Sida:En liten hushållsbok.djvu/24

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
16
Hjelpreda

lägges så mycket brun sirap dertil, at ämnet liknar mustig wört til smaken. Under kokningen skummas det på samma sätt, som annan wört; råsten lägges som til dricka, och wörten rinner så länge igenom, til des hon klarnar. Då kokas ämnet med afkokad och utkramad humbla efter smak, under skumning, nedöses i gälkaret, utspädes efter smak med upkokadt watten, och jästas sedan det är mäst kallt, ty ju längre detta jäser, ju friskare blir det.

Anmärkning.

Både maltet och humblan böra wara goda, om man wid brygd skal winna ändamålet. At mälta malt är längst för detta så wäl afhandlat i åtskilliga hushållsböcker, och mäst kunnigt af hwarje bondhustru, at man här ej behöfwer fylla papperet dermed. Men för de okunniga och nya begynnare uti hushållning, wil man i des ställe göra några påminnelser, som äro nödige, så framt man wil hedra sig med godt dricka. Drickskärilen böra ej ligga qwar i källarn efter aftappningen, utan så fort tunnan är tom, tages hon up; bärman hälles af, som är en god jäst innan den surnar, tunnan twättas så länge med kallt watten i alla såtar, til des wattnet synes klart, som man nyttjat dertil; då stjelpes hon på sprundet et par dagar, at wäl afrinna, och står sedan uti et swalt rum med öppet sprund, at torka et par dagar, eller så länge man ser at hon ej gistnar; då sättes sprundet i sit rum, sedan det också är wäl renat och tort, och man förut lagt några qwistar färskt granris i tunnan, som härefter bewaras uti källarswaln eller annat swalt rum til nästa bruk, då ej annan rengörning behöfwes, än at hon sköljes med kallt watten. Man

gör