kommer thenne materie ther til/ uthan och all annor dimba och tökn/ som i medel tijdh aff Jordenne upstijgher/ oc supediterer Cometen sine aliemnta eller näring.
Aff thesse orsaker haffuer och så Jagh i thet Åhr 1606. i mijn stora Prognostica en Comet tuenne resor förespådt / then wij nu här haffue seedt. Ther om (godh Christen Läsare) Lääs samma Prognostica i then 4. deel om Hösten / i thet 1. Cap. på then 2. sijdan/ E. ii och i thet 3. Cap. i samma deel / om hwar Månatz wederleek i synnerheet i Decembri Månat/ på then 1. sijdhan / E. iiii.
Motus Cometernes Lop anlangande/ så haffua the först sitt eghit lop / ganska snelt och hastigt/ uti sin eghen Circkel/ som regeras aff then Planet/ som til theres beredhelse mäst wärckat haffuer.
Sådhan warda the hwar dagh lijka medh hela himmelens omlop ryckte omkring Jorden/ secundum motum primi mobilis.
Äre och en part som lågt stå nedh i lufften/ aldeles immobiles, thet är/ orörlighe. Ty thet nedre wädret medh hela himmelen icke om ryckes.
Species Och äre Cometerne mongehanda slags: Understundom synes the aldeles slätte som een annor Stierna/ såsom then senest i Cassiopea seedt war Anno 1572. Understundom medh Strijmor rundt kring om sigh/ lijka som medh håår/ them Aristoteles kallar Cometer/ i: Crinitas, ψ αρά την κόμη, thet är aff håår. Itt sådant slagh är icke än nu i wår Lijffztijdh seedt. Och understundom giffua thet itt långt skägg / lijka som en quast eller stiert ifrån sigh / sådana som thenne i sin första och
