångkunnig man, och i nästan alla vetenskaper den mest bevandrade på sin tid. Hans anseende var dåförtiden så stort, att Karl den nionde lät honom jemnte och under Johan Skytte deltaga i Gustaf Adolfs undervisning.