Sida:En liten hushållsbok.djvu/35

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
27
i Hushållningen.

Det är wärdt anmärkning, at en gås som blifwit på detta sättet handterad, gifwer dubbel fjeder då hon slaktas, än en annan, och wäl twådubbel mera hulldun, som äro rena och befriade ifrån blodpinnar. Wid denna nya inrättning äro tjenstefolket swårast at få til sin skyldighet uti en så obekant syssla, som strider långt mera emot des ömma samweten, än at skada och snilla sina husbönder; men då man sjelf griper an wärket i början, låta de wäl ändteligen wänja sig dertil.

Desse fjedrar böra intet bortblandas med dem som äro plåckade af döda gäss; ty detta rena godset behåller sin wigt, och utgör en god winst, då man gör besparing deraf; om et sådant bruk nyttjades öfwer hela riket, torde något mindre mynt behöfwa gå til utlänningen för denna oumgängeliga wara.

Anmärkning wid insaltning.

För mycket saltadt och för hårdt torkadt kött eller fisk, är den osundaste och mäst hårdsmälta spis för magen, emedan näringssaften är borta och ej annat i behåll, än det grofwa, som wäl fyller, men ej föder. Så nyttigt och oumgängligt saltet är til sin natur, så skadligt då det brukas til öfwerflöd. Man behöfwer ej frukta at waran skal skämmas af lindrig saltning, allenast man handterar göromålet försiktigt; och wågar man försäkra, at åfwananförde handledning är pålitelig, allenast den wärkställes i sin ordning. Et sålunda saltadt kött behöfwer ej wattenläggas, och bibehåller dock sin friska smak til slutet; har äfwen den förmån, at det ej tynger magen, ej heller tårstar man derefter på wanligt wis, som är et säkert bewis, at det

har