Sida:Euphrosyne - Samlade dikter II.djvu/217

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 211 —

När aftonen göt sitt kristalliska bad
På rosor och myrt och acacieblad,
I grottan, än hvilande trygga,
De tacksamma bönföllo: ”Jesus! med dig
Hur’ sälla, om åter, på öcknarnas stig,
Ditt Zion vi finge uppbygga!” —

”Hell eder!” — sad’ Jesus — ”J Lärjungar små!
En gång, som i dag, när vi husville gå,
J skolen ock trogne mig vara
Vid dödarnas hot!” — Till den heliga syn,
Vid klingande harpor från gyllene skyn,
Nedblickade Englarnas skara.