Sida:Euphrosyne - Samlade dikter II.djvu/23

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 17 —

HJERTATS DIKT.

Oändlighetens Barn! hvem kan förklara
Din gåtas ord? När känslan i ditt bröst
Sitt guda-ursprung lärt att uppenbara
I viljans renhet, i det godas röst,
Då klarnar tidigt för ditt längtansöga
En strimma af ditt hemland i det höga,
Och från den verld, der du ett svar begär,
Hvar glädjens dröm ett himmelskt budskap är.

Ungdomshjerta! fläta kransen
Af din lefnads blomstervår.
Stunderna i glada dansen
Flyga bort i Helios’ spår.
Dock — må deras fröjd förblända,
Och din phantasi fullända
Taflan, der hvar bild du ser,
Du din inre skönhet ger.

Der måla sig de ljusa underlanden,
Dit Kärleken med Psyche flyktad är,
Och Tankan, en Zephir, dig re’n till stranden
Af blomsterön i vakna drömmar bär.
Hvad milda flägtar kring din luftfärd susa,
Att hvarje andedrag med fröjd berusa,
När hoppets sylph ditt lif, i hvar minut,
En saga lik, idylliskt smyckar ut!

Lyssna, lyssna! Englavakten
Från de flydda barndomsår
Sjunger än för dig, och takten
Sällt till melodin du slår:

2:dra Del.B