Sida:Drottning Kristina 2.djvu/89

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
85

ombytlighet. Vid anträdet till regeringen funnos för hennes räkning anställde fyra lifläkare. Under sin tioåriga regering har hon till samma befattning utnämnt och efter hvarandra begagnat ej mindre än nio serskilda män.

Kemi, Fysik, Ört-, Jord- och Stiernkunskap stodo i allmänhet på samma punkt som under förra styrelsen. Stiernhielm utgaf likväl ett i bergsvetenskapen upplysande verk, likasom Gyldenstolpe för kännedomen om Sverge en lärobok, hvilken blef allmänt begagnad. Före Burei kartor och detta arbete hade man föga eller ingen ledning till närmare kunskap om fäderneslandet.

Statsvetenskapen drefs mycket och med ifver i detta, likasom i föregående tidehvarf. Under tvisterna mellan Karl och Sigismund blefvo olika grundsatser af olika partier åberopade. Sigismund stödde sig på det ärfteliga konungadömets läror. Rådspartiet deremot på republikens och på aristokratiens; ehuru mer i hemlighet hysta, än öppet uttalade. Karl den nionde, med enväldets sjelfrådighet i lynne och handling, åberopade och stödde sina ord på folkväldets grundsatser. Dessa partiers hvar för sig utgifna skrifter gjorde dylika ämnen till föremål för hela den läsande allmänhetens begrundningar. En sådan sinnesstämning fick ytterligare näring genom tvisterna vid regeringsformens antagande, vid kronogodsens försäljning, samt i allmänhet genom riksdagarna under förmyndaretiden; likaså och än mera genom genljudet af striderna mellan hofven och parlamenterna både i Frankrike och England. Härtill kom det tycke för republikanska statsformer, hvilket i de nya läroverken väcktes genom en allmännare bekantskap med den grekiska och romerska fornverldens historia och vitterhet. Af alla dessa skäl var allmänna uppmärksamheten mycket fästad vid frågorna om förhållandet mellan så väl öfverhet och undersåtare, som mellan dessa sednare inbördes, och en mängd afhandlingar blefvo derom utgifna. För konungamagten talade Gyllenhielm, Salvius, Loccenius, Schefferus, Sten Bielke, Gyllenklo, Ehrensteen m. fl.; för republiken, för aristokratien Axel Oxenstierna, Per Brahe, Shering