80
SJETTE KAPITLET.
OM UNDERVISNINGSVERKEN.
Under första åren af Kristinas regering fortgick det förut påbegynta upprättandet af gymnasier inom rikets förnämsta landskap. Göteborg och Hernösand erhöllo dylika undervisningsverk; det sednare på samma gång, som det fick egen superintendent. Vid några bland de äldre gymnasierna ökades antalet af lärare. Också nya lärdomsskolor öppnades och 1649 utgafs en skolordning för hela riket.
Gymnasierna bibehöllo ännu sin första rigtning, nämligen att vara ett slags högskolor hvart i sitt landskap. Der utgåfvos programmer och höllos disputationer, nästan som i Uppsala. Många prester fingo ingen annan eller högre bildning än den, som vid gymnasierna meddelades.
De trenne högskolorna fortgingo sin utstakade bana och erhöllo af Kristina mycken uppmuntran, dels genom gåfvor, dels och i synnerhet genom den hedrande uppmärksamhet, hon fästade vid de lärda och vid deras arbeten. Serdeles de första åren såg man henne ofta dröja i Uppsala många dagar å rad och derunder flitigt afhöra lärdomsöfningar af flere slag.
Johan Skytte var den, som lifligast omfattade tanken på att bland högskolans lärare införa kunniga och snillrika utländningar för att dymedelst upphjelpa och lifva det hela samt åstadkomma en lifligare vexelverkan mellan Sverge och mer bildade länder. Detta anses hafva varit ett bland skälen, hvarföre han inrättade den skytteanska lärostolen. Exemplet vann efterföljd; och Gustaf Adolf och förmyndareregeringen inkallade flere utländningar. Dessa, i synnerhet en Loccenius och Schefferus, gjorde Sverge både nytta och heder. Kristina fortgick på samma väg, men till öfverdrift, och utan att vara så lycklig i sättet att välja eller att bibehålla dem
