IIII.Til thet Fierde/ såsom Cometerne/ uthtorcka och heta wäder/ Altså uthtorckar och thetta wädret Menniskiors och al diwrs hiärnar/ som ther aff leffua skola/ och gör them heeta/ och oroligha/ ther igenom många höghe Personer för myket bekymmer/ wredhe och bitterheet/ falla i swåre och häfftighe siukdomar/ och döö sin kooss. Hwilket stycke oss och så här aff förbenämde Sole Förmörkelses effecter stadfärst warder. Item at thenna Comet sigh först see leet i Leyonet ther och Förmörkelsen skeer/ höghe Potentaters tekn/ aff sådant förorsaka sigh sedhan/ stoore Regementers förandringar/ Krijgh och örligh/ Mord och blodz uthgiutelser/ Landz och Städhers förödningar. Och synes migh sannerligha här/ Är thenna Comet mykit pekar på Regementerne. Mädhan han under Ursa majore, thet är Carlawagnen/ först sigh see leet/ och på hänne medh stiärten pekadhe. Ty Cardanus sägher om thenne stiert: significant enim canda Ursæ Fortitu linem, eui non est similis. Och sägher han wijdhare/ at then tijdh Rom funderat war/ haffuer förbenämde stiärt warit them verticalu, thet är tå han högst stegh på himmelen/ haffuer han gått them mitt öffuer hoffuud/ och tå togh theres macht och wälle mykit til. Men sädhan han medh hele himmelens omskredh (hwilken altijdh ifrå Södher in moot Nårr sachta skrijdher och huelffuer/ menligha/ i 136. Åhr widh pass til en grad) är steghen ifrå them och kommen öffuer Constantinopel/ är och Regementz sätet tijt transfereret/ och the Romares macht så aldeles förswaghat/ At the blåtta nampnet quart behållit haffua; Sedhan åter igen thenne stiert är skridhen ifrå the Byzantiner/ och kommen öffuer Franckrijke/ är Regementet tijt föhrdt/ och
